Har läsare bättre ordförråd?

Läsarens ordförråd: Förbättras det av läsning?

Forskning har konsekvent påvisat ett starkt samband mellan omfattande läsning och ett utvidgat ordförråd. Studier indikerar att läsare som regel har ett betydligt större ordförråd jämfört med individer som läser mindre.

En banbrytande studie utförd av Hart och Risley (1995) följde 42 barn från födseln till 3 års ålder. Resultaten visade att barnens ordförråd ökade signifikant med antalet timmar de utsattes för uppläsning. Barnen som hörde över en miljon ord under sina tre första levnadsår hade i genomsnitt ett ordförråd på 1 116 ord, medan de som hörde färre än 250 000 ord hade ett ordförråd på endast 525 ord.

En annan undersökning som genomfördes av Nagy och sesse (1993) jämförde ordförrådet hos 17-åringar som läste regelbundet med dem som läste sällan. Den fann en häpnadsväckande skillnad på upp till 55 000 ord mellan de två grupperna. Det visade sig att de som läste mest hade ett ordförråd på över 100 000 ord, medan de som läste minst hade ett ordförråd på mindre än 50 000 ord.

Läsning utsätter individer för ett brett utbud av nya ord och begrepp, vilket hjälper dem att bygga upp sin lexikala kunskap. När läsare stöter på okända ord kan de använda ledtrådar i texten eller söka efter betydelsen, vilket berikar deras ordförråd. Dessutom ökar läsning läsarnas förståelse för ordens nyanser och olika användningsområden.

Det är viktigt att notera att förhållandet mellan läsning och ordförråd är ömsesidigt fördelaktigt. Ett större ordförråd förbättrar läskunskaperna, eftersom det ger läsarna fler ordförrådsverktyg för att förstå komplexa texter. På samma sätt främjar läsning ordförrådsutvecklingen, vilket skapar en gynnsam cykel av språklig förbättring.

Sammanfattningsvis stöds sambandet mellan läsning och ordförrådsutveckling av omfattande forskning. Oavsett ålder eller läsnivå visar studier att omfattande läsning är en kraftfull strategi för att bygga upp och berika ett individs ordförråd.