Hur många dog vid bygget av Högakustenbron?

Hur många dog vid bygget av Högakustenbron? Noll dödsfall

Säkerheten vid stora brobyggen är avgörande för att skydda arbetares liv. Genom att undersöka historiska fakta kring projektet förstår vi vikten av strikta skyddsregler. Läs om statistiken kring hur många dog vid bygget av högakustenbron och upptäck hur ett framgångsrikt säkerhetsarbete förhindrade allvarliga tragedier under konstruktionen.

Ingen omkom under bygget av Högakustenbron

Svaret på frågan är kort och lättande: ingen person dog under själva konstruktionen av Högakustenbron. Att stora infrastrukturprojekt kan genomföras utan dödsolyckor är dock inte en selvklarthet, och bakom den fläckfria statistiken ligger ett extremt noggrant säkerhetsarbete som bröt mot dåtidens dystra prognoser.

När man i början av 1990-talet planerade det massiva brobygget över Ångermanälven visade traditionella beräkningar en mörk bild. Rent statistiskt kalkylerade man med att ett projekt av denna enorma storlek och komplexitet normalt skulle kräva mellan 15 och 40 allvarliga olyckor vid bygget av högakustenbron under byggtiden. Verkligheten visade sig bli en helt annan tack vare ett historiskt samarbete mellan huvudentreprenören Skanska, fackliga organisationer och tillsynsmyndigheter.

Arbetet pågick intensivt under fyra år, från byggstarten 1993 fram till invigningen i december 1997. Under denna tidsperiod lades det ner totalt cirka 1,8 miljoner arbetstimmar på den utsatta byggplatsen. För att hålla riskerna i schack genomförde Yrkesinspektionen hela 170 oplanerade och planerade skyddsbesök direkt på plats, vilket bidrog till att radikalt pressa ner arbetsplatsolyckor högakustenbron till historiskt låga nivåer.

Dramatiska tillbud och de faktiska olyckorna under åren 1993-1997

Även om ingen dog var det ibland skrämmande nära katastrof - och här finns en specifik händelse som etsat sig fast i mångas minnen. I april 1995 bröt en våldsam brand ut på över 100 meters höjd i en av brons enorma betongpyloner, där två byggarbetare plötsligt blev helt avskurna av lågorna utan flyktväg neråt. Det krävdes en heroisk insats från kranföraren på plats, som sänkte ner sin arbetskorg mitt genom den tjocka röken och räddade kollegorna i absolut sista sekunden.

När bygget slutligen summerades fanns endast sex rapporterade arbetsplatsolyckor i myndigheternas officiella rullor. Den längsta dokumenterade sjukskrivningen under hela projektet sträckte sig över 29 dagar. Det handlade om en snickare som olyckligt nog fick en kraftig sträckning och smärta i sitt högra knä i samband med att han reste sig upp under ett arbetspass.

När jag själv pratar med folk från trakten slås jag ofta av hur levande minnena från byggåren fortfarande är. Men det finns en sak som ständigt återkommer i diskussionerna - en utbredd och seglivad myt om att man kan svara ja på frågan om dog någon när högakustenbron byggdes i älven. Varifrån kommer egentligen den missuppfattningen? Svaret ligger gömt några kilometer längre uppströms.

Varför tror många att folk dog vid Högakustenbron?

Den absolut vanligaste orsaken till missförståndet är att Högakustenbron ständigt förväxlas med sin historiska granne, den gamla Sandöbron. Denna bro ligger bara en kort bit bort längs samma älv och bär på en av Sveriges absolut mörkaste och mest traumatiska byggkatastrofer i modern tid.

Den 31 augusti 1939, mitt under pågående gjutning, kollapsade hela den gigantiska träställningen till Sandöbron och störtade rakt ner i det strömmande vattnet. Vid detta enorma sandöbron ras 1939 döda omkom 18 arbetare omedelbart i rasmassorna. Katastrofen hamnade helt i medieskugga eftersom Nazityskland invaderade Polen dagen efter, vilket startade andra världskriget och gjorde att olyckan snabbt glömdes bort i det internationella nyhetsflödet.

Att blanda ihop broar är lätt hänt - men skillnaden i säkerhetstänk mellan 1939 och 1990-talet är astronomisk. Det är viktigt att hålla isär historien så att vi inte tillskriver Högakustenbron olyckor som den aldrig haft.

Trafikolyckor efter brons öppnande

Det är också kritiskt att separera själva byggnadsfasen från de tragiska incidenter som tyvärr har inträffat i efterhand, långt efter att bron öppnades för allmän trafik. Den mest uppmärksammade dödsolyckan på senare år inträffade den 10 januari 2023 straf söder om bron.

Vid det tillfället förlorade en lastbilschaufför kontrollen, plöjde rakt igenom ett skadat mitträcke på E4 och frontalkrockade våldsamt med en mötande personbil. En man i 55-årsåldern omkom omedelbart på platsen, och en jämnårig kvinna skadades mycket allvarligt i kraschen. Den utländska lastbilschauffören dömdes sedermera i februari 2024 för vållande till annans död till villkorlig dom och dagsböter.

Säkerhetsjämförelse mellan de stora brobyggena i Ådalen

Sandöbron (Byggtid 1938-1943)

- 18 personer omkom i det stora raset den 31 augusti 1939

- Minimal statlig kontroll, experimentella och outvecklade hjälphandlingar i trä

- Hårt manuellt arbete med bristfällig personlig skyddsutrustning

Högakustenbron ⭐ (Byggtid 1993-1997)

- Noll (0) dödsfall under hela konstruktionsfasen

- Extremt rigoröst med 170 dokumenterade inspektioner från Yrkesinspektionen

- Moderna fallskyddssystem, strikta rutiner och fokus på riskminimering vid varje moment

Lars dramatiska sekunder i pylonen: Branden 1995

Lars, en erfaren betongarbetare från Sundsvall, jobbade med gjutningen av Högakustenbrons pyloner i april 1995. Det var ett prestigefyllt men slitsamt jobb på svindlande höjder där vinden från havet ständigt piskade mot ansiktet.

En tidig morgon på över 100 meters höjd fattade en byggnadsställning plötsligt eld under Lars fötter. Paniken spred sig snabbt när den ordinarie bygghissen blockerades helt av tjock, kvävande rök och intensiva lågor.

Istället för att drabbas av total handlingsförlamning litade Lars och hans kollega på kranföraren. Denna lyckades med millimeterprecision sänka ner en arbetskorg genom elden trots de svåra siktförhållandena.

Korgen nådde marken i säkerhet och de andades ut med sotiga ansikten och lindriga rökskador. Händelsen blev en väckarklocka som skärpte säkerhetsrutinerna ytterligare under resten av byggtiden.