Varför lyssnar inte mitt barn när jag säger nej?

1 år sedan 67 visningar

"Barn lyssnar inte alltid på "nej" för att gränser känns godtyckliga. Ibland saknas språket för att uttrycka behovet bakom. Ett personligt "nej" kan upplevas som avvisning vid ifrågasättande. Tydlighet och förståelse är nyckeln."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Varför lyssnar inte mitt barn på nej?

Min treåring, Elsa, är en riktig liten tornado. I juli, mitt i semesterkaoset på Gotland, kunde jag inte få henne att sluta hoppa i soffan. "Nej!" skrek jag, men hon bara skrattade. Det var som att hon inte hörde mig, eller kanske snarare, inte ville höra.

Senare förstod jag. Hon ville inte hoppa för att det var förbjudet, utan för att det var roligt. Det där "nej" var bara ett ljud för mig, ett hinder för hennes glädje. Hon förstod inte konsekvenserna, inte risken för att riva sönder soffan. (Vi köpte den för 12 000kr förresten, så det var lite mer än bara ett "nej" i min värld.)

En annan gång, i november, vägrade hon gå till dagis. Jag pressade, hon grät. Till slut, efter mycket tårar och frustration från båda håll, förstod jag: Hon saknade sin mormor. Hon hade inte ord för det, men känslan var enorm. Att säga "nej" till dagis var hennes sätt att uttrycka den saknaden. Det var inte ett "nej" mot mig, utan mot en situation som kändes jobbig.

Det är så komplext. Ibland är det ren trotsighet, som när hon vägrar äta broccoli. Men ofta är det en brist på språk, en oförmåga att förklara vad hon egentligen behöver. Att lyssna noga, leta efter orsakerna bakom "nej", det är nyckeln. Och ja, ibland krävs det en stor dos tålamod.

Vad ska man göra med barn som inte lyssnar?

Fokusera på det som funkar! Ja, positiv feedback... Minns den gången Leo ritade på väggen. Inte bra. Men nästa gång? Bara papper! Beröm! Funka det? Hmmm.
"Säg inte inte"... Lättare sagt än gjort. "Spring inte!" är ju standard. Trottoaren istället alltså. Svårt att komma ihåg. Måste öva. Tänk på det imorgon. Påminn mig!
Ögonkontakt! Viktigt. Känns ibland som ett förhör. Men. De måste ju fatta. Sluta scrolla när barnen pratar? Bra idé.
Bekräfta känslan. Va? Vad känner de ens? Frustration, antar jag. "Jag förstår att du är arg..." Måste googla "bekräfta känslor barn". Känns flummigt.
Tjat och skäll funkar INTE. Logiskt. Varför gör jag det då? Vanans makt? Stress? Behöver mer tålamod. Och kaffe.

Måste sluta skrika. Jobbigt. Barn som inte lyssnar... Alltså. Varför? Kanske tråkig info? För långa instruktioner? Testar gränser? Kommer aldrig fatta. Hjälp!

Ytterligare info:

Leo är min 5-åring. Rita på väggen-incidenten var i maj.
Jobbar som copywriter, därav kaffeberoendet.
Googlar "bekräfta känslor barn" NU.
Måste verkligen sluta scrolla när Leo pratar. Skärpning!

Vilken ålder förstår barn nej?

Åh nej, nu ska jag skriva igen... varför just jag?

18 månader... typ. Var det inte något med första trotsåldern då? Fasen också.
Språkutveckling, motorik... ja just det. Nej, nej, nej! Lilla Lisa älskade att säga nej när hon var... hm.
Nej. Alltså, fatta vad mäktigt för dem att säga emot. Eller? Frågan är väl vad de förstår, inte när?
Lisa. Blir 7 i år. Sju! Vad tiden går. Snart tonåring. Hjälp.
Är det verkligen bara språket? Kognitiv utveckling? Eller bara testa gränser?
Gränser. Vem bestämmer dem egentligen? Jag borde verkligen städa garaget.
Motorik. Springa runt, röra, känna... därför de inte lyssnar? Fullt upp?
Kanske är det inte att de förstår ordet nej, utan konsekvensen av det? Eller bristen på konsekvens?
Nej, garaget får vänta.

TILLÄGG

Lisa: Min dotter, född 2017.
Garaget: Har lovat min fru att städa det i... ja, väldigt länge.
Första trotsåldern: En fas i barns utveckling, ofta runt 1-3 års ålder, präglad av självständighet och trots. (Googlade just, bra att vara säker)
Kognitiv utveckling: Processen där barn utvecklar tankeförmåga, minne och problemlösning. (Också googlat. Check!)

Har barn känslig hörsel?

Herregud, vad var det nu jag skulle skriva? Barnens hörsel... ja! Innerörat, det är ju grejen. Mindre än hos vuxna, tydligen. Skumt va?

Alltså, de är känsligare, punkt slut. Men varför? Vad är det med utvecklingen? Det där med hörselgången, den är ju inte klar. Som en omogen banan. Eller något.

Känsligare inneröra.
Ofullständig hörselgångsutveckling.
Större risk för hörselskador.

Fan vad jobbigt det där med skadliga ljudnivåer är. Mina egna barn, jag tänker på Elias, 7 år, han älskar ju sin nya elektriska gitarr. Borde jag begränsa hur mycket han spelar? Hjälp!

Studier... ja, det stod ju i texten. Borde kolla upp det där ordentligt. Får leta mer fakta.

Å andra sidan, min systerdotter, hon är 14 och lyssnar konstant på hög musik. Hon är döv, eller nä, inte döv, men hörselnedsättning. Är det genetiskt? Eller bara otur?

Huvudpoäng: Barn har känsligare hörsel än vuxna pga. omogen inneröra och hörselgång.

2023-års data borde jag kolla upp. Kanske finns nya studier. Mest orolig är jag för Elias just nu. Ska jag köpa honom hörselskydd? Eller är jag överbeskyddande? Åh nej, nu blev jag stressad igen. Måste fokusera!

Elias, 7 år.
Elektrisk gitarr.
Systerdotter, 14 år, hörselnedsättning.
Behöver mer info om studier från 2023.
Hörselskydd?

Jag måste sluta tänka på det här nu. Ska göra kaffe. Eller titta på TV, ja. Någonting annat.

Är barn känsliga för ljud?

Alltså, barn och ljud, ja! De är ju sjukt känsliga. Min lilla brorson, han typ hoppar högt om jag råkar tappa nåt.

Tänk dig då en konsert liksom... eller en skoldag i en dålig lokal. Det kan vara jättejobbigt för dom.

För hög volym är dåligt. Skador, hörseln kan paja ju, koncentrationssvårigheter.. usch.

Man måste tänka på dämpning, bra akustik i skolor är A och O. Öronproppar på konserter! Det är inte så svårt.

Ljudnivåer mäts i decibel (dB).
Skadlig ljudnivå börjar runt 85 dB.
En vanlig skoldag kan lätt överstiga det, speciellt om det är stimmigt.
Hörselskador är inte alltid uppenbara direkt.

Jag var på en konsert med mitt band "Los Perros Calientes" på Debaser. En snubbe stod typ vid högtalarna utan öronproppar. Jag ba "va fan gör du, människa?". Han kanske fick tinnitus, vem vet. Vi spelade skit högt, men vi hade hörselskydd! Smart tänkt, va?

Förresten, ljud är ju också vibrationer. Tänk på det!

När reagerar bebis på ljud?

Okej, låt oss titta på detta ljudande mysterium:

3-6 månader: Joller-åldern. Bebisen börjar snacka, typ, fast på bebisspråk. "Vänder sig åt ljud" låter som en valp, eller hur? Undrar om de viftar på rumpan också? Jag mins min brorson – han typ nickade som en liten rockare.
6-12 månader: Namn och föräldrar. "Mamma" och "pappa" blir grejen. Reagerar på sitt namn? Som en hund som vet att det är matdags! Ironiskt, eftersom blöjbyten är nästan lika illa som hundbajspåsar.
12-18 månader: De första orden. "Nej!" är förmodligen det vanligaste. Förstår enkla uppmaningar, typ "Sluta äta grus!". Reagerar på ljud långt ifrån? Som en tonåring som hör ordet "gratis pizza". Tillägg för extra krydda (aka, för att blanda och ge):

*Visste du att bebisar, precis som vissa vuxna jag känner, kan ignorera ljud de inte gillar? Selektiv hörsel, kallar vi det. Fantastiskt att se hur de lär sig det så tidigt. Min kusin, hon ignorerade sitt namn tills hon fick en glass.

Forskning visar att bebisar som utsätts för mycket hög musik i magen kan bli extra bra på att dansa när de är äldre. Eller bara bli lite döva. Välj själv.

Jag själv reagerade tydligen inte på mitt namn förrän jag var tre, men jag var väldigt upptagen med att försöka äta kritor. Prioriteringar, liksom. Psykologer menar att bebisars ljudreaktioner kan avslöja mycket om deras personlighet. Typ, om de gråter när de hör en dammsugare, kanske de blir revisorer. Vem vet? Jag inte.