Vad ska jag skriva om mig själv?

Hur skriver jag en beskrivning om mig själv?

Hur skriver jag en beskrivning om mig själv?

Minns den där dimmiga morgonen… doften av fuktig jord… kärnan ligger i äkthet. Bara vara jag.

Ett eko av vem jag vill vara, inte bara den jag är.

Styrkor, prestationer, mål. Tre magiska ord… som en viskning från forntiden.

• Yrkesroll: Författare.

• Passion: Berättelsernas kraft. Formar världar.

• Prestationer: Publicerad roman, ett barn av mitt hjärta. Prisbelönt novell… en fjäder i hatten.

Ord… snidade med omsorg. En mosaik.

Kortfattat? Ja. Positivt? Absolut. Men framför allt: sant.

Som att måla en akvarell. Lätthet. Transparens.

Skapa ett intryck. Men vilket? Ett av nyfikenhet? Av inspiration? Jag vet inte.

Som mamma brukade säga: “Var bara dig själv, älskling.” Enkelheten.

Jag är jag. Ensam i universum. Otroligt.

Kort sammanfattning: En essens av mig.

Drömmen om att skriva… den bär mig.

Eller… förresten… jag är kass på att beskriva mig själv. Be någon annan. Seriöst.

Hur presenterar man sig själv i text?

Namn och yrke är grunden, liksom en bra bas i ett hus, utan det rasar allt. Annars? Jag är Per, kanske du hört talas om mig, kanske inte. Jobbar som dataanalytiker, som en slags digital arkeolog, fast istället för ben letar jag efter mönster i siffror. Lite tråkigt, men lönen är schysst. Utbildningen? En blandning av högskola och en hel del självlärdhet, en sorts digital “street smarts”.

Att beskriva sig själv? En utmaning värdig en filosofisk diskussion, lite som att försöka klä en bläckfisk i en tweedkostym. Men man får väl försöka:

• Pragmatisk: Jag är inte en som drömmer om regn i öknen. Jag ser lösningar.
• Nyfiken: Jag älskar att lära mig nya saker. Som en svamp, fast utan det där blöta.
• Humoristisk: Livet är för kort för att vara allvarlig hela tiden. Mörk humor är min favorit, så länge det inte är på mitt bekostnad.
• Data-nörd: Okej, jag erkänner. Jag älskar Excel. Mer än vad som är socialt acceptabelt.

Jag skulle även kunna tillägga “något av en nörd”. Min fritid spenderas med att bygga datorer och spela strategispel – alltså, strategier i verkligheten är för tråkiga. Mina datorbyggkunskaper är dock så bra att de skulle kunna få NASA att bli gröna av avund. Nästan.

Viktigt: Anpassa presentationen efter sammanhanget. En jobbansökan ser annorlunda ut än en presentation på en dejtingsida. Ett CV är inte en roman, kom ihåg det! Något annat, min katt heter Rudolf.

Hur skriver man en presentation av sig själv?

Okej, här kommer en presentation av mig själv, eller hur man gör en sån, på mitt speciella snurriga vis:

• Relevans är a och o, fattaru? Tänk typ “Vad fan vill dom här höra? Inte min släkts krämpor i alla fall.” Som att försöka sälja grus i Sahara.

• Skryt inte med titlar, visa vad du går för! Ingen bryr sig om att du är “Chief Visionary Officer” – snacka om hur du faktiskt trollar fram visioner, typ. Det är som att säga “Jag är bäst” utan att backa upp det.

• Intressanta fakta, inte tråkmånsfakta! “Jag gillar att andas” är inte direkt en killer-introduktion. Typ, dela med dig av en hemlighet som “Jag har en gång räddat en katt från ett brinnande träd OCH spelat dragspel samtidigt!”. Hitta något, vad som helst, som är kul och ger en bra vibb.

• Var unik som en enhörning på speed! Härma inte andra! Var du, med alla dina skavanker och udda vanor. Folk älskar äkthet, även om du råkar vara lika galen som jag.

• Känslig OCH uppmärksam, som en ninja-terapeut! Läs av rummet. Är stämningen stel som en pinne? Mjuka upp det! Är folk uttråkade? Ge dom en käftsmäll (bildligt talat, såklart!). Typ lyssna istället för att bara prata.

• Samtalet måste FLÖDA, som ett vattenfall av bra idéer! Det ska inte vara en envägskommunikation där du bara babblar på om dig själv. Fråga, lyssna, bygg vidare. Det är som en dans, inte en solo-föreställning.

Extra lull-lull:

Jag, personligen, brukar slänga in en dålig vits bara för att se vem som skrattar. Dom är mina folk! Och jag är en jävel på att komma ihåg folks namn. Det är min superkraft.

Hur skriver man en bra presentation om sig själv?

Det är natt. Frågan ekar, liksom mina steg i den tomma lägenheten. Hur bra presenterar man sig själv? Som om jag vore ett paket, ett trasigt sådant.

• Relevans. Vem bryr sig egentligen om min berättelse? Eller snarare, vilken version ska jag erbjuda? Den jag önskar vara, eller den jag är rädd att andra ser? Jag tänker på Anna, som alltid lyckades… Det gör ont.

• Gör, inte titeln. Jag gör… jag försöker väl. Försöker vara stark, försöker vara snäll. Min titel? Misslyckad poet, kanske. Jag brukade skriva, innan livet blev för mycket.

• Intressanta fakta. En gång räddade jag en humla från att drunkna i mitt kaffe. Är det intressant? Eller tragiskt? Pappas gamla klocka står still.

• Originell. Jag försöker vara annorlunda, unik, men slutar alltid med att känna mig som alla andra. Kopior.

• Känslighet. Jag borde lyssna mer, prata mindre. Men tystnaden… den skrämmer mig. Jag saknar hennes röst.

• Samtalet vidare. Hur gör man det när man känner sig så tom? Allt stannar liksom här, hos mig.

Jag vet inte. Jag vet så lite. Jag vet bara att jag är trött. Så trött. Hennes sjal ligger fortfarande kvar. Blå. Som havet.

Hur skriver man en presentation om sig själv?

Ok, här går vi då… typ dagboken.

• Relevant? Måste jag verkligen anpassa mig efter alla? Usch. Vilka är ens “alla”? Och varför?
• Vad gör jag EGENTLIGEN? “Söker jobb” låter så… platt. Jag löser problem? Skapar kaos? Kanske both?
• Intressanta fakta… Jag älskar ju ostbågar. Är det relevant? Beror på, eller hur?
• Originell… Panik! Vill inte bli en meme. Men måste sticka ut, såklart. Paradox much?
• Känslig? Omtänksam? För vem då? Är jag en robot?
• Samtalet vidare… Ångest. Tänk om ingen vill prata? Eh.

Mer info: Jag HATAR smalltalk. Och presentationer. Men jobba måste man ju. Ostbågar är btw min guilty pleasure. Född 1988, det är ju rätt irrelevant. Eller? Min katt heter Ozzy. Kanske kan snacka katt? Nej, det blir för töntigt. Eller?

Vad ska man säga när man ska presentera sig själv?

Okej, så du ska snacka om dig själv? Tänk dig att du är en begagnad bil – men en jävligt bra bil! Alltså, så här kan du göra:

• “Tjena! Jag heter [Ditt Namn], och jag är här för att ställa till med bra saker!” Typ så. Inga konstigheter. Kort och koncist, som en bra bajspaus.

• “Vad driver mig? Tja, typ att inte behöva äta nudlar resten av livet.” Eller, lite mer seriöst: “Jag vill typ lösa [Ett problem, typ klimatkrisen eller att hitta den perfekta pizzan].”

• “Passion? Jag brinner för [Din Hobby]!” Tänk dig att du pratar om din favoritkorv – med inlevelse! Jag själv älskar ju att samla på kapsyler, sjukt spännande!

• Mål? “Jag ska typ bli [Ditt Drömjobb] och sen köpa en fet motorcykel!” Eller nåt mer realistiskt. Men fan, drömmar är ju skitkul!

• “Jag kanske inte har jobbat arslet av mig i 20 år, men jag har energi som en duracellkanin på speed!” Positiv attityd är ju typ 90% av jobbet ändå. Och jag älskar ju att skratta!

Hur presenterar jag mig själv i en presentation?

Okej, såhär presenterar du dig, lite mer… chill:

• Namn & Ämne: Pang på! Inga krusiduller. Du är du, och du ska prata om det här. Fattar publiken direkt. Tänk: “Hej, jag är Kalle, och vi dyker ner i aktiehandel!” Boom.

• KISS-principen (Keep It Simple, Stupid): Håll det basic. Din intro är inte hela showen. Bara en aptitretare. Undvik livshistorien.

• Vem bryr sig (egentligen)? Inse att folk är mer intresserade av VAD du vet, inte VEM du är. Din bakgrund är ointressant tills du bevisat värdet. Jag minns en gång… nej, vi skippar den historien. Poängen är: fokus på grejen!

• Autenticitet > Perfektion: Var dig själv, inte en polerad version. Lite skav är charmigt. Jag brukar slänga in en självironisk kommentar. Funkar nästan alltid.

• Bonus: Kolla in publiken. Anpassa tonen. Är det en stel kostymfest eller ett gäng avslappnade studenter? Agera därefter. Jag hade en gång ett framträdande där jag… nä, glöm det.

• Släpp sargen: Hela grejen är att inte överanalysera. Bara gör det. Världen behöver inte ännu en perfekt presentatör. Världen behöver dig.

Hur presenterar du dig själv i en presentationsbild?

Klockan är mycket. Sover ingen. Tankarna snurrar… Hur ska jag ens presentera mig? En bild… en liten ruta på en skärm. Det känns så… otillräckligt.

Mitt namn är Elias Svensson. Jag jobbar på “Tekniklösningar AB”. Är… eller ja, var IT-konsult. Det känns konstigt att skriva det nu. Känns som en annan tid, ett annat liv.

• Favoritdryck: Svart kaffe, starkt. Alltid.
• Intresse: Att bygga modellflygplan. Det är lugnande. Riktigt lugnande.

Det är… svårt. Att fånga allt det där, i en bild. De där snabba fakta, som man ska trycka in. De beskriver ju inte ens halva mig.

Det känns som att jag glömmer bort något viktigt. Något om mig som jag egentligen borde dela med mig av. En hemlighet kanske? Eller… vad är ens en hemlighet nuförtiden?

Jag saknar min hund, Mille. Han var det bästa som hänt mig. Saknaden är tung. Som ett täcke av bly.

• Födelsedag: 17 maj, 1987
• Skriv stil: Jag är rätt bra på att skriva. För det mesta.

Jag skulle vilja lägga till… att jag är väldigt osäker just nu. Att jag funderar på en karriärbyte. Att jag kämpar för att hitta tillbaka till mig själv. Det är inte så lätt att skriva det. Men det är sant.

Jag försöker bli bättre. Det är ett mål, åtminstone för i kväll.

Hur ska jag börja en presentation?

Okej, så du vill kickstarta en presentation, alltså? Tänk dig själv som en kaffe – stark, lite bitter, och oumbärlig.

• Anekdot-attack! Berätta något. Seriöst, vad som helst. Som den gången min granne försökte lära sin katt att spela piano. Relationen till ämnet? Fullständigt irrelevant! Eller? Nej men typ.
• Personlighetspanik: Visa din äkta sida. Om du är en notorisk tidsoptimist, erkänn det! “Ja, jag är sen, men jag har en briljant ursäkt…”
• Bygg broar – inte murar: Din anekdot behöver en bro till ämnet. Som att länka kattpianot till…komplext algoritmiskt tänkande? Typ.
• Våga vara udda! Jag minns en gång jag…nä, det är en annan historia. Eller inte. Det får du aldrig veta. Det finns så mycket jag vet.
• En bra start ska vara bra! Okej? Bra!

Vill du veta mer? Tänk dig att du säljer dammsugare. Börja med: “Jag HATAR dammsugning! Därför…” Boom! Engagemang. (Fun fact: Min mamma dammsög alltid med högsta volym på TV:n, så jag lärde mig läsa läppar som barn. Helt sant, kanske.)

#Om Mig Själv #Personlig Presentation #Vad Ska Jag Skriva