Vad är mest vattendrivande?

Hur får jag bort vätska ur kroppen?

Vätska? Släpp taget.

• Vatten. Paradoxalt, men nödvändigt. Drick det.

• Rör på dig. Kroppen pumpar. Blodet flyter.

• Salt? Minska. Hårt. Men sant.

• Kosttillskott? Vissa svär. Andra inte. Eget val. Tillskottsbolaget kanske har nåt. Själv? Nja.

• Andas. Glöm inte det enkla.

Min farbror sa alltid: “Vätska är en illusion.” Han hade gikt. Han dog.

Åh, har du kollat sköldkörteln? Bara en tanke.

Vad driver ut vätska ur kroppen?

Fan, den där sommaren i Nice, 2018. Jag var så svullen. Kunde knappt knäppa jeansen. Benen kändes som cement. Läkaren sa diuretika. “Kissar ut all skit,” sa han med ett flin.

Jag ba “Visst, vad som helst.”

Det var som en jävla tsunami inuti mig. Springa till toaletten var femtonde minut. Helt galet.

Huvudpoäng: Urindrivande medicin ökar urinproduktionen via njurarna.

• Kissar mer. Ja, det är sant. Mycket mer.
• Svullna ben = inte kul.
• Nice är fint. Men svullna ben i Nice? Inte lika fint.

Läkaren sa hjärtsvikt. Eller risk för. Därför tabletterna. Ville inte fatta. Jag, hjärtsvikt? Aldrig i livet. Men tabletterna funkade ju.

Var försiktig!: Tala alltid med en läkare om du är orolig.

Visste du att det finns olika sorters diuretika? Och att de kan påverka kaliumnivån i blodet? Bra att veta, tycker jag. Drack apelsinjuice som en galning för att hålla kaliumet uppe.

Är kaffe och te vätskedrivande?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Kaffe… te… vätskedrivande? Jag funderade på det där idag, på jobbet. Kändes som jag sprang på toa hela dagen.

Kaffet då? Nej, inte direkt urindrivande. Koffeinet, ja, det piggar ju upp njurarna. Men det blir mer kiss, snabbare kiss. Inte mer vätska bort, inte uttorkning. Märkligt, eller hur?

Te då? Vet inte. Dricker mest Earl Grey på morgonen, kanske en kopp grönt te på eftermiddagen. Känner mig inte direkt uttorkad efteråt. Men kanske det påverkar olika?

Jag är alltid så torr i munnen på morgonen. Undrar om det beror på kaffet? eller brist på sömn? Alltid så mycket att tänka på.

• Kaffe: Nej, ej urindrivande. Mer kiss, men ej mer vätskeförlust.
• Te: Oklart. Min personliga upplevelse: Nej.
• Torr i munnen: Morgonproblem. Koffein? Sömn?

Mörkret trycker på. Ska väl försöka sova. Imorgon är en ny dag, nya tankar. Nya koppar te.

Vilken mat driver ut vätska?

Dimman ligger tät över sjön, en kall novembermorgon. Luften är så vass att den skär i lungorna, nästan lika skarp som den där känslan av att kroppen håller på att svämma över, att vätskan bara samlas och samlas… Hur befriande vore det då, att bli ren, ren från det överflödiga, att känna sig lätt igen.

Kalium, ja, det vet jag, bananer, potatis… men det finns ju så mycket mer. Tänk dig doften av nybakat bröd, den varma, doftande luften… men nej, inte brödet, för mycket kolhydrater.

Det handlar om balans, en finstämd dans mellan vad som tas in och vad som lämnar kroppen.

En kopp varmt te, kanske med en skvätt citron. Citronens syra, den skär igenom, löser upp, renar. Eller en kopp örtte? Nästan så man kan höra vätskan sippra ut, droppe för droppe.

Solen bryter igenom dimman, en stråle av hopp. Jag minns mormors recept på kokt spenat med vitlök. Spenaten, grönt och friskt, rengör, dränerar. Vitlöken, en stark krydda, som driver på, sätter fart på processen.

Jag ser min spegelbild i sjön. Ljus, lätt, ren.

• Spenat: Rik på näringsämnen som stödjer njurarnas funktion.
• Citron: Dess syra hjälper till med vätskedrivande effekt.
• Vitlök: Stimulerar kroppens avgiftningsprocesser.
• Persilja: Innehåller apiol, en naturlig vätskedrivare.
• Mjölktistel: Stöder levern, vilket påverkar vätskebalansen indirekt.

Åh, den där känslan av lätthet! Att bli befriad.

Vad binder mest vatten i kroppen?

Salt, ja, salt. Minns somrarna vid havet, huden klistrig av saltvatten, solen som brände. Salt binder vätska. Som min mormors inlagda gurka, dränkta i saltlag, svullna och saftiga. Anklarna svullnade alltid efter en dag på stranden.

Under ögonen, där syns det först. De där små påsarna, fyllda av… ja, salt. Fingrarna stumma, ringarna sitter åt.

Vätska binds, vätska binds. Som ett fängelse av natriumklorid. Under ögonen, ja, just där. Alltid där.