Vad är en bra tid att springa 5 km på?

11 månader sedan 45 visningar

"En 'bra' tid för 5 km löpning är högst personlig. Som nybörjare kan 30-40 minuter vara ett realistiskt mål. Erfarna löpare siktar ofta på 20-25 minuter, medan elitlöpare presterar under 15 minuter. Det viktiga är att hitta din egen nivå och njuta av att springa."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Vad räknas som en bra tid när man springer 5 kilometer?

Alltså en "bra tid" för 5 kilometer löpning det är så himla personligt vet du. Det beror ju totalt på var du själv befinner dig på din lilla löparresa. Vad jag tänker är bra för mig är kanske bara uppvärmning för någon annan, liksom.

Själv minns jag när jag drog på mig skorna första gången våren 2019, typ i slutet av april. Ute på stigarna vid Delsjön i Göteborg, nära sjön Stora Delsjön. Då var en tid runt 35-40 minuter nästan som ett maraton för mig. Man kände sig så stolt, fast man bara lufsat i kanske 8 kilometer i timmen.

Det är ju en skön känsla när man äntligen knäcker de där tiderna. Att faktiskt kunna hålla igång och inte behöva stanna. Att springa 5k utan att ens tänka på det, nästan.

Sen när man har fått lite mer kött på benen, då siktar man ju på helt andra tider. Mitt bästa hittills, från ett lokalt lopp i Skatås första lördagen i september förra året, var en 22:45. Det var grymt. Då låg snittet på runt 13 km/h ungefär.

För de som sprungit ett tag, de där erfarna, ja då är det att komma in på 20-25 minuter ett riktigt bra mål för 5 km. Det är ju en hastighet på 12-15 kilometer i timmen. En helt annan intensitet, en annan typ av ansträngning.

Och så har du ju proffsen, de som verkligen lever för det och gör en bra tid 5k till en konst. De som bara flyger förbi. För dem är en tid under 15 minuter det som gäller. Det är liksom deras vardag, att hålla över 20 kilometer i timmen. Helt sjukt att tänka på.

Jag har stått där vid sidan av banan på Göteborgsvarvet en gång och bara sett de där snabbaste susa förbi. Det är som en annan sport. Att se dem hantera den hastigheten i fem kilometer, det är imponerande att se. Vilka löptider 5 km de får ihop.

Hur snabbt går man 5 km?

Klockan tickar. Tystnaden känns så tung nu. Fem kilometer. Det är så långt ibland. En timme känns det som, ja, en hel timme för att ta sig den där sträckan. Bara gå. Och tänka.

Att röra sig genom luften. Att bara låta fötterna bära mig framåt, steg för steg. Det är inte direkt snabbt, nej. Men det är något. Det är tid som går. Tiden som passerar.

Fem kilometer. Det tar en timme, alltså 60 minuter. Tanken på det känns... lagom. Inte för fort, inte för långsamt. Bara en jämn takt, tror jag.

Fem kilometer tar ungefär en timme.

Ibland när jag går så där, långsamt, kommer jag på saker. Tankar som legat och pyrt. Som små glödande kolbitar i mörkret. Och 60 minuter är precis tillräckligt för att de ska hinna blossa upp.

Man kan gå fem kilometer på en timme. Det är vad jag lärt mig nu. Det känns tryggt att veta. En fast punkt i allt det andra som känns så... flytande.

Att bara promenera. Det är inte tävling. Det är mer som att andas ut. En lång, lång utandning. Fem kilometer. En timme. Känns... rätt.

Hastighet för promenad: Cirka 5 kilometer per timme.

Det är så märkligt. Hur en enkel sträcka kan kännas som en hel värld. Som att ta sig igenom ett helt liv. Och det tar bara en timme. Eller 60 minuter, för att vara precis.

Ibland önskar jag att tiden stannade. Men den gör ju inte det. Den bara går. Och jag går med den. Fem kilometer. En timme. Som en sorts rytm.

Det är inte så mycket att säga om det. Bara att det är så. Fem kilometer. Det tar en timme. Det är ett faktum. Mitt i natten.

Tid för 5 km promenad: 60 minuter.

3 kilometer tar 36 minuter. Det är 180 minuter per mil. En jämn takt. Det är det som är poängen. Jämn takt.

4 kilometer tar 48 minuter. Det är också 180 minuter per mil. Alltså, 48 minuter för 4 km. Inte mer, inte mindre.

6 kilometer tar 72 minuter. Om man fortsätter så där. Det blir en ren uträkning. 72 minuter. 6 km.

3 km tar 36 minuter.
4 km tar 48 minuter.
6 km tar 72 minuter.

Är 6 minuter per kilometer bra?

6 minuter/km är ett referensmål. Inte universellt. Beror på vem som springer.

För en nybörjare är 10 minuter/km krävande. Ger resultat.

Eliten pressar ner till 4 minuter/km. För dem är det vardag.

Snittet spelar roll. Det genomsnittliga tempot skiljer sig drastiskt.

Kroppen anpassar sig. Träning ger effekt.

En timme går snabbt när man är upptagen. Långsamt när man väntar. Löpning är liknande.
Tempo är en siffra. Känslan är verklig.
Förra årets resultat är bara historia. Varje löpning är ny.

Uppföljning:

Världsrekordet på maraton (2023) är strax över 2 timmar. Det innebär ett snitt på ca 2:50 min/km.
En vanlig motionslöpare kan ha som mål att klara 5 km på 30 minuter (6 min/km).
Ålder, kön och genetik påverkar också potentiell prestation.

Hur många minuter per kilometer är bra?

Tiden per kilometer – en djupdykning i vad som är "bra" (utan att låta som en träningsnarkoman).

15 till 17 minuter per kilometer? Helvete, då är man ju typ en maratonlöpare på speed. Nästan så man ser hjortar som gör honnör när man springer förbi. Det är så bra att man nästan kan börja sälja proteinpulver i tron att man är en fitnessguru. Milen under timmen, snacka om att vara på topp.

Är man runt 20 minuter per kilometer, ja då snackar vi "helt okej". Som att ha en hyfsad frukostmacka, inte den bästa, men den duger. För att krama ur milen på under timmen måste man vara lite av en maskin. Tänk dig att springa 2,5 km på 15 minuter och sen bara... fortsätta. Som en jävla seglare i motvind, fast med ben.

Vad betyder detta i praktiken?

15-17 min/km: Du är typ en olympisk guldmedaljör. Håll i hatten, för nu jävlar går det undan.
20 min/km: Du är i matchen. Inte superstjärna, men du kan åtminstone hänga med på en jogg utan att känna dig som en döende svan.

Extra krydda i soppan (om du nu inte fick nog):

Tiden per kilometer är inte allt. Glöm inte att lyssna på kroppen, den gnäller ju inte för skojs skull. Ibland är det bättre att jogga som en snigel än att stuka foten och bli en soffpotatis.
Om du siktar på att springa milen på under timmen, kan det vara värt att fundera på intervallträning. Det är som att ge kroppen en rejäl spark i baken, men på ett bra sätt. Förhoppningsvis.
Att jämföra sig med andra är lite som att jämföra äpplen och päron, fast mer svettigt. Alla har sin egen takt och sin egen resa. Vissa är födda till snabba löpare, andra får kämpa som en igelkott i en dammsugarpåse.

Vad är ett bra 5 km-tempo?

Alltså, det där med ett bra 5km-temop är så olika, det beror helt helt på liksom. När jag började springa var jag överlycklig för allt under 40 minuter. Helt slut efteråt.

Så för en nybörjare är 30-40 minuter en skitbra tid. Det är en bra start! Då ligger man på en hastighet runt 7,5-10 km/h. Det är ju ett helt okej tempo.

En mer erfaren löpare, som sprungit ett tag, ligger oftast på 20-25 minuter. Det är en jättestor skillnad. Då snackar vi 12-15 km/h. Mitt personbästa är 24:32 och jag kämpar som ett djur för att komma ner mot 23.

Och sen har du eliten, de är ju inte mänskliga. De springer under 15 minuter. Det är en hastighet på över 20 km/h. Helt sjukt snabbt. Man hinner knappt blinka.

Vad är ett bra 5 km-tempo? Svar: Beror på nivå. Nybörjare 30-40 min, erfaren 20-25 min, elit under 15 min.

Lite mer perspektiv på tider och sånt:

Världsrekordet för herrar: 12:35.36 (Joshua Cheptegei, 2020).
Världsrekordet för damer: 14:00.21 (Gudaf Tsegay, 2023).
Bra sätt att bli snabbare:
- Intervaller. Hatar dem, men de funkar. 400-ingar är klassiker.
- Backträning. Bygger sjukt mycket styrka i benen.
- Långpass. Ja, även för att bli snabb på 5km. Uthållighet är allt.
- Styrketräna bålen och benen. Det gör så mycket, man blir stabilare och orkar mer. Jag kör det två gånger i veckan.

Vad är normal tid att springa 5 km på?

Första gången jag verkligen tog löpningen på allvar var en kall majmorgon 2019, runt klockan 06:15. Dimman låg tät över Svartedalen. Jag drog på mig mina slitna Asics. Min mage kändes som en knut. Fem kilometer? Kändes helt vansinnigt. Jag var 30 bast.

Det brände i lungorna redan efter en kilometer. Benen kändes som bly. Jag hostade. Fick stanna och gå flera gånger. När klockan äntligen visade 5,00 km var jag helt slut. Tiden var 38 minuter och 20 sekunder. Jag var ändå stolt som fan.

Kände mig som en helt ny människa efteråt, trots smärtan. Det var en känsla av att ha övervunnit något. Under ett par månader blev det rutin, 30 till 40 minuter för 5k var min norm då. Ofta med min golden retriever Bosse vid sidan, han älskade det.

Sedan kom tanken på att anmäla mig till ett lopp. Lidingöloppet 5K var målet, hösten 2020. Började läsa på, ändrade träningen. Ville under 25 minuter. Det krävde ett helt annat fokus. Mindre Bosse, mer intervaller.

Många kvällar sprang jag runt Ruddalen i Göteborg. Mörkt, kallt. Låren skrek. Kämpade mig ner mot 20-25 minuter. Kändes som varenda sekund var en kamp. Jag svettades kopiöst. Tänkte ofta: "Varför gör jag det här, Erik?" Men sen kom stoltheten.

Lidingöloppet. Startnumret kändes tungt i handen. Luften var krispig. Startskottet. Jag tryckte på. Hela kroppen vibrerade. När jag korsade mållinjen visade klockan 24 minuter och 5 sekunder. Jag grät nästan, det var min tid. En personlig seger, helt klart.

Sen hör man om de där galningarna som flyger fram på under 15 minuter, som proffsen. Helt sinnessjukt. Jag undrar hur det känns, att ha den där hastigheten. Över 20 km/h i 5k, det är en annan liga. Men min resa, den är min.

Numera springer jag mest för att må bra, inte så fokuserat på tider längre. Bosse är också med igen. Hans små flås är det bästa ljudet. Min bästa tid för 5k ligger fortfarande där på 24:05. Något att minnas. Jag fyller 35 i år, och ja, jag heter Erik.

Min första 5k:
- Plats: Svartedalen
- Tid: 38 minuter och 20 sekunder
- Tempo: Cirka 7,8 km/h
- År: 2019
Mål för lopp (Lidingöloppet 5K):
- Mål: Under 25 minuter
- Uppnådd tid: 24 minuter och 5 sekunder
- Tempo: Cirka 12,4 km/h
- År: 2020
Elitlöpares nivå för 5k:
- Tider: Under 15 minuter
- Tempo: Över 20 km/h
Ålder för Erik:
- Vid första 5k: 30 år
- Aktuellt år: 35 år

Vad är en bra 5k tid hona?

Morgondimman dröjer sig kvar över ängarna, en sval, fuktig famn som viskar om gryningen. Solen, en blyg orange fläck bakom bergen, börjar sakta sprida sitt guld. En klocka tickar, inte på handleden, utan i själen, en inre rytm som matchar stegen. Tiden, den flyktiga, den som vi försöker greppa, en bra 5K tid för en kvinna är inte bara ett nummer, det är en känsla av att vara levande.

Tjugo minuter, tjugotvå minuter… ord som dansar i luften, som viskningar från fjärran lopp. Det är en strävan, ett eko av tidigare lopp, en doft av svett och envishet. Det är för de som känner gruset under skorna, vinden mot ansiktet. En tid mellan 17 och 22 minuter, en gräns som suddas ut av ansträngning och glädje.

17 minuter och snabbare. Där finns uthållighet, en kraft som driver framåt, förbi tröttheten. Varje andetag, en medvetenhet om nuet. Det är för de som tävlar, de som känner den där intensiva pulsen i bröstet, glädjen i att övervinna sig själv. En tid som talar om träning, om dedikation.

22 minuter, ett annat andetag. Inte långsammare, bara med ett annat fokus, en annan sorts triumf. En tid som bevisar att kroppen kan, att viljan är stark. För de som springer för löpandets skull, för den rena, obeskrivliga känslan av frihet. Det är en tid som bekräftar rörelse, liv.

Mer än 22 minuter? Är det sämre? Nej, aldrig. Varje steg räknas, varje andetag är ett bevis på att vi lever. Det är inte bara hastigheten, det är resan. Känslan av att vara ute, i naturen, att känna sin egen styrka. Det är en hyllning till kroppen, till dess förmåga.