Hur undviker man återfall?

0 se

För att undvika återfall vid missbruk är det avgörande att:

  • Identifiera personliga triggers: Lär dig känna igen situationer, känslor och tankar som ökar risken för återfall.
  • Undvik risksituationer: Försök att i största möjliga mån undvika de situationer du identifierat som triggers.
  • Förbered dig: Skapa strategier för hur du ska hantera risksituationer om du inte kan undvika dem helt.
Kommentar 0 gillar

Hur undviker man återfall? Åh, den frågan, den gnager ju i en. Som en envis liten fluga som surrar runt huvudet, vet du? Det är en kamp, en riktig jäkla kamp, det vet jag av egen erfarenhet. Jag minns fortfarande den där kvällen… regnet smattrade mot rutan, precis som det gjorde den där gången innan… och plötsligt var jag där igen.

För att undvika det, ja, det kräver ju mer än bara vilja, eller hur? Det handlar om att bli riktigt, riktigt ärlig mot sig själv.

Först, identifiera dina triggers. Det är som att bli detektiv i sitt eget liv. Vad var det som utlöste det förra gången? För mig var det ensamheten, den där gnagande tomheten inuti. Eller folk som tjattrade om saker jag inte orkade bry mig om. Ibland var det bara en speciell lukt, en låt, eller en specifik plats. Man tror ju inte att såna småsaker kan spela roll, men tro mig, det gör dom.

Sen kommer det svåra: undvika risksituationer. Det är inte alltid lätt, vet ni? Att helt enkelt skippa puben där alla mina gamla kompisar hänger, eller att inte gå förbi den där affären… det kräver disciplin, jäklar vad det kräver disciplin! Men det är värt det, i längden. Jag försöker verkligen, men ibland… ibland lyckas jag inte. Och det är okej, det är en process, inget man bara fixar på en gång.

Och sist, men absolut inte minst, förbered dig. Ha en plan B. Vad gör du om du råkar hamna i en risksituation? Vem ringer du? Vad gör du för att lugna ner dig? Jag har ett par personer jag kan ringa, och en lista med saker jag kan göra för att distrahera mig, som att baka, gå en lång promenad eller läsa en bok. Kanske lite smått orealistiskt ibland, men att ha en plan hjälper faktiskt. Det är som att ha en livlina, vet ni.

Det är ingen rak väg, nejnej. Det är krokiga vägar, backsteg, och ibland faller man. Men man reser sig igen. Man lär sig. Man blir starkare. Och för varje gång man klarar sig igenom en knepig situation, växer man. Det är det som är grejen, det är det som gör det värt all ansträngning. Man blir starkare än man någonsin trodde var möjligt.