Hur mycket kan man höja sin merit?

Hur mycket kan man höja sin merit: Max 22,5 poäng

Förstå hur du maximerar din hur mycket kan man höja sin merit för att nå högsta möjliga studieresultat. Rätt planering av extra kurser och betygshöjningar ger dig bättre förutsättningar inför antagningen.

Hur mycket kan man höja sin merit?

Det korta svaret är att du kan höja ditt meritvärde till maximalt 22,5 poäng. Hur mycket du kan höja dig i praktiken beror helt på vad du har för utgångsläge och vilken metod du väljer.

Det finns i huvudsak två olika sätt att höja sina chanser till högskolan: genom att höja betygen via Komvux eller genom att skriva Högskoleprovet.

1. Genom Komvux - Prövningar och meritpoäng

Det maximala jämförelsetalet för själva gymnasiebetygen är 20,0, vilket innebär att du har A i alla ämnen. Utöver det kan du lägga till maximalt 2,5 meritpoäng genom extra kurser i matematik, engelska och moderna språk, vilket totalt ger 22,5 poäng. ^[2]

Om du har lägre betyg än A i en kurs kan du göra en prövning på Komvux. Det innebär att du läser in kursen på egen hand och gör ett prov för att få ett högre betyg.

Att höja höja betyg komvux merit för en enskild kurs på 100 poäng från exempelvis D till A höjer ditt totala meritvärde med ungefär 0,3 poäng, beroende på hur många poäng din totala gymnasieexamen omfattar. ^[3]

Låt oss vara ärliga - att försöka höja sitt snitt från 14 till 19 via Komvux är ett brutalt slit. Det kräver att du läser om i princip hela gymnasiet på vuxenutbildningen, vilket tar enormt mycket tid och energi.

När du höjer dina betyg efter gymnasiet hamnar du i urvalsgrupp BII, även kallad kompletteringsgruppen, när du söker till högskolan. Antagningspoängen är ibland något högre i BII än i direktgruppen BI.

2. Genom Högskoleprovet - Ett alternativt spår

Om du har ett lågt meritvärde från gymnasiet, till exempel runt 13 till 14 poäng, krävs det väldigt många prövningar för att ta sig upp till toppnivåer. Då är Högskoleprovet ofta ett mycket mer effektivt verktyg.

Högskoleprovet mäter inte dina gymnasiebetyg, utan ger ett resultat mellan 0,0 och 2,0. Du tävlar då i en helt egen urvalskvot som brukar stå för minst en tredjedel av alla platser på en utbildning.

Du kan skriva provet hur många gånger du vill och det är alltid ditt bästa resultat som räknas. Du behåller dessutom dina gamla gymnasiebetyg, vilket innebär att du söker i både betygskvoten och HP-kvoten samtidigt.

Sammanfattning: Vad lönar sig bäst?

Små höjningar passar dig som bara saknar några tiondelar. Gör prövningar i de kurser där du har lägst betyg, till exempel C eller E, för att putsa till ditt snitt. Se också till att du har maxat dina 2,5 meritpoäng.

Stora höjningar kräver en annan strategi. Om du vill höja dig flera poäng bör du satsa helhjärtat på att plugga inför och skriva höja meritvärde högskoleprovet.

Komvux (prövning) vs Högskoleprovet

Komvux och prövningar

• Placerar dig i kompletteringsgruppen BII
• Passar dig som bara saknar några få tiondelar för att nå gränsen
• Kräver ofta månader av självstudier per kurs beroende på ämne

Högskoleprovet (Rekommenderat för stora hopp)

• Ger en helt egen urvalskvot vid sidan av betygen
• Passar dig som vill höja dig flera poäng eller har svaga gymnasiebetyg
• Ett enda provtillfälle som ges två gånger per år

Elin och valet mellan Komvux och Högskoleprovet

Elin tog studenten med ett snitt på 14,2 och drömde om att komma in på en populär utbildning som krävde runt 18,5 poäng.

Hon började först boka in prövningar i fem olika gymnasiekurser. Efter att ha suttit upp om kvällarna efter jobbet i tre månader insåg hon att tempot var ohållbart och att hon knappt rört sig uppåt mer än några få tiondelar.

Elin bytte strategi helt, avbokade resterande prövningar och la alla sina helger på att nöta gamla högskoleprov.

Ett år senare skrev hon 1,25 på Högskoleprovet, vilket räckte hela vägen till drömutbildningen utan att hon behövde plåga sig igenom hela gymnasieutbudet en gång till.