Är det värt att plugga till högskoleingenjör?

Är det värt att plugga till högskoleingenjör? Karriärsvalet

Många funderar över om är det värt att plugga till högskoleingenjör inför framtida yrkesval. Att wybrać rätt teknisk utbildning minskar riskerna för arbetslöshet och maximerar möjligheterna till personlig utveckling. Genom att förstå utbildningens långsiktiga fördelar fattar du ett tryggt beslut för din framtid.

Är det värt att plugga till högskoleingenjör?

Ja, det är absolut värt att plugga till högskoleingenjör. Faktum är att högskoleingenjörsutbildningen rankas som en av de absolut bästa högskoleutbildningarna i Sverige när man väger samman parametrar som lön, studietid och chans till jobb. Utbildningen är tre år lång (180 hp), vilket gör att du snabbt kommer ut på arbetsmarknaden och slipper två års studieskulder och förlorad arbetsinkomst jämfört med en civilingenjör.

När man står inför valet att studera teknik på högskolenivå dyker ofta frågan upp om tre eller fem år är det smartaste vägvalet. Lets be honest - att binda upp sig för fem års studier kan kännas ganska avskräckande när man bara vill ut och börja bygga saker på riktigt. Det är här högskoleingenjören kommer in som ett väldigt praktiskt mellanting.

Skillnaden mellan högskoleingenjör och civilingenjör

Den mest uppenbara skillnad på högskoleingenjör och civilingenjör ligger i utbildningens längd och dess huvudsakliga fokus. En högskoleingenjör studerar i tre år (180 hp) med ett stort fokus på praktisk tillämpning, projekt och drift ute i industrin. En civilingenjör lägger fem år (300 hp) på en djupare teoretisk bas, forskning och systemutveckling. Värt att notera är att ingångslönerna skiljer sig åt, där den rekommenderade ingångslönen för en högskoleingenjör ligger på minst 39 700 kr per månad, medan en civilingenjör startar på minst 42 000 kr per månad.

Det ekonomiska förprånget och löneutvecklingen

Genom att börja arbeta två år tidigare än civilingenjören skapar du ett rejält ekonomiskt förprång. Du tjänar in runt 700 000 till 800 000 kr brutto samtidigt som du slipper ta extra studielån för de där sista två åren. Medianlönen för en erfaren högskoleingenjör lön efter 10 år i yrket ligger runt 51 500 till 52 000 kr per månad, med ett övergripande lönesannspann för erfarna som sträcker sig från 46 600 upp till 63 900 kr per månad beroende på bransch.

Det tar faktiskt ganska många år för en civilingenjör att rent ekonomiskt komma ikapp det förprånget som högskoleingenjören skaffar sig under sina första två år på arbetsmarknaden. Plus att arbetsgivare inom till exempel IT och produktion ofta värdesätter din faktiska förmåga att lösa praktiska problem minst lika högt som antalet högskolepoäng på pappret.

När bör du välja något annat än högskoleingenjör?

Utbildningen passar inte alla, och det finns tillfällen då du bör titta på andra alternativ. Om du älskar tung, avancerad matematik, vill ägna dig åt spetsforskning eller siktar på internationella roller inom avancerad utveckling, då är en femårig civilingenjörsexamen ett better val. Om du tvärtom vill ha en ännu snabbare väg ut i arbetslivet kan en jämförelse mellan högskoleingenjör vs yrkeshögskola vara ett intressant spår, även om det generellt ger ett något lägre lönetak på sikt.

Flexibiliteten är dock stor. Om du efter dina tre år som högskoleingenjör känner att du saknar den djupare teorin, kan du på de flesta lärosäten lägga till ett tvåårigt masterprogram och i praktiken nå samma formella kompetensnivå som en civilingenjör.

Jämförelse: Högskoleingenjör vs Civilingenjör

När du ska välja mellan de två ingenjörsutbildningarna är det bra att väga samman studietid, fokus och ekonomisk avkastning.

Högskoleingenjör

• Praktisk tillämpning, projektarbete, drift och nära samarbete med industri.

• 3 år (180 hp) vilket ger snabb etablering på arbetsmarknaden.

• Minst 39 700 kr per månad.

• 46 600 till 63 900 kr per månad med en stark medianlön efter 10 år kring 51 500 - 52 000 kr.

Civilingenjör

• Teori, forskning, innovation, systemutveckling och komplex problemlösning.

• 5 år (300 hp) med ett mer omfattande teoretiskt djup.

• Minst 42 000 kr per månad.

• 50 300 till 73 300 kr per månad beroende på sektor och specialisering.

Johans resa från högskoleingenjör till produktionschef

Johan tvekade mellan att läsa tre eller fem år på KTH i Stockholm, men kände sig trött på ren teoretisk skolning och ville ut i verkligheten snabbt. Han valde därför programmet i maskinteknik på tre år.

Under det andra årets projektarbete stötte han på rejäla problem med att få ihop CAD-ritningar med faktiska toleranser från verkstaden, vilket gjorde att gruppen fick göra om stora delar av konstruktionen under tidspress.

Den erfarenheten visade sig dock vara guld värd när han fick jobb direkt efter examen på ett tillverkande företag i Södertälje, eftersom han förstod både teorin och hur golvet på fabriken faktiskt fungerade.

Efter fem år i arbetslivet tjänar han i paritet med många civilingenjörer i samma ålder, har minimala studieskulder och arbetar idag som produktionschef med personalansvar.