Hur många plastikoperationer går fel?

Hur många plastikoperationer går egentligen fel? Oj, det är ju… skrämmande, eller hur? Jag menar, bara tanken på det, all den här skönhetsfixeringen, och sen att så många ingrepp verkar gå snett… det gör mig riktigt illa till mods. Som att någon bara kastar tärning med folks liv och välbefinnande. Tänk om det var min syster, min bästa vän… Det är ju helt fruktansvärt.

Jag läste någonstans – jag tror det var i en tidning, eller kanske på nätet, minnet sviker mig lite – att det är tusentals fall varje år, bara i Sverige. Tusentals! Det är ju… fantastiskt många. För många, alldeles för många. Och det värsta är ju att det säkert är mörkertal. Många vågar ju inte ens anmäla komplikationerna, av skam eller vad det nu kan vara. Kanske för att de känner sig dumma som ens gjorde ingreppet till att börja med? Det är en ond spiral, det där.

Hur kan det ens få hända? Hur kan vi skydda oss själva och andra från den här… osäkerheten? Jag minns en kompis, Anna, hon gjorde en bröstförstoring för några år sen. Hon sa att det var hemskt jobbigt, mycket värre än hon hade trott. Och hon hade ju läst på, pratat med läkaren… Men ändå. Tänk er, allt det där lidande, och bara för att se lite annorlunda ut. Är det värt det? Jag vet inte, jag funderar fortfarande på det. Det känns ju så… onödigt, ibland.

Vi behöver mer transparens, mer kontroll, någon form av… jag vet inte vad, men något som gör att alla inte bara kastar sig in i det här med plastikoperationer som om det vore en lek. Det är inte en lek. Det är någons kropp, någons liv. Och det är allvarligt. Det är så ledsamt att tänka på alla de som lidit, och de som kommer att lida i framtiden, om inte något förändras.