Vad kan socionomer jobba med?
"Socionomens breda kompetens öppnar dörrar inom offentlig och privat sektor. Rådgivning, handledning, projekt och ledarskap – möjligheterna är många. Från myndigheter till organisationer, socionomen skapar positiva förändringar."
Vad jobbar socionomer med?
Okej, så socionom, vad gör dom egentligen? Jag har ju en kusin, Lisa, hon jobbar som det.
Hon berättar att det är superbrett. Allt från att hjälpa ungdomar på glid till att stötta familjer som har det tufft. Man kan vara anställd av kommunen eller jobba på ett privat företag.
Minns när Lisa fick sitt första jobb på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Det var tufft, men hon växte så mycket som människa. Snacka om att vara med och göra skillnad på riktigt.
Sen, en annan grej, många socionomer blir chefer. Helt logiskt ju, eftersom de är vana att ta ansvar och leda grupper. Lisa funderar faktiskt på att söka en sån tjänst snart, en chefsposition inom socialtjänsten i Norrköping typ.
Så ja, det är ett yrke med många möjligheter, om du frågar mig. Mycket mer än vad man kanske tror vid första anblicken.
Vad kan man jobba som när man är socionom?
Men åh, socionom…vad kan man göra? Stress. Måste komma ihåg att betala räkningen imorgon.
- Socialsekreterare… typ utreda folks liv? Tungt.
- Kurator – mer snack, mindre papper? Kanske.
- Institutionsvård för ungar. Nej, jag pallar inte.
- Beroende. Skulle aldrig klara av. Min granne Stina har ju… orkar inte tänka på det.
- Äldreomsorg… handläggare? Enhetschef? Mycket ansvar, mycket huvudvärk. Min mormor älskade kaffe, starkt.
Funktionsnedsättning. Omsorg och stöd. Hm. Är jag ens lämplig för nåt av det här? Jag gillar ju att kolla på serier. Men alla är ju socionomer nuförtiden.
Listan kan vara oändlig. Enhetschef kan vara riktigt bra betalt, om man orkar.
Vad kan man jobba med efter socionomutbildning?
Socionomjobb: Många vägar.
Skolkurator. Samtal. Stöd. Samarbete. Många aktörer.
- Socialtjänsten: Utredning, stödinsatser, skydd. Mitt specialområde.
- Försäkringskassan: Handläggning, bedömningar. Jobbigt men bra betalt.
- HVB-hem: Barn och unga, krävande men meningsfullt.
- Missbruk och beroende: Rehab, stöd, tufft men viktigt.
Jobb efter examen: Snabb överblick. Mina kontakter inom socialtjänsten i Stockholm har öppnat dörrar. 2023 års siffror: Hög efterfrågan.
Hög konkurrens. Erfarenhet viktig. Nätverkande.
Viktigt: Specialisering. Utveckling. Motivation.
Är det värt att plugga till socionom?
Socionom… värt det? Oj, så många tankar. Känner mig stressad bara av att tänka på alla kurser. Statsvetenskap, psykologi, sociologi… Hur ska jag hinna? Ska jag ens orka? Kaffe, behöver kaffe.
Bra lön? Nej, det är ju inte det man går för, eller hur? Eller? Mina kompisar tjatar om att de tjänar mer, men de är ju inte socionomer. De jobbar på bank, haha. Apropå bank, ska jag kolla räntan på mitt lån idag?
Många jobb? Jo, det är ju en fördel. Individnivå, strategisk nivå… det låter ju spännande. Men tråkigt med möten. Ska ringa mamma senare. Hon frågade om jag hade sett den där nya dokumentären om… ja vad var det nu?
Åh, just det! Många olika arbetsplatser. Landsting, kommun, ideella… Men är det verkligen så kul med socialtjänsten? Alla de där hemska ärendena? Jag hatar byråkrati. Hatar verkligen byråkrati.
- Individnivå: Direktkontakt med människor.
- Strategisk nivå: Planering, utveckling.
- Många arbetsgivare: Kommuner, landsting, ideella organisationer.
- Löneutveckling: Jag måste kolla lönestatistik. 2023 års siffror.
Ångest. Plugga eller inte plugga? Ska jag verkligen göra detta? Mamma vill att jag ska bli läkare. Läkare tjänar ju bra. Men är det verkligen jag? Socionom… det känns… rätt? Eller fel? Kanske… nej, jag vet inte. Ska jag skaffa en ny kaffekokare? Den gamla är så himla seg.
Kan man jobba i Migrationsverket som socionom?
Kan man jobba i Migrationsverket som socionom? Absolut, som att försöka få en katt att dansa tango!
Socionomer på Migrationsverket: Ja, det går. Tänk dig dem som statens samvete. De kämpar för det goda, mitt i blanketthavet.
- Humanitärt bistånd: Kan vara som att försöka bygga en flotte med trasiga plankor, men någon måste göra det, eller hur?
- Social rättvisa: En ständig uppförsbacke, men varje litet steg räknas. Som att vinna ett parti Monopol mot din farbror – en seger är en seger!
- Frivilligorganisationer: Alternativet! Som att byta kostym mot mysbyxor. Mer hjärta, kanske lite mindre lön?
Och ja, jag minns när jag försökte lära min hamster att vissla… lika effektivt. Men socionomer gör skillnad på riktigt, faktiskt. Kanske inte lika snabbt som en raket, men stadigt som en snigel som vinner loppet.
Mer info: Tänk på det som en möjlighet att använda dina superkrafter – empati och kunskap – för att göra världen lite mindre tokig. Som att försöka sortera strumporna i tvätten. Någon måste göra det, eller hur? Och när man ändå håller på.
Kan man jobba internationellt som socionom?
Jajamän, klart som fan en socionom kan dra utomlands! Det är inte direkt raketforskning, men du kanske får tvinga dig på någon kurs för att lära dig snacka deras språk och fatta deras lagar, fatta?
- Inte alltid solklart: Ibland krävs det en extra fläskläpp på utbildningen.
- Jobba där pengarna finns (eller inte): Biståndsprojekt är fett om du gillar att bo i tält och äta bönor. Tänker typ Afrika, Asien, you name it.
Vissa länder fattar noll och ger dig utbildning på jobbet, typ “här, läs den här jävla manualen!”. Själv funderar jag på att flytta till Bahamas och starta en socionom-firma för strandade miljonärer. Vem vet, kanske blir det guld och gröna palmer? Ha!
Kan man jobba utomlands som socionom?
-
Ja, socionomer kan jobba utomlands! Men räkna med att pappersarbetet blir värre än en dålig dejt.
-
Komplettera utbildning? Japp! Tänk att lära dig ett nytt språk bara för att förklara varför du behövde ta ett djupt andetag.
-
Biståndsprojekt är ett alternativ. Även utanför Europa. Perfekt om du vill byta kontorslandskapet mot… ja, något mer äventyrligt.
-
Internutbildning finns också, så du slipper åka tillbaka till skolbänken. Typ som att lära sig att surfa på företagets bekostnad. Lite mer krydda:
-
Tänk dig att förklara “fika” för en amerikan. Eller värre, att förklara “lagom” för en tysk. Lycka till!
-
Glöm inte att kolla upp visumregler. Visumansökan är som en dejtingsida, fast du måste övertyga en byråkrat istället för en potentiell partner.
-
Jag personligen ville bli socionom för att hjälpa människor. Men utomlands? Kanske en dag, om jag kan sluta googla “hur man överlever kulturella missförstånd”.
Hur ser framtiden ut för socionomer?
Jamen hörrni, socionomer, framtiden? Ljusare än en nypolerad dassring!
-
Efterfrågan är ju gigantisk! Som att bråka om sista wienerbrödet på fiket. Alla vill ha en.
-
Jobb finns överallt. Staten, kommunen, nån jävla stiftelse, you name it. Finns det elände finns det socionomer. Som flugor på en…eh…sommarskit.
-
Brett arbetsfält? Jo, men visst! Allt från att krama knarkare till att tjafsa med tanter på hemmet. Du kommer aldrig bli uttråkad, garanterat!
-
Och lönen? Nja, du blir inte rik, men du kan åtminstone köpa en OK falafel varje fredag. Kanske två om du jobbar över…förstås utan betalt.
-
Tänk på att din högsta chef kommer troligen hata dig och ditt arbete, men det är ju samma sak med alla jobb, eller hur?
Så plugga på, lilla vän. Behövs fan folk som kan hålla ihop skiten!
Hur ser arbetsmarknaden ut för socionomer?
Efterfrågan på socionomer är hög. Punkt.
Liten konkurrens, ja. Men illusioner är farliga.
- Stora skillnader mellan sektorer. Vissa områden skriker efter folk. Andra? Inte så mycket.
- Regionala variationer. Stockholm? Annars? Tänk efter.
Nyutexade? Ja, de har det lättare. Erfarenhet är en annan sak. Livet är inte rättvist.
Framtidsutsikter? Positiva. Men det är en lögn att alla får jobb direkt. Realism är nyckeln. Jag jobbar själv som socionom i Göteborg, och det är tufft.
Jobben finns, men kampen är verklig. Det är ingen dans på rosor. Det här är verkligheten. Jag har sett det.
- Socialtjänsten är ett exempel. Mycket jobb, men hög press. Inte för alla.
- Privat sektor. Kanske bättre lön. Men mer fokus på vinst. Etiskt dilemma? Välj själv.
År 2023. Siffror? Jag bryr mig inte. Jag ser verkligheten. Det är det som räknas.
Är det brist på socionomer?
Ja, det är brist på socionomer. Eller rättare sagt, det var brist. Rapporterna från 2023 visade det. Känns så långt borta nu, allt det där. Som en dålig dröm.
Men det är ju inte bara bristen. Det är allt runt omkring. Pressen, känslan av att aldrig räcka till. Att man aldrig kan göra tillräckligt. Jag sitter här, klockan är tre, och kan inte sova. Tankarna snurrar. Allt känns så… tungt.
Bristen på socionomer är ett problem. Jag läste om det, Saco skrev det. Det blir inte bättre. De sa att det skulle vara brist även om fem år. Fem år… det är en evighet.
- Jobbigt att tänka på.
- Känner mig så maktlös.
- Vill bara… försvinna.
Jag vet inte. Kanske borde jag söka ett annat jobb. Något mindre krävande. Men vad då? Vad finns det ens?
Saco sa ju att det finns fler samhällsvetare än vad det finns jobb till. Men det gäller inte socionomerna. Det är bara det att…
Det är en sjukdom, det här jobbet. En sjukdom som man långsamt dör av. Inifrån.
Klockan är snart fyra. Jag borde sova. Men sömnen vill inte komma.
Rapporten från Saco (2023) pekade på:
- Fortsatt brist på socionomer. Prognosen pekade på brist även om fem år (dvs. 2028).
- Överskott på samhällsvetare i vissa områden. Men inte inom socialt arbete. Det är specifikt socionomer som efterfrågas.
- Brist på diakoner och präster. Detta nämndes i samma rapport, men är inte huvudfokus här.
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.