Vad är svensk e-legitimation?

Vad är svensk e-legitimation: BankID vs Sverige-id

vad är svensk e-legitimation utgör en grundläggande del av den digitala infrastrukturen för säker identifiering på distans. Upptäck hur den nya statliga e-legitimationen kompletterar de privatägda alternativen och vad det innebär för dig som användare.

Vad är svensk e-legitimation och hur fungerar det?

Begreppet vad är svensk e-legitimation kan bäst beskrivas som en digital id-handling som du använder för att säkert legitimera dig och skriva under dokument på internet. Den fungerar på samma sätt som ett fysiskt pass eller körkort, men i en digital miljö där du bekräftar din identitet med en personlig kod eller biometri.

Svensk e-legitimation är ett samlingsnamn för flera olika godkända tjänster på den svenska marknaden. När du ska logga in på en myndighet, deklarera eller sköta bankärenden skickas en krypterad förfrågan till din e-legitimationsapp. Du godkänner sedan identifieringen i appen, vilket gör att tjänsten direkt vet vem du är utan att du behöver fysiska papper.

E-legitimation i Sverige har en extremt hög spridning och används i dag av hela 93 procent av den vuxna befolkningen. ^[1] Det har blivit en fundamental del av det dagliga livet, där den digitala infrastrukturen helt bygger på att medborgarna kan identifiera sig säkert på distans.

Vad är skillnad på e-legitimation och bankid?

Den stora skillnaden ligger i att e-legitimation är själva teknologin och samlingsbegreppet, medan BankID är en specifik produkt. Det är ett klassiskt missförstånd att tro att dessa två är helt skilda saker, när det i själva verket handlar om en skillnad på e-legitimation och bankid som begrepp.

Hela 92 procent av befolkningen använder Mobilt BankID, vilket gör det till den i särklass mest dominerande e-legitimationen i Sverige. ^[2] Men det finns viktiga alternativ. Eftersom BankID ägs och utfärdas av privata banker krävs det att du är bankkund och har ett svenskt personnummer för att få det. Detta har skapat ett digitalt utanförskap för de cirka 10 procent av den vuxna befolkningen som av olika skäl inte uppfyller bankernas krav.

Som tur är har marknaden öppnats upp. Andra tjänster som Freja eID kräver inte ett bankkonto och kan även utfärdas till personer med samordningsnummer eller utländska pass, vilket ger en betydligt högre tillgänglighet. Men det finns en ännu större förändring som väntar precis runt hörnet - en nyhet som jag har följt noga under utvecklingen.

Den nya statliga e-legitimationen Sverige-id

Den 1 december 2026 lanseras Sverige-id, vilket blir Sveriges allra första helt statliga e-legitimation sverige-id. Detta är en historisk milstolpe eftersom staten tidigare har överlåtit hela den digitala id-marknaden till privata aktörer. Den nya e-legitimationen kommer att utfärdas av Polismyndigheten.

När jag först läste om planerna på en statlig id-app var jag en aning skeptisk. Det svenska systemet med privat BankID har fungerat så smidigt i många år att det kändes svårt att utmana. Men efter att ha granskat de tekniska specifikationerna ändrade jag snabbt uppfattning. Sverige-id kommer att uppfylla kraven för tillitsnivå 4, vilket är den absolut högsta säkerhetsnivån enligt statliga ramverk - något som de nuvarande kommersiella alternativen i Sverige faktiskt saknar på mobil marknad.

Det finns dock en hake. Du kommer inte att kunna skaffa Sverige-id helt digitalt hemifrån soffan. Eftersom säkerhetskraven är så rigorösa måste ansökan göras fysiskt på polisens passexpeditioner, där din identitet kontrolleras på plats. För svenska medborgare kopplas den digitala legitimationen direkt till det fysiska nationella id-kortet, och du måste ansöka om båda vid samma tillfälle. Gamla id-kort som har utfärdats före december 2026 kan inte användas för att aktivera tjänsten.

Vem kan skaffa e-legitimation i Sverige?

Kraven för att skaffa e-legitimation varierar kraftigt beroende på vilken utfärdare du väljer. För att få ett traditionellt BankID måste du ha ett svenskt personnummer, vara kund i en specifik bank samt oftast ha fyllt 13 eller 18 år beroende på bankens egna regler. Detta har länge varit ett problem för nyanlända och utländska experter som arbetar i Sverige.

Den nya lagen för den statliga e-legitimationen ändrar spelreglerna radikalt. För att få Sverige-id ska sökanden ha fyllt nio år eller fylla nio år under det gällande kalenderåret. Den kan sökas av både svenska medborgare och personer som är folkbokförda i Sverige utan svenskt medborgarskap.

Många tror att man måste ha ett svenskt pass för att få digital id-handling. Det är fel. För personer utan svenskt medborgarskap kommer Sverige-id tolkas som en av flera godkända e-legitimationer i sverige och knytas till ett nytt fysiskt identitetskort utan resefunktion, vilket enligt regeringens förslag helt kommer att ersätta Skatteverkets nuvarande id-kort. Detta ökar den digitala inkluderingen enormt.

Säkerhet och tekniska krav för digitala id-handlingar

Säkerheten kring e-legitimationer bygger på avancerad kryptering och i många fall fysisk verifiering via telefonens inbyggda hårdvara. För att förstå hur fungerar e-legitimation i praktiken krävs det att din mobiltelefon har en fungerande NFC-läsare för att aktivera ett digitalt id-kort i exempelvis BankID-appen. Genom att hålla baksidan av telefonen mot chippet i ditt fysiska pass eller nationella id-kort läses din biometriska data in och verifierar att id-handlingen är äkta.

Detta kan ibland upplevas som tekniskt krångligt. När jag själv skulle hjälpa en äldre släkting att aktivera sitt digitala id-kort tog det oss tre misslyckade försök innan vi insåg att telefonens skal blockerade NFC-signalen. Efter att ha tagit av plastskalet och hållit kortet helt stilla mot telefonens övre baksida godkändes avläsningen direkt. Små detaljer i vardagen kan avgöra om tekniken fungerar eller inte.

Den absolut största säkerhetsrisken är dock inte teknisk utan mänsklig. Digitala id-kapningar sker nästan uteslutande genom att bedragare lurar användare att logga in eller signera affärer via telefonen. En gyllene regel som inte går att upprepa för ofta för att skydda vad används e-legitimation till: använd aldrig din e-legitimation på uppmaning av någon som ringer upp dig, oavsett om personen påstår sig ringa från banken, polisen eller ett logistikföretag.

Jämförelse mellan godkända e-legitimationer i Sverige

BankID (Privat marknadsledare)

• Svenskt personnummer och ett aktivt konto i en av de utgivande bankerna

• Helt digitalt via din internetbank om du har giltigt svenskt pass/id-kort

• Varierar mellan bankerna, vanligtvis 13 eller 18 år

• I princip överallt i Sverige, inklusive Swish, myndigheter och privata företag

Freja eID (Oberoende utmanare)

• Kan skaffas med svenskt personnummer, samordningsnummer eller utländskt pass

• Digitalt via app med foto, men kräver besök hos ATG-ombud för högsta nivå (Freja+)

• Från 5 eller 8 års ålder beroende på funktioner

• Hundratals statliga myndigheter och kommuner samt utvalda fysiska butiker

Sverige-id (Den nya statliga e-legitimationen)

• Svenskt medborgarskap eller folkbokföring i Sverige, inget bankkonto krävs

• Kräver fysiskt besök på polisens passexpedition för id-kontroll

• Det kalenderår man fyller 9 år

• Alla offentliga digitala tjänster samt inom hela EU enligt EUDI-riktlinjer

Lars digitala resa: Från utanförskap till självständighet

Lars, en 72-årig pensionär i Malmö, drabbades av djup frustration när hans mångåriga bankkontor lades ner och han blev av med sitt BankID efter en teknisk uppdatering. Utan fungerande digitalt id kunde han varken logga in på Vårdguiden eller betala sina räkningar.

Lars försökte först ringa bankens support i flera timmar, men de automatiska röstmenyerna krävde inloggning med e-legitimation för att få prata med en handläggare. Han kände sig helt instängd i ett digitalt Moment 22 och övervägde att ge upp helt.

Vändpunkten kom när en granne tipsade honom om att ladda ner Freja eID och ta med sig sitt fysiska pass till det lokala ATG-ombudet på hörnet. Lars insåg att digital id-handling inte var exklusivt låst till bankernas system.

Efter ett snabbt och personligt besök hos ombudet aktiverades hans nya e-legitimation. Idag kan Lars sköta sina statliga ärenden helt självständigt och han ser fram emot att ansöka om det statliga Sverige-id hos polisen så fort det lanseras.