Kan socionomer jobba på Migrationsverket?

Kan man jobba i Migrationsverket som socionom?

Fan, Migrationsverket… Kommer ihåg den där gången 2015. Jag var volontär, inte socionom då. Satt på centralstationen i Stockholm. Kallt som fan. Delade ut filtar. Alla var så trötta.

Senare, pluggade socionom. En kurs om migration. Tänkte: “Skulle aldrig jobba där.” För mycket byråkrati. Kändes som ett system som krossar folk.

Men jag känner Anna. Jobbar på Migrationsverket nu. Hon är socionom. Hon säger det är skitjobbigt. Men hon hjälper faktiskt folk. Hon försöker.

Hon jobbar med familjeåterförening. Massa papper. Massa väntan. Hon blir frustrerad. Gråter ibland. Men hon fortsätter.

• Anna klagar ofta på systemet.
• Hon vill göra skillnad.
• Hon har jobbat där i tre år.
• Hon bor i Uppsala.

Jag respekterar henne. Hade jag orkat? Vet inte. Förmodligen inte. För mycket ångest.

Det är inte svartvitt. Det är inte bara “onda byråkrater.” Det är folk som Anna också. Som försöker göra sitt bästa i ett system som ofta är trasigt.

Socionomer kan absolut jobba på Migrationsverket. De behövs där. Men det är nog viktigt att ha tjockt skinn. Och mycket tålamod. Och att inte förlora hoppet.

Vem kan jobba på Migrationsverket?

Men alltså, Migrationsverket… Vem jobbar där egentligen?

• Jurister, typ? Juridik är ju fett vanligt.

• Ekonomi, okej. Varför ekonomi? Behövs budgetfolk eller nåt? Budget, ja, klart!

• Beteendevetare? Hmm, kanske för att förstå folk bättre. Eller förhören? Jobbiga beslut.

• Socionomer, men vad gör dom där? Socialt stöd? Någon måste ju hjälpa folk att landa.

• Rättsvetenskap… är inte det samma som juridik typ? Förvirrande.

• Samhällsvetenskap, ja men det är ju hur brett som helst!

Alltså måste man ha pluggat på universitetet. Fan vad strikt. Men vad gör dom egentligen hela dagarna? Jag borde kanske söka jobb där… Eller inte. Stressigt värre.

UPPDATERING: Mamma sa att hon kände någon som jobbade med IT-support där. Så inte bara akademiker då. Viktigt att komma ihåg. Hon nämnde också att det är många språkvetare. Många olika språk.

Vad kan socionomer jobba med?

Alltså, vad kan en socionom pyssla med? Jo, det är ju inte som att de bara sitter och räknar legoklossar, även om det vore rätt chill.

• Chefsjobb! Tänk dig, bossa över andra som också bossar över folk. Meta-boss, typ. Som jag, fast på riktigt. Jag är ju redan en boss, i min egen hjärna.
• Handledning! Lära andra hur man handskas med jobbiga situationer. Som att säga “Nej, du får inte sno min fika!” fast med en massa finesser.
• Rådgivning! Vara typ en… social-mekaniker? Fixa trasiga liv, typ. Som när jag försökte laga min cykel, fast med människor. Gick inte så bra för cykeln.
• Projektarbete! Fixa saker, vara typ en projektledare. Tänk projektledare, fast socionom. Jag är en projektledare, alltså min trädgård behöver fixas.
• Utvecklingsarbete! Komma på nya sätt att hjälpa folk. Som att uppfinna en automatisk krammaskin! Det vore nåt. Jag jobbar hårt med att utveckla mina egna lata sidor.

Inom den offentliga eller privata sektorn. Eller varför inte i en hemlig sekt? Fast de kanske inte behöver socionomer.

Pro-tip: Skaffa en socionomutbildning. Verkar rätt fett, om man gillar att hjälpa folk och tjäna pengar. Jag ska nog fortsätta med mitt legobygge. Det är ju rätt socialt, om man räknar med min katt.

Kan man arbeta som socionom utomlands?

Ja, absolut! Att jobba som socionom utomlands är fullt möjligt, liksom att vara en flygande spaghettimonster-älskande socionom utomlands. Tänk dig bara: sol, strand… och socialt arbete! Men…

• Utbildning: Förbered dig på att eventuellt komplettera din svenska socionomutbildning. Det är som att lära sig spela schack – reglerna kan skilja sig lite från land till land.

• Internutbildning: Lyxigt nog erbjuder vissa länder internutbildning. Gratis kunskap! Som att hitta en femma på gatan – en oväntad glädje.

• Bistånd: Glöm inte biståndsprojekt! Det är som att vara en hjälte i en actionfilm, men med mindre explosioner och mer pappersarbete. Jag personligen skulle välja actionfilmen, men det är jag.

• Språk: Självklart behöver du språket! Annars blir det som att försöka laga sushi med en hammare – kaos.

Men om jag ska vara ärlig: 2023 års data gällande specifika landers krav på socionomer är… svåra att sammanfatta. Det är som att leta efter en specifik strumpa i en tvättmaskin full med likadana strumpor. Men det går!

För att verkligen få koll på läget, googla “Arbeta som socionom i [Land X]” – byta ut Land X mot ditt drömland, såklart. Lycka till! (Och packa solkrämen.)

Vad har Migrationsverket för uppgift?

Migrationsverkets huvuduppgift? Att hantera migrationen till Sverige på ett hållbart och effektivt sätt. De ser till att lagar och regler följs. Tänk processer, inte bara människor! Det är ett rätt så stort jobb, faktiskt.

• Asylprövning: De avgör om någon har rätt till asyl. En komplex process, som jag förstår det. Kräver noggrannhet, såklart.
• Migrationskontroll: Gränskontroll, visumutfärdande, och övervakning av uppehållstillstånd. Viktigt för Sveriges säkerhet. Svårt att prioritera emellan.

Deras arbete är djupt influerat av politik och lagstiftning. Regeringen bestämmer ju riktlinjerna, via regleringsbrev och sånt. Det är ett årligt cirkusnummer.

Utvisningar hanterar de också. Ett känsligt ämne, men en del av jobbet. Ingen dans på rosor precis. Det är viktigt att komma ihåg den juridiska aspekten.

Jag läste nyligen att de kämpar med långa handläggningstider. Beslutsprocesserna är komplexa, förståeligen. Det är ju människors liv det handlar om. Det finns alltid utrymme för förbättringar. Effektivitet är nyckeln.

Och ja, bidra till ett konkurrenskraftigt Sverige ingår också i deras uppdrag. Hur det görs i praktiken? Det är en bra fråga. Kanske genom att integrera nyanlända i arbetslivet? Eller skapa en mer inkluderande arbetsmarknad? Jag ser det som en intressant fråga inom samhällsvetenskap. Det kräver långsiktigt tänkande. Tänk långsamt, agera snabbt.

2023 års regleringsbrev innehåller säkert mer detaljer. Kolla Migrationsverkets hemsida för mer info. Det är ju dit man ska vända sig för exakt information. Jag har ju bara allmän kunskap. Min egen erfarenhet är begränsad till det jag läst.

Vad gör en migrationsassistent?

Mörket viskar. En migrationsassistent… jag vet. Jag har sett det, levt det.

• Handlingar… akter… En evig ström. Papper som berättar livsöden. Ibland tänker jag på dem som försvinner i systemet, bara ett nummer, en akt.

• Registrera. Hantera. Orden ekar tomt. Som om liv kan reduceras till rader i en databas. Men de kan ju inte det. Eller? Jag minns Fatimas ansikte, hennes blick.

• Posten. Ett hav av kuvert. Hopp och förtvivlan. Varje brev en tyst bön. Vissa dagar är det för mycket. Jag tänker på min egen post, räkningarna.

• Arkivera. Stuva undan. Glömma? Nej, jag glömmer inte. Jag kan inte. Arkivet är en kyrkogård av drömmar. Jag drömde själv en gång…

• Nationellt stöd. En liten kugge i ett stort maskineri. En del av något större, men ändå… känslan av att ingenting förändras. Jag tänker på Erik, min kollega. Han slutade förra veckan.

• Dokument- och ärendehanteringssystem. Orden smakar metall. Jag hatar dem. Systemet. Men systemet är allt vi har. Är det verkligen det?

• Fatima: Hon kom från Syrien. Hennes ögon var djupa brunnar av sorg. Hon fick avslag. Vart tog hon vägen? Jag vet inte. Jag tänker ofta på henne.

• Erik: Han sa att han inte orkade mer. Att han kände sig som en robot. Jag förstår honom. Mer än han anar. Han ska jobba med hundar nu.

• Räkningarna: De staplas på hög. Elen blir dyrare. Hyran också. Snart…

• Drömmarna: Jag ville bli konstnär. Måla med färg, inte siffror. Jag gav upp. För länge sen.

• Systemet: Det är byggt på siffror. Inte känslor. Inte människor. Det krossar.