Hur mycket får en flyktingfamilj i bidrag?

Flyktingfamilj bidrag: 61-71 kr vs 12-24 kr

Att förstå ekonomiskt stöd för asylsökande hjälper familjer planera boende och hushållsutgifter korrekt. Dagersättningen varierar beroende på om mat ingår i boendet eller om vuxna delar hushåll. Kontrollera gällande hur mycket får en flyktingfamilj i bidrag noggrant för rätt förutsättningar.

Ekonomiskt stöd till flyktingfamiljer i Sverige

Ekonomiskt stöd till en flyktingfamilj i Sverige kan variera kraftigt beroende på var i asylprocessen familjen befinner sig och hur deras boendesituation ser ut. Det finns inget fast engångsbelopp, utan stödet är uppdelat i dagersättning, bostadsersättning och särskilda bidrag som betalas ut utifrån familjemedlemmarnas ålder och behov.

När en familj ansöker om asyl förväntas de i första hand försörja sig själva om de har egna sparade pengar eller tillgångar. Om egna medel saknas träder statens tillfälliga ekonomiska bistånd in via Migrationsverket. Nivåerna på detta bistånd har varit föremål för omfattande debatter under lång tid. Förutsebarheten i systemet styrs helt av strikta schabloner snarare än individuella önskemål.

Dagersättning från Migrationsverket: Så mycket utbetalas per dag

Dagersättningen är den huvudsakliga ekonomiska pelaren för asylsökande familjer under väntetiden. Beloppen bestäms utifrån om familjen bor på ett asylboende där fri mat ingår, eller om de bor på ett boende där de själva måste köpa och laga sin mat.

När jag först kom i kontakt med det här regelverket slogs jag av hur otroligt låga beloppen faktiskt är i förhållande till dagens svenska matpriser. Nivåerna har i princip varit frysta under flera decennier, vilket skapar en enorm ekonomisk press på de familjer som försöker klara vardagen. Det är ganska svårt att föreställa sig hur en vuxen människa ska kunna täcka alla personliga behov på de småpengar som erbjuds.

Om familjen bor på ett boende där maten inte ingår ser dagersättningen ut så här per person och dygn: Vuxna som delar hushåll (sammanboende par): 61 kronor per dag och vuxen. Ensamstående vuxen: 71 kronor per dag. Barn i åldern 0-3 år: 37 kronor per dag. Barn i åldern 4-10 år: 43 kronor per dag. Barn i åldern 11-17 år: 50 kronor per dag.

Om familjen istället är placerad på ett anläggningsboende där fri mat ingår sjunker ersättningen dramatiskt: Vuxna som delar hushåll: 19 kronor per dag och vuxen. Ensamstående vuxen: 24 kronor per dag.^[5] Barn till och med 17 år: 12 kronor per dag.

Denna dagersättning ska räcka till i stort sett allt i vardagen utom själva boendet. Pengarna ska täcka livsmedel, kläder, skor, sjukvård, medicin, hygienartiklar samt fritidsaktiviteter. Men det finns ett undantag - men bara för akuta behov.

Särskilt bidrag för extraordinära behov

Om dagersättningen inte räcker till för att täcka helt grundläggande behov som uppstår på grund av en specifik situation, kan familjen ansöka om något som kallas särskilt bidrag. Detta är inte en generell utbetalning utan prövas strikt individuellt utifrån skälighet.

Många tror att man kan få detta bidrag för vilka utgifter som helst. Det stämmer inte. I min roll som rådgivare har jag sett dussintals ansökningar om särskilt bidrag avvisas helt enkelt för att utgiften inte ansågs livsnödvändig enligt myndighetens snäva definition. Det krävs nästan alltid kvitton eller tydliga intyg för att få ett godkännande.

Det särskilda bidraget kan beviljas för följande saker: Vinterkläder och skor: Speciellt viktigt för familjer som anländer från varmare länder under kalla årstider. Utrustning för spädbarn: Det kan handla om ett engångsstöd för att kunna köpa en barnvagn, spjälsäng eller bilbarnstol. Glasögon: Om ett barn eller en vuxen har ett verifierat synfel som påverkar vardagen eller skolgången. Skolartiklar: Vissa grundläggande verktyg som behövs för barnens utbildning.

Bostadens påverkan på rätten till ekonomiskt stöd

Hur och var en flyktingfamilj väljer att bo har under de senaste åren blivit den absolut mest avgörande faktorn för om de överhuvudtaget får några pengar. Det svenska mottagningssystemet har stramats åt kraftigt för att styra asylsökande mot statligt kontrollerade boenden.

Tidigare var det fritt fram att bosätta sig hos släktingar i så kallat eget boende (EBO) och ändå behålla sin fulla dagersättning. Det är i stort sett omöjligt idag. Den som väljer bort Migrationsverkets anvisade plats förlorar i princip hela sin ekonomiska trygghet. Reglerna är stenhårda. Man tvingas välja mellan geografisk frihet och ekonomisk överlevnad.

Den som bor i eget boende får som huvudregel noll kronor i dagersättning eller särskilt bidrag. Undantag görs endast i ytterst sällsynta fall, exempelvis om en person flyttar ihop med sin absolut närmaste familj som redan har permanent uppehållstillstånd i landet. Under hösten införs dessutom en ny mottagandelag som skärper kraven ytterligare och kräver att asylsökande vistas inom begränsade områden och deltar i regelbundna närvarokontroller för att inte få sina bidrag nedsatta.

Jämförelse av dagersättning utifrån boendeform

Boende där mat INTE ingår

• Familjen måste själv köpa och laga all mat samt stå för hygienartiklar
• 61 kr per dag och person
• 50 kr per dag och person

Anläggningsboende med fri mat

• Måltider serveras gratis på boendet, pengarna ska endast täcka personliga småutgifter
• 19 kr per dag och person
• 12 kr per dag och person

Eget ordnat boende (EBO)

• Familjen måste finansiera hela sitt uppehälle och boende på egen hand
• 0 kr per dag som huvudregel
• 0 kr per dag som huvudregel

Familjen Alis ekonomiska vardag i ett tillfälligt boende

Familjen Ali, bestående av två vuxna och två barn på 5 och 12 år, anlände till ett mottagningsboende i Gävle. De saknade helt egna besparingar och tvingades lita helt på det statliga stödet för att överleva dagen.

Första månaden försökte de handla mat i den lokala matbutiken nära boendet utan att räkna på örena. Resultatet blev en mindre katastrof då hela dagersättningen tog slut redan efter tjugo dagar och de stod utan pengar till blöjor.

Efter denna svåra läxa insåg de att systemet kräver extrem planering. De började cykla till en billigare lågprisbutik utanför stan och slutade helt att köpa färdigpackade råvaror.

Genom att strikt hålla sig till en budget på 215 kronor om dagen lyckades de till slut täcka basbehoven, men de tvingades ansöka om särskilt bidrag för att ha råd med vinterstövlar till barnen när temperaturen sjönk.