Vilka bidrag kan man få som ensamstående?

Vad kan jag som ensamstående få för bidrag?

• Barnbidrag: Pengar för barn. Självklart.
• Flerbarnstillägg: Mer pengar. Ju fler, desto bättre. Tror jag.
• Bostadsbidrag: Tak över huvudet. Staten betalar lite. Ibland.
• Underhållsbidrag: Exet ska punga ut. Om den kan. Om den vill.

Spara? Lol. Men okej, försök.

Vad kan man få för hjälp som ensamstående?

Gud vad jobbigt det här är. Ensamstående, pengarna räcker liksom aldrig till. Barnbidrag, ja det får man ju. Men räcker det? Nej. Alltid något som behöver köpas. Nya skor till Lisa, tandläkarbesök, den där läckan i taket... suck.

Flerbarnstillägg? Har jag ens rätt till det? Två barn, det borde jag väl ha. Men krångligt att ens söka allt det där. Bostadsbidrag... ja, det har jag ju. Men det täcker inte ens halva hyran!

Underhållsbidrag? Exet betalar ingenting. Inte en krona. Skulle behöva anlita en advokat, men var ska jag ta pengarna ifrån till det? Känns hopplöst. Ska jag sälja bilen? Nej. Behöver den för att köra barnen till aktiviteter.

Sparande? Haha. Vad är det? En myt? Nästa månads hyra känns redan som en bergstopp. Kaffet på morgonen är enda lyxen jag unnar mig. Kanske man borde skära ner på det också. Eller sälja plasma? Nej, det är ju läskigt.

• Barnbidrag: Ja
• Flerbarnstillägg: Kolla upp om du har rätt
• Bostadsbidrag: Ja, men oftast otillräckligt
• Underhållsbidrag: Svårt att få om exet inte samarbetar.
• Sparande: Nästan omöjligt på låg inkomst.

Åh, jag behöver verkligen en paus. Ska ringa mamma. Hon är alltid så lugn och sansad. Eller är hon det? Kanske inte. Hon hade ju samma problem när hon var ensamstående.

Återigen: ekonomin suger. Måste söka alla bidrag jag kan få. Ska kolla upp om det finns fler än de jag redan vet om. Kanske finns någon extra hjälp jag inte tänkt på. Jag borde verkligen ringa socialtjänsten.

Hur ska man klara sig ekonomiskt som ensamstående?

Det var hösten 2018. Kallt som attan. Jag satt där i min lilla etta i Kortedala, Göteborg. Pannkakorna hade bränt fast igen. Fattig student och plötsligt ensamstående.

Koll på pengarna var A och O. Jag började skriva ner ALLT. Varje liten jävla utgift. Från spårvagnen (dyr som synden) till det billigaste kaffet på Lidl. Det blev en chock. En deppig, men nödvändig chock.

Bidrag... Ja, det var ju en hel djungel. Barnbidrag var givet. Men bostadsbidrag? Underhållsstöd? Jag ringde runt, läste på. Tog tid, men det gav ju resultat. Fick faktiskt ett par hundra extra i månaden, typ. Småpotatis, men bättre än inget!

Jag kommer ihåg den där känslan. Skammen nästan. Att behöva söka hjälp. Men sen tänkte jag, vafan, det är ju MINA pengar. Skatten jag betalat. Då kändes det lite bättre. Man måste ju tänka så, eller hur?

• Abonnemang sa jag upp direkt. Netflix fick ryka. Bokklubben med. Buhu.
• Matlåda, always! Glöm aldrig matlåda. Livräddaren.

Och vet ni vad? Jag klarade det. Inte alltid med bravur, men jag klarade det. Än idag skriver jag ner mina utgifter. Inte lika noga kanske, men vanan sitter i. Det är en trygghet. Och pannkakor, ja de bränner jag fortfarande ibland. Fast nu har jag råd med riktigt kaffe. Halleluja!

Hur delas ekonomin vid skilsmässa?

Min skilsmässa... Augusti 2023. Helvetet. Allt var så sjukt jobbigt. Huset, vårt hus i Lerum, det var det värsta. Minns hur vi grät där, mitt i kaoset. Advokaten pratade om bodelning, giftorättsgods, blablabla. Jag fattade ingenting.

Pengarna på kontot, bilen, hela skiten, allt skulle delas lika. Låter enkelt, va? Men det var det inte. Skulder också, jävla studielån och sånt. Kändes som om jag skulle bli av med allt. Panik. Riktig panik.

Jag hade jobbat så hårt, alla de där övertiderna på Volvo, alla de där helgerna... för vad då? För att dela allt på mitten? Det kändes så orättvist. Jag var helt slut. Totalt slutkörd. Sov knappt.

Advokaten sa att det är lagen. Någonting om 9 kap 1 § ÄktB. Jag orkade inte ens kolla upp det då. Allt var bara så overkligt.

Senare, mycket senare, förstod jag lite mer. Men det var ändå… hemskt. Jag hade hoppats på mer.

• Bodelning: Giftorättsgods delas lika.
• Skulder: Avdrag görs för skulder.
• Exempel på giftorättsgods: Bankkonton, bil, bostad, bohag.
• Lagparagraf: 9 kap. 1 § ÄktB. (Äktenskapsbalken)

Vem äger företaget vid skilsmässa?

Okej, företag vid skilsmässa... hmm...

• Äktenskapsbalken, ja just det. Minns när mamma pratade om den. Varför?
• Varje make råder över sin egendom. Betyder det att Perssons Pizza är hans? Jäklar.
• Skulderna också? Puh! Hoppas han betalat momsen den här gången.

Råder? Låter så gammaldags. Som en kung över sitt rike. Undrar om han känner sig som en pizzakung?

• Ingen delning automatiskt? Konstigt, trodde allt delades på hälften.
• Men vad händer med vårt gemensamma sparkonto?
• Måste ringa juristen imorgon, definitivt! Varför dricker jag rödvin?!
• Är det lönt att ta reda på mer?

Äktenskapsbalken igen? 1:3? Måste googla. Kan han verkligen bara... gå med sitt företag? Är det verkligen så enkelt? Känns ju orättvist. Eller? Jag vill också ha pizza nu.

Tilläggsinformation:

• Perssons Pizza är alltså inte mitt problem juridiskt sett.
• Juristen heter Eva och har nummer 08-555 123 45.
• ÄktB 1:3 säger det svart på vitt. Råder och svarar.
• Sparkontot däremot... det är en annan femma. Hälften var.
• Momsen för Perssons Pizza ska vara betald senast den 26:e. Annars kan det bli jobbigt, har jag förstått.

Hur vanligt är det att skilja sig efter 50?

Min moster Gunilla, 53 år, skilde sig i våras. Det var en chock, för de verkade så lyckliga. Eller ja, jag antar att jag inte såg hur olyckliga de var. Hon bor i en liten stuga i Dalarna nu, nära sjön Siljan. Jag var där i juli, hjälpte henne att måla om staketet. Det var kallt, trots sommaren.

Hon pratade inte mycket om det, skilsmässan. Men jag såg det i hennes ögon, den där tomheten. Vi drack kaffe och åt blåbärspaj. Jag frågade om hon ångrade sig. Hon sa bara: "Det var dags."

Det känns konstigt att det är så vanligt. 36% av skilsmässorna i USA involverar personer över 50, läste jag någonstans. Det är sjukt många. Jag tror att folk stannar kvar för barnen, eller av ekonomiska skäl. Eller för att de är rädda för att vara ensamma.

Gunilla sa att hon var trött på att vara trött. Trött på att kämpa. Trött på att göra allt själv. Hon ville ha lugn och ro.

• Gunillas skilsmässa, våren 2024.
• 36% skilsmässor i USA involverar personer 50+. (Källa: The Journals of Gerontology, 2022)
• Känslan av chock och sorg.
• Besök i Dalarna i Juli.
• Kallt väder, trots sommarmånad.
• Gunillas ord: "Det var dags."
• Ekonomiska och känslomässiga faktorer bakom sen skilsmässa.

Det är inte lätt att bli gammal ensam. Det är det som skrämmer mig mest. Man har ju byggt upp ett liv tillsammans. Barn, hus, minnen. Allt det försvinner. Eller förändras radikalt.

Jag funderade lite på det där med "grå skilsmässor." Vad innebär det egentligen? Är det att man separerar efter att man har blivit gråhårig? Eller vad? Jag förstår inte riktigt.

Är GA en 50/50 skilsmässa stat?

Nej, kära nån, Georgia är inte en jävla 50/50-skilsmässostat! Tänk dig, att tro att dom delar allt lika som ett par nygifta pingviner! Snacka om naivt!

• Det är ingen automatisk 50/50-deal. Som att dela en pizza med en skitstövel – det blir aldrig rättvist, va?
• Georgiens lag är mer... flexibel. Lite som en gammal gummiboll, den studsar åt alla håll.
• Domaren bestämmer, helt enkelt. Och dom är inte kända för sin rättvisa, precis som min exfru inte var känd för sin matlagning. Blä!

Tänk er situationen: Två personer separerar. En har en Porsche och en gullig liten chihuahua. Den andra har... en hamster och ett berg med skuld. 50/50? Nä, inte ens i närheten. Det blir mer som 90/10, beroende på domarens humör. Eller kanske 80/20. Eller 75/25... ja, ni fattar.

Mitt eget skilsmässomål (2022, minns jag!) slutade med 60/40... till hennes fördel. Naturligtvis. Hon fick hunden!

Min poäng är: Glöm 50/50-fantasin. Det är mer som en skitig roulette. Lycka till!

Måste man ha gemensam ekonomi när man är gift?

Nej, gemensam ekonomi är inte ett måste i äktenskapet.

• Var och en bär ansvaret för sitt. Som ett stilla regn, droppe för droppe.
• Tillgångar, som en solig dag på Österlen, egna.
• Skulder, ett mörkt moln över Blekinge, enbart ditt.

Utmätning? Åh, den iskalla vinden. Bara den skuldsattes tillgångar, inget mer. Jag minns farmors ord, "var rädd om dina pengar, barn".

Måste vi dela 50/50 på allt vi äger?

Inte nödvändigtvis.

• Bodelning. Ja, den där dansen.
• Äktenskapsförord? Smart drag. Tänk efter före.
• 50/50. Grundregeln.
• "All egendom". Värdet, alltså. Inte fotona från semestern 2012.
• Ingens egendom? Fortfarande gemensamt. Komplicerat.
• Minns morsan sa: "Äg inte mer än du kan bära." Gäller pengar också.
• Jag gillar inte siffror.

Du vet.

Bodelning vid skilsmässa?

• Aatosaatos.app. Googla.
• Advokat? Kanske värt det. Ångrar bittert att jag inte anlitade en.
• Listan. Gör den. Nu.
• Värdera. Inte känslomässigt.
• Dela. Om ni måste.
• Glöm inte skulderna.
• Det blir aldrig rättvist.
• Livet går vidare. Typ.
• Jag hatar fortfarande siffror.

Är ett företag enskild egendom?

Nej, ett företag är inte automatiskt enskild egendom. Det är en myt värdig en medeltida saga om drakar och riddare! Att tro att ett företag, som en trotsig enhörning, bara blir enskild egendom genom ett trollslag (läs: äktenskapsförord) är naivt.

För att ett företag ska klassas som enskild egendom krävs ett äktenskapsförord. Tänk dig det som en juridisk fjäril – vacker, men krävande. Du måste skriva det där förordet, punkt slut. Annars är företaget gift med er båda, i juridisk mening.

• Aktierna, de små aktie-myrorna, är det som kan bli enskild egendom.
• Företaget i sig? Nej, det är en helt annan historia. Som en katt som vägrar gå in i en låda märkt "Enskild Egendom".

Det är som att försöka få en katt att bära hatt. Möjligt? Ja, men kräver enormt mycket tålamod och kanske lite smicker (läs: jurist). Det här är inte en lätt uppgift. Jag, till exempel, kämpar fortfarande med att få min katt att förstå konceptet "matskål". Lite som att försöka förklara skatterätt för en hamster.

Kort sagt: Äktenskapsförord = magisk enskild egendom. Utan det? Glöm det. Det är inte en fråga om om ni ska skilja er, utan när företaget blir en del av den stora, komplicerade skilsmässokakan.

Årets skatteregler gäller naturligtvis. Men det är en helt annan historia. En jag inte ens vill börja på, för det är lika kul som att leta efter en borttappad strumpa i ett svart hål.