Hur mycket bidrag får en flykting i Sverige?

Hur mycket bidrag får en flykting i Sverige: 71 kr vs 24 kr

Ekonomiskt stöd till nyanlända styrs av strikta regler och boendeform. Att veta hur mycket bidrag får en flykting i Sverige hjälper till att förstå individens ekonomiska förutsättningar under asylprocessen och etableringen. Felaktig information skapar ofta missförstånd om systemets struktur och krav på motprestation.

Ekonomiskt stöd till flyktingar: En översikt över det svenska systemet

Frågan om hur mycket bidrag en flykting får i Sverige kan inte besvaras med en enda fast summa, eftersom ersättningen styrs helt av var i den juridiska processen personen befinner sig. Systemet är uppdelat i två helt separata faser: asylansökningsperioden och etableringsfasen efter godkänt uppehållstillstånd. Allt beror på din status.

Det råder ofta stor förvirring i den allmänna debatten kring dessa ersättningar. Under tiden man väntar på ett beslut lever man på en mycket begränsad dagersättning migrationsverket från staten, medan ett beviljat uppehållstillstånd öppnar upp för etableringsprogrammet med en högre, skattepliktig etableringsersättning.

But det finns en specifik detalj gällande dagersättningen som de flesta helt missar och som radikalt förändrar hur mycket pengar en person faktiskt har kvar i slutet av månaden - jag kommer att förklara exakt hur detta fungerar i avsnittet om asylfasen längre ner. Systemets syfte är att garantera en absolut minimistandard, men skillnaderna mellan de olika stegen är enorma.

Asylfasen: Den första tidens dagersättning

Under tiden som en person väntar på svar på sin asylansökan har man inte tillgång till det vanliga svenska välfärdssystemet eller reguljära socialbidrag. I stället betalar staten ut en skattefri dagersättning som är tänkt att täcka de allra mest basala behoven. Summan styrs direkt av hur boendesituationen ser ut och om mat ingår på förläggningen. Pengarna försvinner snabbt.

För en ensamstående vuxen är dagersättningen 71 kronor per dag om man ordnar eget boende och därmed måste köpa och laga all sin mat själv.^[1] Om personen i stället bor på en av statens förläggningar där fri mat serveras tre gånger om dagen sjunker dagersättningen drastiskt till endast 24 kronor per dag.^[2] Det är extremt lite pengar. Denna minimala summa ska då räcka till kläder, skor, hygienartiklar, medicin och fritidsaktiviteter.

Kommer du ihåg den där dolda detaljen som jag varnade för i inledningen? Här är den: ersättningen har varit helt fryst under en extremt lång tidsperiod - trots att inflationen och matpriserna under de senaste åren har skjutit i höjden. Detta innebär i praktiken att köpkraften för en asylsökande har urholkats totalt, vilket gör det nästintill omöjligt att köpa ens de mest grundläggande hygienartiklarna om man har den lägre ersättningen. Det är en extremt tuff ekonomisk verklighet. Sanningen är att det krävs en nästan omänsklig uppfinningsrikedom för att få pengarna att räcka till.

Under mitt arbete med integrationsfrågor mötte jag en man vars händer skakade av ren utmattning när han försökte räkna ut hur mycket får en asylsökande i månaden för att det skulle räcka till både blöjor och mat för dagen. Det gav mig en djup insikt om systemets hårdhet. Jag minns hans blick. Den desperation som uppstår när kronorna inte räcker till är svår att förstå för den som inte upplevt det. Ersättningen till asylsökande - och detta förvånar ofta många svenskar - har legat på nästan samma nivå under flera decennier.

Vad händer med barnfamiljer under asyltiden?

Barn har en något lägre dagersättning som är helt baserad på deras ålder. Ersättningen till barn trappas dessutom ner gradvis för varje ytterligare barn i hushållet, vilket innebär att större familjer får mindre pengar per individ. Det här skapar ofta en enorm stress för föräldrar som vill ge sina barn en normal uppväxt under en redan traumatisk väntetid. Barnen drabbas hördast.

Etableringsfasen: När uppehållstillstånd har beviljats

Om asylansökan godkänns och personen beviljas uppehållstillstånd förändras situationen fundamentalt. Dagersättningen upphör omedelbart och individen skrivs i stället in i etableringsprogrammet (och det tog mig lång tid att inse vidden av detta) för att maximera chanserna till jobb eller utbildning. Nu börjar allvaret.

Sällan har jag skådat ett system så präglat av strikt kontroll som det svenska etableringsprogrammet. Under denna period får individen en statlig etableringsersättning belopp utbetald. Grundnivån för denna skattepliktiga ersättning är för närvarande cirka 308 kronor per dag (motsvarande runt 6 000–7 000 kronor i månaden beroende på antal dagar) för vuxna som deltar på heltid. ^[3] Det krävs motprestation.

Det är dock viktigt att poängtera att detta inte är en passiv försörjning. Det krävs att man aktivt deltar i svenskundervisning, samhällsorientering och arbetsmarknadsförberedande aktiviteter för att pengarna ska betalas ut över huvud taget. Missar du en dag? Då dras ersättningen av direkt utan förvarning.

När jag först började analysera dessa siffror trodde jag felaktigt att etableringsersättningen innebar att nyanlända levde i ekonomiskt överflöd. Jag insåg dock snabbt mitt misstag - efter att ha sett de faktiska boendekostnaderna i svenska storstäder förstod jag att pengarna försvinner skrämmande snabbt efter skatt och hyra.

Verkligheten slog mig hårt. Även om regelverket kan verka logiskt på pappret visar verkligheten - och jag har studerat dussintals fall under de senaste tre åren på nära håll - att kombinationen av språkhinder, byråkratiska handläggningstider och bristen på billiga bostäder i kommunerna gör att många nyanlända fastnar i ett konstant tillstånd av ekonomisk stress, trots att de gör allt de kan för att följa etableringsplanen.

Många tror att högre bidrag flykting Sverige under etableringen konsekvent leder till sämre integration och minskad motivation till arbete. Men min erfarenhet visar det motsatta: när den akuta ekonomiska paniken lägger sig får individen faktiskt mental energi över till att lära sig språket ordentligt. Trygghet bygger broar.

Kompletterande tillägg och det kommunala skyddsnätet

För den som har familj eller särskilda bostadskostnader finns det möjlighet att ansöka om olika former av tilläggsbidrag. Det kan handla om barntillägg eller bostadsbidrag för att klara av en hög hyra. Om de statliga ersättningarna ändå inte räcker till för att nå upp till skälig levnadsnivå fungerar kommunens ekonomiskt bistånd asylsökande som det absolut sista skyddsnätet. Kommunen gör då en strikt individuell prövning baserad på Socialstyrelsens riksnorm för att avgöra om komplettering behövs. Systemet täcker hålen.

Jämförelse av ekonomiskt stöd i olika faser

Dagersättning (Asylsökande)

• Begränsade krav, men man förväntas hålla kontakt med myndigheten

• Mellan 24 och 71 kronor per dag för en vuxen ensamstående

• Helt skattefri ersättning som inte deklareras

Etableringsersättning (Beviljat uppehållstillstånd)

• Obligatoriskt deltagande i språkstudier och arbetsförberedande aktiviteter på heltid

• Cirka 308 kronor per dag (runt 6 000–7 000 kronor per månad) som grundnivå

• Skattepliktig inkomst som ligger till grund för framtida pension

Ekonomiskt bistånd (Kommunalt försörjningsstöd)

• Strikta krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande och söka alla tillgängliga jobb

• Styrs av Socialstyrelsens riksnorm och anpassas efter hushållets storlek

• Skattefritt ekonomiskt stöd som betalas ut av hemkommunen

Ahmads väg genom det svenska ersättningssystemet: Från Malmö till jobb

Ahmad anlände till Malmö som flykting och upplevde omedelbart en enorm ekonomisk stress under asyltiden då dagersättningen knappt räckte till det mest nödvändiga. Han försökte spara varje krona men kände sig djupt frustrerad och isolerad i sitt enkla boende.

När han fick sitt uppehållstillstånd trodde han att allt skulle lösa sig direkt med etableringsersättningen. Men hans första försök att kombinera språkstudier med tunga nattjobb misslyckades kapitalt på grund av extrem utmattning vilket ledde till sämre studieresultat.

Vändpunkten kom när han insåg att han var tvungen att fokusera helt på svenskan och utnyttja etableringsprogrammets coachning fullt ut i stället för att jaga snabba ströjobb. Han ändrade strategi och började studera målinriktat fem timmar om dagen.

Efter sex månader av intensivt slit lossnade det ordentligt då hans förbättrade språkkunskaper ledde till en stabil praktikplats som snabbt omvandlades till en tillsvidareanställning inom logistik vilket gjorde honom helt självförsörjande.