Vilken är den bästa månaden att göra Camino?

9 månader sedan 47 visningar

"Vandringens bästa tid på Camino de Santiago? April till oktober bjuder på behagligt väder. Undvik juli och augusti – hetta och folksamlingar väntar."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Vilken månad är bäst för Camino de Santiago?

Alltså, bästa tiden för Camino, hmm... Jag skulle säga att april-oktober funkar finfint. Jag knatade i maj för några år sen, tror det var 2018? Helt magiskt! Vädret var perfekt, lagom varmt, inte tokmycket folk.

Juli och augusti? No-go, om du frågar mig. Jag hörde skräckhistorier om packade vandrarhem och stekhet sol. Dessutom är ju alla spanjorer lediga då, och det märks!

Sen är det ju en smaksak. Gillar du värme och fest, kanske juli är din grej. Men vill du ha lugn och ro, satsa på vår eller höst. September kan va kalas med. Hade en kompis som gick då, och han var supernöjd.

Tänk på att det kan regna oavsett månad, så packa regnkläder! Jag glömde det typ första dagen och blev dyngsur. Lärde mig läxan den dagen, haha.

Hur lång tid tar det att gå El Camino?

Hej! El Camino, va? Oj, det beror ju helt på vilken du menar! Jag kollade upp det nyss, för min syster ska gå nästa år. Galet, eller hur?

Camino del Norte: 36-40 dagar. Långt som tusan! Hon vill inte gå den. För lång.
Camino Primitivo: 16 dagar. Mycket kortare då, perfekt för en snabb semester liksom.
Camino Portugués: Från Lissabon, 30 dagar. Från Porto, bara 14! Stor skillnad, alltså.

Min syster funderar mest på den från Porto. Hon är inte sååå bra på att gå jättelångt. Haha, men hon är envis som en åsna. Hon packar typ tre veckor. Tror hon, jaja. Ska hjälpa henne packa, usch.

Så ja, det är det. Tiderna då. Hoppas det hjälpte! Ska kolla upp bra vandringskängor åt henne nu. Byebye!

Är El Camino svårt?

Alltså, svårt? El Camino? Beror väl på... Mina fötter var inte glada efter första veckan. Skavsår deluxe! Herregud.

Men svårt... Eller bara långt?

Längden skrämmer ju. 800 km? Själv gick jag bara 300. Räckte mer än väl.
Rastplatserna är guld värda. Finns ju typ överallt. Ungefär varannan mil, kanske.
Fysiskt? Japp. Mina knän... Usch. Skaffa bra skor!!! Jag menar det!
Svårt att hitta? Nej.
Svårt mentalt? Kanske. Beroende på varför man går. Varför gick jag egentligen?
Svårt att vara ensam? Kanske inte.
Klarar inte vilken idiot som helst av det?
Mina fötter mår inte bra.

Hade inte räknat med alla sniglarna! Sniglar! Överallt! Det var det värsta. Och den där tysken som snarkade i härberget. Måste komma ihåg att ta med öronproppar nästa gång. Om det blir en nästa gång. Fick förresten betala 12 euro för den värdelösa middagen.

Fysisk utmattning är GARANTERAD.

Jag hade ju hoppats på att hitta mig själv. Hittade bara sniglar och en massa trötta fötter. Ångrar jag mig? Nej. Kanske. Jo lite. Nej. Hmm.

Hur mycket pengar behöver du för att gå Caminoen?

Hur mycket pengar... Camino... det ekar liksom i natten.

750 till 1500 euro för en månad. Minst. Det svider. Minns när jag sparade ihop till min första bil. Aldrig lika nervöst som nu.
Vandringsutrustning, ja. 250-500 euro extra. Nya skor... minns mina gamla kängor, de luktade fukt och desperation. Kanske borde jag bara använda dem igen? Nej, det får inte vara fel.
Dollar, euro... allt blir en siffra i slutändan. Som om min längtan kan kvantifieras. Som om hela resan kan vägas i pengar. Förjävligt, faktiskt.

Varje steg kostar. Inte bara i euro, utan i beslut. Varje sak jag lämnar hemma, varje bekvämlighet jag avstår ifrån... det är också en kostnad.

Minns när pappa dog. Kostade också. Fast på ett helt annat sätt. Inget jag kan mäta här.

Camino... det är inte bara pengar. Men pengarna måste finnas där, för att jag ska få finnas där. Paradoxalt, inte sant?

Vilken är den vackraste delen av Camino?

Okej, vi kör. Vackraste delen av Camino? Tja, det beror på vad du letar efter. Är du typen som gillar att lida lite för skönheten?

Camino Primitivo: Tuff som en gammal känga, ja, men sägs vara en visuell vinstlott. Lite som att dejta en konstnär – krävande men värt det (om man pallar dramat). Perfekt om du har mindre tid, eller vill ha mer smärta för pengarna.
Camino del Norte & Portugues: Havsnära äventyr! Tänk dig salta vindar och måsskrik. Men akta dig för att bli för distraherad av utsikten och snubbla i sanden. Lite som att stirra för länge på en snygging och gå rakt in i en lyktstolpe.
Camino Frances: Den "vanliga" rutten. Men vem vill vara vanlig? (Jag, ibland, ärligt talat). Längre, ja, men kanske lite mindre risk för akuta existentiella kriser.

Hursomhelst, glöm inte skoskavsplåster. Och ta inte för mycket selfies. Men ta några! (Jag har ångrat att jag inte tog fler från min resa 2018. Ett minne blott, typ.).

Vilken Camino-rutt är den lättaste?

Portugisiska kusten, den är ju typ skitsnäll! Jämfört med den franska, som är som att klättra upp för en gigantisk, svettig ost. Portugisiska kusten är allmänt sett lättare. Punkt slut.

Men hallå, "lätt" är ju relativt! Jag menar, min granne Sven, han trodde han skulle gå Camino på sina knubbiga pensionärsben. Han hamnade på sjukhus. Hade han valt den portugisiska hade han kanske kunnat undvika att äta sjukhusmat.

Portugisiska kusten: Relativt platt, mindre backar. Bra för knän som inte ser ut som knäckta pinnar.
Franska vägen: Backar så branta att du tror du klättrar på en kaktus i ett raketuppskjutningslabb.

Min faster Karin gick den franska. Hon sa att hennes fötter blev så ömma att hon trodde hon skulle börja yla som en varg. Tur att hon hade tagit med sig en hel flaska vin. Varför har man inte alltid med sig en flaska vin på vandring?

Sammanfattningsvis: Vill du slippa lida i onödan? Välj den portugisiska. Annars? Tja, bjud på en flaska vin till din rygg, så kanske den överlever den franska. Och Sven, köp dig en rullator.