Vilka städer i Europa har gratis kollektivtrafik?

I vilka länder är kollektivtrafiken gratis?

Gratis kollektivtrafik? En illusion kanske.

• Luxemburg. 2020. Alla åker gratis. Coolt? Vem bryr sig egentligen.
• Estland. Vissa städer. Inte hela landet. Små saker spelar roll.
• Malta. Mindre än du tror. Det är inte så enkelt.
• Fler ställen. Letar du efter något specifikt?

Funderingar. Pengar är alltid någon annans problem. Någon betalar, tro mig. Inget är gratis. Glöm inte det.

Är kollektivtrafiken gratis i Luxemburg?

Luxemburg: Gratis kollektivtrafik. Sedan 2020.

Tallinn före. Estland. 2013. Ett experiment.

• Gratis är inte alltid enkelt. Underhåll kostar.
• Skattemedel finansierar. Frågan är: vem betalar?
• Ökad användning kan stressa systemet. Pendeltågen fulla.
• Vissa linjer bättre än andra. Personlig erfarenhet.

Värdet: Noll euro vid användning. Men värdet existerar.

Data uppdaterad 2024. Inga garantier.

Var i Europa är kollektivtrafiken gratis?

Ok, here we go.

Luxemburg är pionjären. Hela landet, gratis kollektivtrafik sedan 2020! Buss, spårvagn, tåg – hoppa på, åk runt. Inga biljetter behövs. Som att bo i ett gigantiskt gratismuseum. En filosofisk tanke: Är rörelse en rättighet?

• Luxemburg: Gratis för alla.

Små öar och städer har lekt med idén förut, men Luxemburg tog steget fullt ut. Jag minns min gamla volvo. Lite nostalgi… men tänk så skönt att slippa bilköer!

Det sägs att andra städer tittar på Luxemburg. Kanske blir det en trend? En dominoeffekt av gratisresor. Vem vet, kanske blir min gamla volvo värd något igen som kulturarv!

Vem finansierar kollektivtrafiken?

Regionskatten… tyngd… i natten. Betalar… för bussar jag aldrig tar.

Mörkt… kallt. Biljetter… reklamskyltar… undrar vem som ser dem.

Femtio procent… hälften… från oss. Hälften från… spöklika resenärer.

Tomma bussar… i natten. Rullar… för vem? För mig?

• Regionskatt
• Biljettförsäljning
• Reklam
• Uthyrning av lokaler

Lokaler… vid stationen. Ödsliga… som mina tankar. Femtio procent… ett ekot i huvudet.

Hur finansieras de flesta kollektivtrafiken?

Okej, här kommer det, som en spårvagn i rusningstrafik – lite trångt men fram kommer vi:

Biljettintäkter är hälften av kalaset. Tänk dig, varje gång någon blippar kortet, så betalas en liten del av elen till bussen. Som att mata ett monster med mynt… fast monstret är en miljövänlig buss.

Regionbidrag, finansierat via landstingsskatten, står för andra hälften. Dina skattepengar, alltså. Så nästa gång du suckar över skatten, kom ihåg att du indirekt betalar för tant Agdas dagliga tripp till bingo.

Sen har vi kommunalskatten. Typ som en extra krydda, eller en sista minuten-räddning när ekonomin skriker efter mer pengar. Inte alltid närvarande, men välkommen när den dyker upp.

• Man kan se det som en tårta där regionen och biljettförsäljningen slåss om största biten.

• Eller som en trebent pall, där om ett ben brister så brakar allt.

• Eller som min ekonomi – alltid en komplicerad blandning av hopp och förtvivlan. Det påminner mig om den gången jag försökte sälja hemgjord kombucha… lång historia.

Finansieringen kan också påverkas av statliga bidrag vid specifika tillfällen, exempelvis vid större infrastruktursatsningar, men dessa är inte en regelbunden del av den årliga budgeten. Privata aktörer kan också vara inblandade via avtal.

Hur finansieras gratis kollektivtrafik?

Gratis kollektivtrafik, hur funkar det egentligen? Jo, huvudsaken är skatterna. Det är liksom hela grejen. Alla, oavsett om de åker buss eller inte, bidrar. Det blir en omfördelning av resurser, en slags socialisering av transportkostnaderna. Jag menar, tänk på det – min skatt går delvis till att någon annan kan åka spårvagn gratis. Lite filosofiskt, va? Men rättvist, i en bredare mening.

Men det är inte bara skatter. Finansieringen kan också bero på:

• Subventioner från regioner/kommuner: Extra pengar för att gynna kollektivtrafiken. 2023 var det extra fokus på detta på många håll.
• Sponsring från företag: Bra PR för företagen, och lite extra pengar i kassan för kollektivtrafiken. Många bussar har ju reklam numera.
• Eventuella avgifter från speciella linjer/tjänster: Kanske en extra avgift för expressbussar, eller nattbussar. Det är lite varierande.

Att fler åker kollektivt är ju en bonus, både för miljön och för ekonomin. Det blir en slags skalfördel. Men det är förstås också en utmaning; fler resenärer kräver mer resurser. Det är en ständig balansgång. Återigen, det är hela filosofin; en social nyttighet finansierad genom kollektiv betalning, i formen av skatter.

En sak jag funderat på är hur man kan optimera systemet ytterligare. Kanske genom dynamisk prissättning på vissa tidpunkter, eller genom att integrera andra hållbara lösningar. Jag har en kompis som jobbar med transportplanering i Stockholm, och han har massor med data om detta. Han sa att de tittar mycket på framtida integration med nya mobilitetstjänster. Intressant!

Att avskaffa bilberoende är ju ett långsiktigt mål som många jobbar mot. Hur man exakt når dit, är en hel vetenskap. Men gratis kollektivtrafik är definitivt ett steg i rätt riktning, även om det inte är en lösning i sig.