Varför blir man sjuk efter en utlandsresa?

8 månader sedan 59 visningar

Efter utlandsresan kan kroppen vara extra mottaglig. Influensa och luftvägsvirus lurar ofta. Långa flygresor ökar risken för lungemboli. Viktigt att tänka på smittsamma infektioner vid feber.

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Varför blir man sjuk när man kommer hem från semestern?

Hemma igen, känner mig krasslig. Det är som att kroppen säger stopp, typ efter allt det där härliga.

Jag märkte det förra året efter Thailandresan, den där konstiga förkylningen som kom direkt när jag satte foten på svensk mark. Det kändes så orättvist.

Vissa säger att det är luften på flyget, du vet, den där torra, recirkulerade luften som gör en mottaglig. Kanske har de rätt.

Och sen det där med att man blir så avslappnad, man släpper garden lite, och då passar virusen på. Typ det jag tror hände mig, tro mig.

Kommer ihåg att jag läste någonstans om att det inte är konstigt att man får influensa. Luften inomhus på plan, liksom, samlar på sig allt.

Det där med blodpropp, lungemboli, efter långa resor, det skrämmer mig lite faktiskt. Man tänker inte på det förrän man blir påmind.

Jag tror helt enkelt att kroppen får en chock, en liten stressrespons när man byter miljö så snabbt, från sol och värme till grått härhemma.

Så om någon hemvändare har feber, så är det ingen stor sak att fundera på, det är troligtvis bara ett virus som hittat sitt sätt att ta sig in.

Här hemma, efter en intensiv semester, känns det nästan som en obligatorisk del av att landa. En sorts baksmälla för kroppen.

Varför blir man sjuk när man varit utomlands?

Din svenska, bortskämda mage är helt enkelt inte byggd för den mikrobiologiska krigszon som är resten av världen. Din tarmflora är van vid ett välstädat folkhem, inte ett raveparty med främmande mikrober. Hela ditt immunförsvar får en chock, som en pensionär på en technofestival.

Det är då det stora magraset börjar. Du blir ett mänskligt vattenfall och toalettstolen blir din nya bästa, och enda, vän. Jag käkade en gång en gatukorv i Kairo 2019, det slutade med att jag lärde känna varje kakelplatta i hotellbadrummet personligen.

Dina små, osynliga fiender i mat och dryck heter saker som E. coli, Norovirus, Salmonella och Giardia. De ser din tarmflora som en gratis all-inclusive-buffé och festar loss så att hela systemet havererar.

Här är en överlevnadsguide för att inte spendera hela resan på dass:

VATTNET ÄR LAVA. Drick, borsta tänder och skölj för guds skull inte salladen i kranvatten. Köp flaskvatten, även om det känns som att du sponsrar ett ondskefullt megabolag. Det är bättre än att frivilligt dricka en liter räserbajs.
ISBITAR ÄR DJÄVULENS TÄRNINGAR. Du har ingen aning om vilket helvetesvatten de är frysta av. Beställ drickan ljummen. Ser kanske inte lika festligt ut på Instagram, men din mage kommer tacka dig.
BUFFÉER ÄR RYSK ROULETTE FÖR MAGEN. Mat som stått framme i värmen i timmar är en femstjärnig resort för bakterier. Välj nylagad, rykande het mat. Om det fräser och osar så dör småkrypen. Tänk på det som en liten kremering för bakterier.
SKALA ALLT SOM GÅR ATT SKALA. Frukt och grönsaker kan ha sköljts i samma vatten som du undviker som pesten. Tänk på skalet som en skyddande kondom. Av med det innan du stoppar det i munnen.
TVÄTTA HÄNDERNA SOM EN BESATT. Innan du äter, efter du varit på muggen, efter du tagit i pengar som hundra andra svettiga turister pillat på. Handsprit är din gud. Din frälsare. Din bästa vän. Den svider, men inte lika mycket som magkramperna.

Vad blir man magsjuk av utomlands?

Usch, turistdiarré. Det är ju såååå typiskt, det förstör allt! Man reser iväg, vill uppleva, äta, leva liksom. Och så ligger man där. Varför är det så svårt att undvika? För mig är det alltid något jag vet att jag inte borde ätit. Eller den där gången i Thailand, jag är hundra procent säker på att det var isen i colan. Eller var det den där kycklingen? Fan.

Magsjuka utomlands beror på mikroorganismer. Det är det som är saken, bakterier, virus, parasiter, de små rackarna som lurar i maten eller drycken. Speciellt när man är i vissa delar av världen, då blir det så mycket viktigare att vara på sin vakt. Jag har alltid försökt vara det, men det går ju inte alltid.

Kommer ihåg när syrran blev så sjukt dålig i Egypten. En enkel sallad, trodde hon! Men vem vet vad som legat i det vattnet de sköljt den i? Man tänker inte på sånt här hemma. Där ska man vara extra noggrann. Vatten! Kranvatten är ju det absolut farligaste. Jag borstar tänderna med köpevatten, alltid! Eller... försöker iallafall.

Det är min egen dumhet, liksom. Jag vet att man ska vara försiktig med oförpackade grejer, mat från vagnar som stått ute, råa grönsaker. Men sen står man där, hungrig, det luktar gott, ser så genuint ut. Och då glömmer man. Varför är jag så lättlurad? Mat och dryck är den vanligaste källan till diarré. Känner mig dum varje gång jag faller för frestelsen.

Man vill ju inte leva i en bubbla heller. Men det där är ingen kul del av äventyret. Den där febern, illamåendet. Att inte kunna gå utanför dörren på ett par dagar. Händer mig för ofta. Nästa gång, nästa gång ska jag vara bättre. Det måste jag. Min mage är ingen leksak för exotiska bakterier.

För att slippa ligga däckad igen:

Undvik kranvatten, även när du borstar tänderna.
Drick endast buteljerat vatten eller kolsyrad dryck på flaska/burk.
Säg nej till is i drycken, om du inte vet att den är gjord på säkert vatten.
Skala all frukt själv – frukter med tjockt skal som bananer och apelsiner är bäst.
Ät bara väl genomstekt mat, inget rått eller halvrått kött.
Välj mat som är nyagad och serveras varm, inte buffémat som stått framme länge.

Högriskområden där man ska vara extra försiktig är:

Afrika
Asien (förutom Japan)
Latinamerika

De vanligaste bovarna som orsakar magsjuka:

Bakterier: E. coli (ETEC), Campylobacter, Salmonella, Shigella.
Virus: Norovirus, Rotavirus.
Parasiter: Giardia lamblia, Entamoeba histolytica (mindre vanligt, men mer långvarigt).

Varför blir man sjuk efter flygresa?

Torr luft. Luftfuktigheten understiger 10 procent. Slemhinnorna torkar ut.

Kroppen blir mottaglig. Virus och bakterier finner fäste.

Flygresor: en hälsorisk i luften.

Varför blir man förkyld när man reser?

Varför man blir förkyld när man reser? Ah, den klassiska resekompanjonen man aldrig bett om. När du flyger med snuva, ber du dina öron om en duell mot atmosfärstrycket. Det är som att skicka in en oskyddad boxare i ringen mot en osynlig motståndare. Inte schysst, tycker jag.

Den där tryckskillnaden i vår lilla metalltub, som vi så artigt kallar flygplan, kan ge mellanörat och bihålorna en rejäl omgång. Tänk dig dem som små, överarbetade kontorsanställda som plötsligt måste hantera en tsunami av pappersarbete. Resultatet? Kanske en känsla av att örat är blockerat, eller en mild men irriterande smärta.

Men det är ju inte bara tryckskillnaderna, kära vänner. Det vore för enkelt! Det finns en hel symfoni av orsaker som spelar upp sin melodi, redo att bjuda in en liten förkylning till festen. Ibland undrar jag om vi inte bara kollektivt bestämmer oss för att bli lite krassliga när vi äntligen ska slappna av. Ironiskt, eller hur?

Här är några andra skäl som kan förvandla din semester till en snörvlig misär – eller åtminstone bidra:

Luften på planet är torrare än en ökenvandring i Sahara, vilket torkar ut slemhinnorna och gör dem mer mottagliga. Och ja, den är full av andras andedräkt. Mysigt!
Stress och sömnbrist under resan är som att be immunförsvaret att dansa hambo med en hand bakbunden. Ett utmattat system är en öppen inbjudan för baciller.
Nya baciller på destinationen är oundvikliga. Varje ny plats är en potentiell upptäcktsfärd för ditt immunförsvar. Som en premiär för en osynlig orkester, fast med baciller.
Dehydrering är lätt att glömma. Torr luft och mindre vätskeintag gör kroppen till en uttorkad svamp, mindre kapabel att slåss mot inkräktare.
Handhygien blir lätt bortglömd. Vi rör vid så otroligt mycket. Glöm inte handspriten – den är din bästa vän i det tysta kriget mot mikroberna, tro mig.

Vad kan förhöjd kroppstemperatur bero på?

Kroppstemperaturvariationer. Mer än feber.

Feber indikerar ofta sjukdom. Infektioner driver upp värmen. Men inte alltid.

Faktorer som påverkar kroppstemperatur:

Fysisk aktivitet: Värmen stiger vid rörelse. En naturlig reaktion.
Dygnsrytm: Kvällen är varmare än morgonen. Cirkadiska mönster styr.
Yttre faktorer: Vikt. Ålder. Årstid. Klimat. Allt spelar in.
Vikt: Större kroppar håller värme annorlunda.
Ålder: Små barn och äldre har skiftande termoreglering.
Klimat: Miljöns temperatur sätter sina spår.

Subtil avvikelse, inte bara sjukdom.