Hur stor risk är det att få denguefeber?

Hur stor risk är det att få denguefeber: Svar på risken

Resenärer till tropiska områden bör utvärdera hur stor risk är det att få denguefeber före avresan. Att förstå denna myggburna smitta hjälper dig att skydda din hälsa effektivt. Läs detaljerna om infektionsrisken för att undvika allvarliga komplikationer under utlandsresan.

Hur stor risk är det att få denguefeber?

Risken att drabbas av denguefeber är beroende av destination, säsong och myggaktivitet på plats. Vid resor till tropiska regioner under högsäsong uppskattas den genomsnittliga smittrisken till cirka 1 procent per månad för en ovaccinerad resenär.^[1] Även om de flesta klarar infektionen utan svåra besvär, är det viktigt att känna till hur myggburen smitta fungerar för att kunna skydda sig effektivt.

Vad är denguefeber och hur sprids den?

Denguefeber orsakas av ett flavivirus som överförs till människa via stick från infekterade Aedes-myggor. Dessa myggor är dagaktiva, vilket skiljer dem från vanliga malaria-myggor som främst sticks under kvällar och nätter. Inkubationstiden brukar ligga på mellan tre och fjorton dagar efter själva myggsticket.

Aedes-myggorna är mest aktiva under tidig morgon och sen eftermiddag, särskilt i urbana miljöer och i närheten av bostäder.

Statistik och riskbedömning i drabbade områden

Globalt sett insjuknar miljoner människor årligen i denguefeber i tropiska och subtropiska delar av Asien, Latinamerika och Afrika. Ungefär 5 procent av de som utvecklar kliniska symptom drabbas av den allvarliga formen, känd som svår dengue, vilken kan innebära inre blödningar och plasmaläckage.

Resenärer underskattar ibland läget eftersom de flesta fallen läker ut av sig själv. Men den procentuella risk för denguefeber ökar avsevärt om man besöker tätbefolkade områden under regnperioder då myggpopulationen exploderar.

Symptom att vara uppmärksam på

De vanligaste tecknen på infektion är plötslig hög feber, kraftig huvudvärk, smärta bakom ögonen samt svår muskel- och ledvärk. Det är inte för inte som sjukdomen ibland kallas benbrytarfeber på grund av de intensiva smärtorna.

Förebyggande åtgärder och vaccin mot denguefeber

Det mest effektiva skyddet på plats är att undvika myggstick genom att använda myggmedel med DEET, bära täckande kläder och bo i rum med luftkonditionering eller myggnät. För den som reser ofta eller vistas länge i denguefeber riskområden finns numera även vaccin denguefeber sverige tillgängligt, såsom Qdenga, vilket rekommenderas efter en individuell resekonsultation.

Här är den motstridiga sanningen: myggmedel hjälper, men det räcker sällan ensamt om du slarvar med appliceringen. Kombinationsskydd med kläder och vaccin ger en betydligt tryggare resa.

Jämförelse av skyddsåtgärder mot denguefeber

När du planerar en resa till riskzoner är det klokt att kombinera flera olika metoder för att minimera smittrisken.

Mekaniskt skydd (Myggmedel och kläder)

• Minskar risken för bett avsevärt om det används korrekt och regelbundet.

• Kräver ständig påstrykning och skyddar inte om huden lämnas otäckt.

• Låg till måttlig löpande kostnad för sprayer och myggmedel.

Vaccination (t.ex. Qdenga)

• Ger ett långsiktigt immunförsvar mot flera serotyper av viruset.

• Kräver framförhållning då vaccinationen ges i flera doser med intervall.

• Högre engångskostnad per dos beroende på klinik.

Linas resa till Sydostasien

Lina, en 32-årig resenär från Stockholm, åkte på en månads semester till Thailand under regnperioden utan att ha läst på ordentligt om myggburna sjukdomar.

Under den första veckan struntade hon ofta i myggmedlet eftersom det klibbade på huden, vilket resulterade i ett dussintal myggbett.

Efter tio dagar drabbades hon av plötslig hög feber och intensiv ledvärk som tvingade henne att uppsöka lokal sjukvård.

Läkarna konstaterade mild denguefeber. Erfarenheten lärde henne läxan, och inför nästa resa vaccinerade hon sig i god tid.