Hur många fjällstugor finns det i Sverige?

Hur många fjällstugor finns det i Sverige? 44 stugor

hur många fjällstugor finns det i Sverige väcker nyfikenhet hos vandrare som planerar turer i väglöst fjäll och söker tryggt boende längs leden. Kunskap om stugornas placering och enkla standard gör planering lättare och minskar överraskningar under vandringen i svenska fjällen.

Det exakta antalet stugor i den svenska fjällkedjan

Frågan om hur många fjällstugor finns det i Sverige kan verka enkel, men svaret beror helt på vad man räknar som en stuga. Det finns nämligen en rad olika typer av boenden längs våra leder - allt från stora stationer med restaurang till små, enkla fjällstugor i väglöst land. Om man ser till det huvudsakliga nätverket som vandrare och skidåkare nyttjar, landar siffran ofta kring ett hundratal, men fördelningen mellan olika ägare och syften är avgörande för din planering.

Svenska Turistföreningen (STF) är den största aktören och driver 44 fjällstugor strategiskt utspridda längs den svenska fjällkedjan, från Treriksröset i norr ner till Dalafjällen i söder. Dessa stugor ligger i väglöst land, vilket innebär att du inte kan ta bilen dit. Utöver dessa finns det ett femtiotal övernattningsstugor och fjällstationer i Norrbotten som förvaltas av Länsstyrelsen eller i samarbete med lokala aktörer. Det finns dessutom en dold värld av raststugor och nödutrymmen som jag kommer att gå in på lite senare.

Nätverket i väglöst land: STF och de 44 stugorna

Kärnan i den svenska fjällturismen är de stugor som ligger på dagsavstånd från varandra. Avståndet mellan dessa är vanligtvis 10-20 kilometer, vilket gör det möjligt att vandra med en lättare packning eftersom du inte behöver bära med dig tält. ^[3] STF har valt att behålla en enkel standard i dessa 44 stugor. Det finns ingen el och inget rinnande vatten. Du får själv hugga ved, bära in vatten från närmaste bäck och städa efter dig. Det är en primitiv men otroligt tillfredsställande livsstil.

I mitt tycke är det just enkelheten som är charmen. Jag minns första gången jag kom fram till Viterskalet efter en dag i ösregn. Mina händer var så stela av kyla att jag knappt kunde hålla i yxan för att hugga ved. Men när kaminen väl sprakade och fukten började stiga från mina kängor, kändes den lilla träbritsen lyxigare än något femstjärnigt hotell. Man lär sig uppskatta de små sakerna - som värmen från en kastrull med kokande vatten eller ljudet av vinden som sliter i knutarna medan man själv sitter tryggt på insidan.

Antalet gästnätter i fjällområdena har ökat kraftigt under de senaste åren, från cirka 3,1 miljoner nätter under 2019 till cirka 3,2 miljoner under 2022. Detta ^[2] har lett till diskussioner om hållbarhet och slitage på naturen. På grund av detta har vissa stugor i Jämtland och Härjedalen fått ändrade villkor för att skydda rennäringen. Det är inte längre självklart att alla stugor är öppna året runt, och vissa har dragit ner på antalet bäddar för att minska störningen för djurlivet.

Skillnaden mellan fjällstuga och fjällstation

För den som aldrig varit i fjällen är det lätt att blanda ihop begreppen. En fjällstuga är enkel - tänk självhushåll och utedass. En fjällstation däremot liknar mer ett vandrarhem eller ett hotell. Där finns det ofta restaurang, duschar, bastu och ibland till och med wifi.

Länsstyrelsens och statens stugor

Utöver STF:s välkända nätverk finns det hundratals mindre stugor som förvaltas av Länsstyrelsen. Många av dessa är raststugor, avsedda för korta pauser under dagen, men de innehåller ofta ett nödrum som alltid står öppet för den som råkar ut för dåligt väder eller skador. I Norrbotten finns ett femtiotal sådana platser där övernattning är tillåten, även om standarden kan variera kraftigt.

Här är den lilla detaljen jag nämnde tidigare: nödrummen. De är din livförsäkring på fjället. De är ofta utrustade med en kamin och lite ved, men de är inte tänkta för planerad övernattning. Att förlita sig på dem som ett vanligt boende är ett misstag som tyvärr sker ibland. Det skapar trängsel och riskerar säkerheten för dem som faktiskt behöver rummet i en nödsituation. Respektera reglerna - använd nödrummen endast när det verkligen krisar.

Att välja rätt boende för din fjälltur

Valet mellan att bo i stuga eller tält är en smaksak, men stugorna erbjuder en säkerhet som är svårslagen vid plötsliga väderomslag. Eftersom stugorna ligger längs de markerade lederna, fungerar de som fasta punkter i landskapet som gör navigeringen enklare. Om du planerar en tur längs Kungsleden kommer du att passera stugor med jämna mellanrum, vilket gör att du kan hitta tryggt boende i svenska fjällen även om orken tryter.

Boendeformer i fjällvärlden

Fjällstuga (STF)

• I väglöst land, ofta 10-20 km mellan varje stuga
• Självhushåll - du lagar mat, hämtar vatten och städar själv
• Enkelt boende i flerbäddsrum, ofta utan el och rinnande vatten

Fjällstation

• Ofta tillgängliga med bil eller kollektivtrafik, fungerar som basläger
• Fullservice med restaurang, butik och uthyrning av utrustning
• Hög komfort med dusch, bastu och ibland privata rum

Rast- och nödskydd

• Utspridda längs lederna för säkerhet vid plötsligt oväder
• Ingen service - endast avsett för korta pauser eller nödlägen
• Mycket enkel - ofta bara bänkar och en kamin

Eriks första ensamvandring i Vindelfjällen

Erik, en 32-årig mjukvaruutvecklare från Umeå, bestämde sig för att vandra solo i Vindelfjällen. Han hade tidigare bara bott i tält men ville nu prova bekvämligheten i stugorna för att spara vikt.

Första kvällen i Aigertstugan insåg han att han glömt hur man tänder en gammal vedspis. Han försökte i 40 minuter medan röken fyllde rummet och andra vandrare började titta snett.

Istället för att skämmas bad han stugvärden om hjälp. Han fick lära sig att öppna spjället ordentligt och använda tunna stickor av björkved. Det var en viktig påminnelse om att ödmjukhet är en dygd på fjället.

Efter 5 dagar nådde han Hemavan. Han hade sovit bättre än någonsin och konstaterade att hans ryggsäck vägde 6 kg mindre utan tältutrustning, vilket gjorde att han orkade njuta mer av utsikten.