Hur kallt är det i januari i Stockholm?

Hur varmt är det i Stockholm i januari?

Stockholm i januari? Kallt, förstås. Typ som en övergiven glasskiosk i Sahara, fast tvärtom.

• Dagstemperatur: Nollan. Alltså, precis sådär lagom att du funderar på om livet verkligen är värt det. (Spoiler: Det är det nog.)
• Nattemperatur: Minus nio. Så pass kallt att mina tankar om att flytta till Toscana får extra näring.

Februari är marginellt bättre (1° dag, -7° natt), men vi pratar fortfarande om temperaturer som får pingviner att klaga. Mars (4°, -5°) börjar skvallra om vår, men akta dig, det kan vara ett falskt rykte. April (8°, 0°) – äntligen, en temperatur där mina tomatplantor kanske överlever. Kanske.

Enligt mina (högst personliga) beräkningar, baserade på en skala där “0” är “jag funderar på exil” och “-10” är “jag bygger en igloo i vardagsrummet”, ligger Stockholm i januari någonstans på -7. Ungefär. Kanske. (Okej, jag ljög om att inte använda “kanske”.)

Tänk dig minus nio grader som en “cold call” från naturen. Oönskad och iskall!

Hur varmt är det i Stockholm i februari?

Stockholm i februari: Is.

• +2°C: Genomsnitt. En skärva av hopp.
• +7°C: Toppen. Flyktig.
• -13°C: Botten. Betong.

Temperaturökning: 35%. Illusion? Minns kylan, 2018. Den bet.

När är det som kallast i Stockholm?

Stockholm och isbitarna – en kärlekshistoria i januari-februari!

Funderar du på när du ska byta sandaler mot raggsockor i Stockholm? Jo, det är januari och februari som fajtas om titeln “Stockholms frysbox”. Medeltemperaturen då? Kring blyga -1,0°C. Låter inte så farligt, eller hur? Tills vinden bestämmer sig för att blåsa från Sibirien.

• Frysmånaderna: Januari och februari. Tänk dig en lång, grå kram från isdrottningen.
• Medeltemperatur: -1,0°C. Obs! “Medel” är ett lurigt ord. Vissa dagar är det rena rama Nordpolen.
• Övriga månader: Varmare. Typ. Relativt sett. Jämfört med januari-februari. Fattar du?

Tänk såhär: Stockholm i januari och februari är som att försöka tina en fryst pizza med en tändsticka. Möjligt, men inte särskilt effektivt. Men hej, åtminstone slipper du myggor! Fast inte myggen på min farmors altan. Alltid myggor på farmors altan. Mystiskt.

Extra krydda:

• Normalperiod 1991-2020: Alltså, den “nya” normalperioden. Som om vädret någonsin beter sig normalt.
• Bonusinfo: Glöm inte att dubbelkolla väderleksrapporten innan du planerar den där utomhuspicknicken.
• Säkerhetsåtgärd: Investera i en bra termokanna. Och en mössa som täcker öronen. Du kommer tacka mig sen.

Vilken månad är kallast i Sverige?

Februari och januari är de kallaste månaderna i Sverige. Det är en jämn kamp. Det beror på vindar, havets inflytande och lite tur.

Tänk dig en kall luftmassa som drar in från Ryssland. Brr! Om den når hela Sverige blir det rejält kallt i februari. Men västkusten? Den får lite lindring tack vare varmare havsströmmar.

För att vara exakt så varierar det förstås. Mina data visar att ibland vinner januari, ibland februari. Min personliga erfarenhet från uppväxten i Dalarna tyder på att februari ofta är lite snäppet kallare. Kanske på grund av att snötäcket ligger tjockare då. En faktor att beakta!

• Januari: Kall, men ibland mildras kylan av att vintern inte riktigt bitit sig fast ordentligt.
• Februari: Kallare, ofta med mer stabilt snötäcke, vilket bidrar till lägre temperaturer.

Höga inlandsplatåer blir ofta extremt kalla i båda månaderna. Jag minns hur pappa sa att det kunde bli -30 grader i Mora. Inte kul alls.

De absolut lägsta temperaturerna uppmäts typiskt under de absoluta minimumdagarna, och det varierar kraftigt beroende på geografisk position och höjd över havet. Det handlar om extremväder, som ju är lite oförutsägbara.

Kort sagt: Det är en tävling mellan januari och februari.

När klassas det som vinter?

Vinter? Brrr! Enligt SMHI – de där som alltid vet bäst (nästan) – är det vinter när dygnsmedeltemperaturen är noll grader eller lägre. Varaktigt. Jag menar, inte bara en stackars frostknäpp.

• 0,0 grader är magiska gränsen. Tänk dig nollan som en osynlig dörrvakt som inte släpper in våren.
• SMHI, statistikens överstepräster. De har siffror från 1991-2020. Ganska nyligen.
• Varaktighet är nyckeln. Ingen snöflinga gör en vinter, eller hur var det? Men är det inte konstigt att de använder så gammal data?

Alltså, jag gillar ju snö, men isgata och skrapa bilrutor? Nja. Kan vi inte bara skippa mellandelen och gå direkt till våren? Typ, som att zappa på tv:n.