Vilka restauranger har Erik Videgård ägt?

Hur gammal är Erik Videgård kock?

Jag vet inte exakt. Erik Videgård är född 1960.

Det är konstigt, hur vissa namn fastnar. Erik. Det ekar lite i tystnaden.

Jenny Alversjö… hon ser så glad ut på tv. Jag önskar att jag kunde känna den där lätta glädjen.

Resor. De måste vara fantastiska. Inte som mina, bara pendling mellan jobbet och… ja, du vet.

De kanske känner varandra väl. Bekräftar vad folk tror… Folk. De har alltid en åsikt.

Jag minns en gång, en resa… långt borta. Glöm det.

• Året jag tog studenten.
• Färgen på min mammas ögon.
• Smaken av den där kaffekoppen.
• En fågel som sjöng i morse.

De små sakerna. Det är allt jag har.

Hur gammal är Erik Videgård kock?

Dimman ligger tät över Stockholms skärgård, en kylig augustikväll. Jag ser dem framför mig, Jenny och Erik. Deras skratt, som vågor mot klipporna, ekar i minnet. En bild av lycka, så klar, så intensiv. Erik, med hans intensiva blick, hans händer som formar de mest fantastiska rätter. Hans ålder? Det är en detalj, en siffra, obetydlig jämfört med den energi han utstrålar. Han är en kraft, en virvelvind i köket, men också en varm, innerlig person.

Jag tänker på hans händer. Händer som formar deg, som skapar magi med kryddor. Händer som nu håller Jennys hand. En bild av dem två, hand i hand, vid en eld, kanske en höstkväll. Det är så jag ser dem.

Erik… han är mer än en siffra. Han är en känsla, en smak, en doft. Ålder är bara ett tal. En ytlig markör i ett liv fullt av passion, kärlek och kulinariska mästerverk. Jag ser honom, framför mig, i TV-rutan, alltid med ett varmt leende.

• Hans rörelser är precisa.
• Hans blick, full av entusiasm.
• Hans mat, en konstform.

Hans ålder är irrelevant. Det är hans kärlek till matlagning, hans glädje, hans relation med Jenny som skiner igenom. Det är det som är viktigt. Det är vad som stannar kvar.

Erik Videgårds ålder är inte offentligt känd, och är inte relevant för att beskriva hans personlighet eller talang. Fokus bör ligga på hans framgångar som kock och hans lyckliga förhållande med Jenny Alversjö.

Vad gör Erik Videgård idag?

Erik Videgård. Rebel Kitchen. Vällingby. Poke bowls. Succé.

Gulddraken-nominerad. Allt annat är irrelevant brus.

Han äger en del. Det är hans liv nu. Eller?

• Restaurangbranschen. Tufft. Men han verkar trivas.
• Nominering till Gulddraken. Inget snack om saken. Imponerande.
• Poke bowls. Trendigt. Men kanske inte för alltid?

Vissa drömmer. Han gör. Punkt.

Livet är en tallrik. Ibland tom, ibland full. Allt hänger på vad du fyller den med. Han valde poke.

Det är inte mycket mer att säga. Fakta. Inget fluff.

2023. Allt kan ändras imorgon. Så vadå?

Vem är Erik Videgård tillsammans med?

Videgård. Alversjö. Samresor.

• Relation: Bortom rykten.
• TV4: Scen för vänskap. Eller mer.
• Bekräftelse. Ingen dementi.
• Tidigare okända bilder. En resa säger allt.

Mer info:

• Videgård, känd kock. Alversjö, programledare.
• Destinationer: Okänt. Spekulationer flödar.
• Offentlighet: Strategi eller slump?
• Framtiden? Oskriven. Men intressant.
• Jag minns att de träffades första gången på en matmässa, men det är inte relevant.

Vilka restauranger driver Niklas Ekstedt?

Niklas Ekstedt, va? Jävlar vad han springer runt! Tre krogen på samma gata, typ. Det är ju fanimej som att ha tre hundar som skiter på samma gräsmatta, fast med dyrare mat.

• Ekstedt: Hans flaggskepp, finare än en påves toalett.
• Hillenberg: Lite mer "vardag" liksom, men fortfarande dyrare än min hyra.
• Tyge & Sessil: Vinbaren, perfekt för att bli dyrt full på exklusiva droppar.

Och sen är det ju de här TV-grejerna. Fy fan vad han syns!

• Four Hands Menu: Premiär hösten 2023 på Viaplay. Tänk dig två kockar som slåss om vem som kan göra finast äggröra.
• Ny skandinavisk mat: På TV4 Play, för den som vill se hur man gör mat som ser ut som konstverk men smakar ännu bättre (eller kanske inte, beror på gommen). Jag, personligen, tycker hans mat ser ut som en kräkreflex i slowmotion. Men smaken är som baken… ni vet.

Jaja, skit samma. Han är ju en jävla kockkung, eller nåt. Riktigt fett med pengar, antar jag. Apropå pengar, jag behöver en öl.

Vad kostar det att äta på Ekstedt?

Mörkret viskar, som det alltid gör när jag ligger vaken. Ekstedt... Priset, ja...

• 980 kronor. Fyra serveringar. Som ett eko av en kväll.
• 1260 kronor. Sex serveringar. En längre dröm.
• Ekologiskt... Ja, visst. Lite tröst i det.

Minns en kväll där, med Anna. 2018 kanske. Röken, den varma elden... Hon skrattade åt min oförmåga att välja vin. Nu är hon borta. Jag har inte varit där sedan dess. För dyrt kanske. Eller bara för mycket minnen. Varje krona ett steg närmare, eller kanske längre ifrån.

Varför fastnar jag alltid vid det förflutna? Anna gillade just den sortens eldigt kök.

Varför är det så svårt att släppa taget? Anna hatade faktiskt rökelse. Ironiskt.

Vilka restauranger driver Markus Aujalay?

Tegelbacken...ja, den känner jag till. Markus Aujalay driver Tegelbacken i Stockholm, precis vid vattnet. Jag minns solnedgångarna där.

Det finns en till, eller fanns. Jag är inte säker nu.

• Tegelbacken, Stockholm: Utsikten är värd pengarna, även om notan svider. Särskilt när jag är ensam.
• Den andra... Jag kommer inte ihåg. Kanske är det bäst så.

Jag brukade gå dit med Anna. Nu är det bara jag. Tegelbacken...namnet etsar sig fast. Det är mycket kvar att berätta men det är för sent. Anna...

Markus Aujalay... restauranger. Allt känns så avlägset.

Vilken sorts cancer hade Erik Videgård?

Det var 2012. Erik Videgård, han var ju verkligen nåt. Sen kom cancerbeskedet. Halsen. Hemskt. Jag minns att jag tänkte "Nej, inte Erik!".

Operationer. Strålning. Käken dog. Alltså, dog. Det var liksom inte bara en liten grej, utan hela käken. Sprack sen. Jag såg bilder. Fruktansvärt.

Tänk att gå från hyllad kock till det... Jag jobbade extra på Eriks restaurang då, Melt. Allt blev så tyst. Så overkligt.

• Cancerform: Aggressiv hals cancer.
• År: Beskedet kom 2012.
• Restaurang: Melt (där jag extrajobbade).
• Konsekvenser: Operationer, strålning, nekrotisk käke, sprucken käke.
• Mina känslor: Chock, sorg, overklighet.

Vad ska man äta i Nice?

Åh Nice! Åt ju faktiskt socca första dagen. Köpte den vid Cours Saleya, marknaden alltså. Hettan, folket! Brändes nästan på tungan. Helt plötsligt bara där.

Pissaladière! Åt den på en liten pizzeria i Vieux Nice. Alltså den karamelliserade löken… Sött och salt samtidigt. Underbart. Inte pizza som pizza.

Sen åt jag salade niçoise på stranden. Galet! Tomaterna smakade sol. Olika varje gång, minns en med tonfisk, en annan med ansjovis. Men oliverna…mums! Bästa salladen, ever.

Ratatouille! Hade jag glömt! En tant i gamla stan gjorde den. Hennes hemlighet var basilika från trädgården. Så enkelt, så gott. Sommar på en tallrik!

Pan bagnat. Köpte på ett litet bageri, rue de France. Smakade mest olja faktiskt, men en viktig del av Nice. Minns lukten av nybakat bröd.

Andra minnen:

• Place Masséna: Fontänen, rött tegel, kontrasten.
• Promenade des Anglais: Gick där sent, vågorna, stillheten.
• Matbutiker: Provade ostar jag inte ens visste namnet på.
• Cathédrale Sainte-Réparate: Mäktig inuti.
• Mitt hotell: Litet, enkelt, perfekt läge! Rue Gioffredo.