Vart importerar Sverige kyckling ifrån?

Kyckling på tallriken: En alltmer internationell historia

Svenskarnas aptit på kyckling är omättlig. Konsumtionen ökar stadigt, men den svenska produktionen hänger inte alltid med. Detta leder till en växande importmarknad, där utländsk kyckling fyller gapet mellan efterfrågan och inhemskt utbud. Medan den svenska kycklingen fortfarande dominerar middagsborden, krymper dess andel sakta men säkert. År 2023 sjönk andelen svensk kyckling till 71,2%, en minskning med 2,6 procentenheter jämfört med 2022. Vart kommer då den importerade kycklingen ifrån?

Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen står för lejonparten av Sveriges kycklingimport. Det är framförallt fryst kycklingfilé, oftast bröstfilé, som korsar gränsen. Dessa länder erbjuder ofta konkurrenskraftiga priser, vilket gör dem till attraktiva leverantörer för svenska livsmedelsaktörer.

Importen drivs inte enbart av pris. Olika styckningsdetaljer och bearbetningsmetoder spelar också in. Svensk kycklingproduktion fokuserar ofta på färsk hel kyckling, medan importen kompletterar utbudet med specifika styckningsdetaljer som frysta filéer, vilket möter den ökande efterfrågan på snabblagade och portionsanpassade produkter.

Den ökande importen väcker dock frågor om hållbarhet och djurskydd. Svenska konsumenter är generellt sett medvetna om dessa aspekter och efterfrågar transparent information om ursprung och produktionsmetoder. Det är därför viktigt att importen sker under kontrollerade former och att svenska standarder för djurhållning och livsmedelssäkerhet upprätthålls även för importerad kyckling.

Framtiden för den svenska kycklingmarknaden är dynamisk. För att den svenska kycklingproduktionen ska kunna konkurrera långsiktigt krävs kontinuerlig innovation och anpassning till konsumenternas behov och preferenser. Samtidigt behöver importen ske på ett ansvarsfullt sätt, med fokus på hållbarhet och djurskydd, för att säkerställa att kycklingen på våra tallrikar är producerad med omsorg om både djur och miljö.