Vad räknas som ett standardglas?

Hur många dl är ett standardglas?

Här är en omskrivning, som en personlig berättelse.

Jag satt på balkongen, vid sjutiden en majkväll 2023. Doften av nyklippt gräs blandades med den svaga doften av syren. Ett litet glas vin stod framför mig, inte det där stora vinglaset som man ser på film, utan ett mindre, nätt glas. Jag hade tänkt på det där med "standardglas" tidigare, hur litet det egentligen är. Det här glaset, det kändes precis lagom för mig då. Jag fyllde det till ungefär 125 ml, det är lite mer än en halv deciliter, men inte mycket mer. Tänkte på att det är vad de säger är ett standardglas för en vin med runt 13% alkohol.

Jag minns hur jag höll det i handen, värmen från vinet som spred sig lite genom glaset. Det var en sån där kväll när tankarna liksom flöt på. Varför just 125 ml? Det känns ju så lite. Men jag antar att det handlar om ren alkohol. Och visst varierar det ju, beroende på flaskan. Om det är ett starkare vin, då blir det ju mindre i glaset för att det ska vara ett "standardglas". Konstigt ändå, att man måste ha ett mått på hur mycket man dricker.

Jag sippade lite. Det smakade gott, en fruktig rödvin. Jag funderade på alla de där gångerna man kanske inte tänker på det, bara häller upp. Det här lilla glaset, 125 ml. Det är ju faktiskt inte så mycket, om man tänker efter. Ett litet vitt vin hade kanske varit ännu mindre, kanske inte ens en deciliter.

Men det är ju siffror. Och känslan är ju också viktig. Den här kvällen kändes precis rätt. Vinet var gott, och glaset, det var ju inget jättestort glas. Standardglas för vin med cirka 13% alkohol är ungefär 125 ml. Det är inte så mycket, det är bara en del av det som gör upplevelsen.

Här är lite mer konkret information för dig:

• Ett standardglas (i detta sammanhang, definierat för ren alkohol) är inte en fast volym i deciliter.
• Det baseras på mängden ren alkohol som glaset innehåller.
• För ett vin med en alkoholhalt på cirka 13 procent, motsvarar ett standardglas ungefär 125 ml.
• Detta är alltså en relativt liten mängd vin.

Det är bra att veta att definitionen av ett "standardglas" kan variera beroende på sammanhang och land. Denna definition fokuserar på ren alkoholhalt.

Hur mycket är 9 standardglas?

Nio standardglas. Det känns… som en långsam utandning. En stilla kväll när tankarna börjar vandra, bortom dagens brus. Kanske lite mer, känns det som. En och en halv flaska vin, ja, det är en märkbar mängd. För mig, som kvinna, är det där gränsen, vet jag. En vecka, just det. Ibland undrar man vart veckan tog vägen, och vad den tog med sig.

Men det är mer än bara siffrorna, det är hur det landar. Mönstret, säger de. En personlig känsla av att man rör sig lite närmare kanten. Varje gång det blir för mycket på en gång. Fem glas för honom, ja. Och för mig, fyra. Det är som en liten påminnelse. En tyst liten tanke som dyker upp, när glaset är nästan tomt. Och man funderar på om det blir ett till.

Fler än 9 standardglas i veckan innebär risk för kvinnor. En och en halv flaska vin. Tanken svävar i luften, som dammkorn i ett ensamt rum. Lite sorgligt, kanske. Osäkert. Över 4 glas vid ett tillfälle är risk för kvinnor. Det är en gräns man märker av, en lätt skavande känsla. Över 5 glas vid ett tillfälle är risk för män. Jag har sett det där. Känslan av att det kanske börjar bli för mycket. En tyst tvekan.

Siffrorna är inte allt. Det vet jag. Mönstret. Hur det blir en del av en helhet. En vecka som snurrar på, och glaset som fylls.

• Risk för kvinnor: Mer än 9 standardglas per vecka. Motsvarar ungefär 1,5 flaskor vin.
• Risk för enstaka tillfälle:
  • Kvinnor: Mer än 4 standardglas.
  • Män: Mer än 5 standardglas.

Hur många cl sprit innehåller ett standardglas?

Jag sitter här nu, i mitt kök, min katt sover djupt bredvid mig på bänken. Klockan är alldeles för mycket. Tänker på allt och ingenting. Eller, kanske bara det där med standardglas. Det låter så tekniskt, så exakt, men ändå känns det som om verkligheten alltid är lite skev.

Tolv gram ren alkohol. Det är det som det handlar om, har jag lärt mig. Tolv gram. Ett litet, oskyldigt tal som ändå rymmer så mycket. Det är nånstans gränsen för vad som anses vara... ja, ett standardglas.

Och sprit, ja. Det är det som ofta får mig att fundera. Fyra centiliter, bara. Det är inte mycket, det är knappt ett botten i mitt favoritglas när jag är ensam. Fyra cl. Känns nästan som ett skämt, hur fort det går.

Sen vinet. Ett litet glas vin. Hur litet då, undrar jag? Det är så luddigt, så mycket som kan tolkas. Samma sak med ölen, en halvliter folköl. Det är ju en hel flaska, det, inte sant? Känns konstigt.

Jag minns en gång, jag var på en fest, min kusin pratade om detta. Hur man tror man dricker mindre än man gör. Eller mer. Det är så lätt att glömma bort siffrorna när stämningen är på topp, eller när man bara vill glömma. Jag ville bara glömma då.

Det är sådana tankar som kommer mitt i natten. När allt annat tystnar. Man bara sitter där, och funderar över de där små, inrutade reglerna som samhället försöker sätta upp för oss. För vår skull, antar jag. Eller för att det ska bli lättare. Att mäta. Men känslor går inte att mäta i centiliter. Aldrig.

Jag har alltid haft svårt för det där exakta. Livet är sällan exakt. Men visst, det finns ju riktlinjer. Som när de säger att... Jag tittar på den gamla planschen jag har hängt upp i köket. Den är lite gulnad nu. Visar alltihop.

De där siffrorna. De sitter där, i bakhuvudet. Kanske bra att veta, för att inte flyta bort helt. När mörkret är som djupast, och man bara ser skuggor. Vad är ett standardglas egentligen? De har en definition, vet du. Allt ska ha en definition.

• En starköl (5,0 %) på 33 cl. Det är ju en vanlig flaska. Känns ju inte alls som "ett standardglas" när man står där med den i handen. Men jo, det är det. Eller säger de.
• En folköl (2,8 %) på 50 cl. En stor burk. Långsamma sippar, om man är jag. Känns nästan lite fånigt, hur de försöker räkna ut allt.
• Ett glas vin (12 %) på 15 cl. Det är ju inte så litet, ändå. Fast ändå, det kan kännas som en droppe i havet vissa kvällar. Särskilt när man är ensam.
• Ett glas starkvin (18 %) på 8 cl. Portvin eller sherry, kanske. Något att värma sig med, när kylan kryper inpå, och man saknar en hand att hålla i.
• Sprit (40 %) på 4 cl. Den där lilla snutten. Den som är lättast att underskatta. Kanske. Den som får mig att tänka på så mycket.

Det är som att de försöker kategorisera själen, våra behov, vår sorg. Men det går inte. Man kan bara stirra in i mörkret och veta. Eller åtminstone försöka förstå, innan solen går upp igen. Och en ny dag börjar. Med nya standarder. Och nya tankar.

Vad räknas som hög alkoholkonsumtion?

Det här med att definiera "hög alkoholkonsumtion", eller snarare riskbruk av alkohol, är något som vetenskapen brottats med länge. Det handlar inte om att moralisera, utan om att ge människor en bild av när konsumtionen börjar innebära konkreta risker för hälsan. Det är en balansgång, en sorts mänsklig ingenjörskonst för välmående.

Rent konkret, när vi talar om riskbruk, brukar man titta på två huvudsakliga aspekter. Dels den genomsnittliga konsumtionen under en vecka. Där drar man gränsen vid 10 eller fler standardglas per vecka för både män och kvinnor. Det är ett viktigt riktmärke, tycker jag. Tänk att varje glas adderar upp.

Sen har vi den där andra biten, den som handlar om intensivkonsumtion. Det är när man dricker mycket på en gång, oavsett hur lite man dricker resten av veckan. Här talar vi om 4 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle. Det är då kroppen får en rejäl chock, om man får uttrycka det så. En tanke om nuet versus långsiktigheten, kanske.

Ett standardglas, förresten, vad är det egentligen? Det är inte bara en slumpmässig definition utan motsvarar en viss mängd ren etanol, vanligtvis runt 12 gram. Oavsett om det är en liten starköl, ett glas vin eller en shot sprit, handlar det om samma mängd alkohol i kroppen. Det är den kemiska komponenten som räknas, inte behållarens form.

Man kan ju fundera över varför just de här gränserna har satts. Det är inte godtyckligt, utan bygger på gedigen forskning om alkoholens effekter på organ, psyke och sociala relationer. Det är en ständigt pågående process av observation och analys. Som att försöka förstå en komplex maskin, där varje del påverkar helheten. Människan är ju just den maskinen.

Jag minns när jag läste om hur olika kulturer ser på alkohol. Det är fascinerande. Men de fysiologiska effekterna är förvånansvärt universella. Levern har sina begränsningar, och nervsystemet reagerar likadant oavsett kontinent. Gränserna är en pragmatisk anpassning till den biologiska verkligheten, ingen moralisk dom.

Så, vad är det egentligen som händer när man passerar dessa gränser? Det handlar om en ökad risk för en hel palett av problem. Det är inte ett löfte om olycka, men en höjd sannolikhet. Som att spela tärning där oddsen långsamt skiftar mot dig. Och vem vill spela med dåliga odds när det gäller ens hälsa?

Utöver de direkta definitionerna av riskbruk finns det en rad andra aspekter att beakta. Det är en djungel av information, men några punkter är särskilt värda att lyfta fram:

• Riskfaktorer: Utöver mängden alkohol spelar även andra faktorer roll, som genetik, kön, ålder, vikt, och om man intar mediciner. En 70-åring tål mindre än en 25-åring, generellt sett.
• Långsiktiga effekter:Regelbundet riskbruk ökar markant risken för en rad sjukdomar, inklusive leverskador (cirros), hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, vissa former av cancer (till exempel i munhåla, svalg, matstrupe, lever och bröst), och skador på nervsystemet. Mentala hälsoproblem som depression och ångest förvärras också.
• Akuta effekter:Intensivkonsumtion kan leda till akuta alkoholförgiftningar, olyckor, våld, riskfyllt beteende och påverka omdömet negativt.
• Rekommenderade gränser i andra länder: Vissa länder har liknande gränser, medan andra kan variera något. Exempelvis har Storbritannien rekommenderat max 14 enheter (standardglas) per vecka, fördelat över flera dagar. Australien ligger på max 10 standardglas per vecka och max 4 vid ett tillfälle. Det visar att konsensus finns, men detaljer kan variera.
• Alkoholfri månad: Ett växande intresse för att periodvis helt avstå från alkohol, som en "vit månad" eller "dry January", har visat sig kunna ge positiva hälsoeffekter, som förbättrad sömn och sänkt blodtryck. Det är ett sätt att "nollställa" systemet och reflektera över sina vanor.
• Toleransutveckling: Kroppen kan utveckla tolerans, vilket innebär att man behöver dricka mer för att uppnå samma effekt. Detta är ett tecken på att kroppen anpassar sig, men det är också en varningssignal för ökat beroende.
• Världsstatistik: Globalt sett leder alkoholmissbruk till cirka 3 miljoner dödsfall per år, vilket utgör 5.3% av alla dödsfall. En siffra att begrunda, det är nästan skrämmande.

Hur mycket är 9 standardglas?

Nio standardglas, javisst, det är ju inte bara en siffra. För en dam av dignitet, eller vem som helst med två X-kromosomer för den delen, blir mer än nio standardglas i veckan ett riskbruk. Tänk dig, det motsvarar ju nästan en och en halv flaska vin. Minns du den där gången jag skulle baka och bara skulle ha ett stänk vin? Det blev visst en hel del stänk det... lätt hänt.

Men det är inte bara veckoräkningen som spelar roll, det är som med tvättberget – dryckesmönstret är minst lika avgörande. Du kan ju inte bara slänga in allt på en gång och tro det blir rent, eller hur? En binge-kväll kan ställa till det, även om resten av veckan är spiknykter. Det är ju nästan som att leva på nudlar i en vecka för att sen kalasa på tryffel en kväll. Balans, folk!

För oss herrar, dessa komplexa varelser som enligt folkmun inte kan multitaska, är gränsen dragen vid mer än fem glas vid ett enda tillfälle för att det ska klassas som risk. Tänk, fem. Det är ju nästan en liten vinlista! Känner en som råkade ut för det på en "after work" som blev mer after-dark. Olyckligt.

Och för damerna då? Ja, ni får visst vara lite mer försiktiga, vilket jag antar är universums sätt att säga att ni är mer finstämda. Mer än fyra glas vid ett tillfälle är risk för en kvinna. Nästan som att universum tror att vi kvinnor smälter vid mindre alkohol, kanske en komplimang till vår känslighet? Eller bara ren biologi, vem vet.

Det är lite som att ha en intern varningslampa för "nu är det dags att backa", fast utan den där irriterande pipande ljudet. Livet är ju inte ett race. Eller jo, kanske ett maraton, men med vätskekontroller som inte bara består av alkohol. En tankeställare, jag vet, lite som när man upptäcker att favoritchokladen innehåller mer socker än man anat. Allt i måtta, eller åtminstone med vetskap.

Några små tankar att kasta in i drinkmixen:

• Ett standardglas är ungefär 12 gram ren alkohol. Typ en starköl (50 cl), ett litet glas vin (15 cl), eller en enklare drink (4 cl sprit). Som att mäta upp socker, fast med lite mer efterverkningar.
• Riskbruk betyder inte missbruk, men det ökar risken för hälsoproblem på sikt. Som att köra med slitna däck; du kanske klarar dig ett tag, men risken för punktering ökar drastiskt.
• Individuella skillnader är enorma. Ålder, vikt, kön (uppenbarligen!), mediciner, och genetisk predisposition spelar in. Min kusin, han kan dricka en hel sjö utan att blinka. Jag, jag sniffar på en kork och känner mig berusad. Jaja.
• Levern är ingen outtömlig resurs. Den har bara så många "semesterdagar" innan den börjar klaga. Och levern är inte känd för att klaga tyst.
• Alkoholfri är inte ett straff, det är en livsstil. Eller åtminstone ett smart drag ibland. Har du provat den där nya alkoholfria gin? Nästan för bra för att vara sant. Nästan.

Hur många standardglas kan man dricka?

Fan, satt och tänkte på det där med alkoholgränser. Kommer ihåg snacket från några år sen, 2018 var det väl. Tio glas i veckan och max tre per kväll. Lät ju... rimligt då. Men det känns som att allt sånt där ändras hela tiden.

Är det ens samma nu? Drack tre starköl hos David i fredags. Räknas det som tre glas eller är det mer? En sån där 50 cl burk är ju inte samma som en liten 33a. Man blir ju helt snurrig bara av att försöka hålla koll. Jävla matte.

Känns som att man alltid ligger i nån gråzon. Är jag en riskbrukare nu då? Måste man ha nollvision på allt? Tio glas är ju ändå ganska mkt om man slår ut det. Men tre glas en fredagkväll känns ju helt normalt. Eller?

Alltså hela den här grejen med standardglas är så förvirrande. Man beställer ju en öl, inte 1,3 standardglas. Ingen säger så. Det är ju designat för att man ska dricka för mycket utan att fatta det. Känns det som iallafall.

• Ett standardglas alkohol motsvarar 12 gram ren alkohol.

• 50 cl starköl (5,2 %) = 1,7 standardglas

• 33 cl starköl (5,0 %) = 1 standardglas

• 15 cl vin (13 %) = 1,6 standardglas

• 4 cl sprit (40 %) = 1 standardglas

• Gräns för riskbruk av alkohol (uppdaterad data):

• Konsumtion av 10 eller fler standardglas per vecka.

• Berusningsdrickande, definierat som intag av 4 eller fler standardglas vid ett och samma tillfälle, minst en gång i månaden. Detta gäller för både män och kvinnor.

Hur många glas är för mycket?

Det var en torsdagskväll, inte en helg, det minns jag helt säkert. Vi satt hos Anna, hennes lilla etta på Söder, fönstret öppet mot en tyst gata. Hon hade hällt upp vin redan innan jag kom. Chardonnay. Ett stort glas.

Jag tog mitt. Pratade om jobbet, om nya serier. Märkte hur hennes glas tömdes snabbare. Fylldes på. Mitt var fortfarande halvfullt.

Vid det tredje glaset började jag se det. Inte bara vinet, utan det där andra. Ögonen blev lite glansigare, inte riktigt fokuserade när hon skrattade. Ett skratt som var lite för högt, lite för länge ibland.

Hon snackade om att ”unna sig” efter en stressig vecka. Men det var ju torsdag. Hon sa samma sak på tisdagen förra veckan. Och förra fredagen drack hon säkert en hel flaska själv. Jag räknade inte då, men jag kände det.

Det var inte första gången, aldrig det. Det var snarare att det alltid var så. Vin varje kväll nästan. Det blev en sån obekväm tystnad i mitt huvud. Ville inte säga nåt. Kändes som jag dömde. Men jag såg ju att det var för mycket.

En gång nämnde jag det försiktigt. Hon bara viftade bort det med ett skratt. "Äh, jag älskar ju bara gott vin!" Men det var inte det jag menade. Det var mer att hon alltid behövde det.

Jag tänkte på de där siffrorna man hör ibland. De fastnade i huvudet. Nio glas för kvinnor i veckan. Hon kunde lätt dricka nio glas bara från torsdag till lördag. Det var en tanke som kändes tung.

En annan kväll ramlade hon. Inte jätteilla, men hon slog knät mot ett bordsben. Skrattade bort det, igen. "Kolla, jag är så klumpig!" Jag såg ju att det var vinet. Det var då jag verkligen insåg att kontrollen gled iväg.

För mig är det signalerna som är viktigast, de där små tecknen som blir en stor sak. Det är inte bara hur många glas det är. Utan varför man dricker. Är det för att slappna av efter jobbet varje dag? Eller för att det är roligt? För mig blev det tydligt att det var mer av det första. Och det är en hemsk känsla att se.

Här är de officiella riktlinjerna för riskbruk, saker att tänka på:

• Definition av riskbruk: Att dricka alkohol på en nivå som på sikt kan leda till negativa hälso- eller sociala konsekvenser.
• Män:Mer än 14 standardglas i veckan betraktas som riskbruk. Detta motsvarar ungefär två flaskor vin.
• Kvinnor:Mer än 9 standardglas i veckan betraktas som riskbruk. Detta motsvarar ungefär en och en halv flaska vin.
• Definition av ett standardglas: Ett standardglas innehåller ungefär 12 gram ren alkohol. Detta kan vara t.ex. en liten starköl (33 cl, 5%), ett glas vin (12–15 cl, 12%) eller 4 cl starksprit.
• Signaler att uppmärksamma:
  • Behovet av alkohol för att slappna av eller känna sig bekväm.
  • Att fortsätta dricka trots negativa konsekvenser (t.ex. baksmälla, problem på jobbet, konflikter).
  • Ökad tolerans – att behöva mer alkohol för att uppnå samma effekt.
  • Minnesluckor efter att ha druckit.
  • Att planera aktiviteter runt drickandet.
  • Vänner eller familj som uttrycker oro.

Är 4 glas vin mycket?

Är 4 glas vin mycket? Alltså, det beror ju lite på hur stora glasen är, eller hur? En vanlig tumregel är ju att en flaska vin, den räcker till lite olika antal glas beroende på hur mycket man häller upp.

Om man häller ungefär 125 ml i varje glas, då får man ut 6 glas från en flaska. Ganska standard va?

Sen om man tar lite mer, typ 150 ml per glas, då blir det ju 5 glas. Alltså, det blir ju snabbare tomt då, såklart.

Och om man har såna där större restaurangglas, typ 187,5 ml, då är det bara 4 glas som räcker från hela flaskan. Så 4 glas vin kan absolut vara mycket, särskilt om det är stora glas! Det är ju nästan en hel flaska, om inte mer, beroende på glasets storlek.

För mig, som dricker ganska sällan numera, känns 4 glas på en kväll redan rätt rejält. Speciellt om jag ska upp tidigt dagen efter. Man blir ju lite trött i huvudet.

Här är lite mer att tänka på:

• Systembolagets standardglas: Om du köper vin från Systembolaget och häller upp för dig själv hemma, tänk på att standardmåttet för ett glas ofta är runt 150 ml. Då blir 4 glas nästan en hel flaska.
• Alkoholens påverkan: Att dricka 4 glas vin över en kväll kan ge en märkbar alkoholpåverkan. Det kan påverka omdöme, reaktionsförmåga och sömn.
• Rekommendationer för riskbruk: Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har riktlinjer för riskbruk av alkohol. Att regelbundet dricka mer än vad som anses vara "riskfritt" kan öka risken för hälsoproblem på sikt. För kvinnor brukar gränsen för riskbruk vara lägre än för män. Det kan vara bra att ha koll på dessa.
• Personlig tolerans: Vissa personer tål alkohol bättre än andra. Det kan bero på faktorer som ålder, kön, vikt och hur van man är att dricka.

Så, 4 glas vin är alltså inte en universell siffra. Det är mycket om du räknar med större glas eller om du har låg tolerans. Och det är ju bra att vara medveten om hur mycket man faktiskt dricker!

Hur vet man att man dricker för mycket?

Att känna igen när alkoholkonsumtionen passerar en gräns är inte alltid trivialt, men kroppens signaler är ofta ganska tydliga.

En del av dessa signaler är vad vi kallar abstinensbesvär. Du kan uppleva en ökad känsla av oro, fysiska skakningar, ofrivilliga svettningar eller problem med att hitta lugn och ro för att sova. Det är som att kroppen och hjärnan har vant sig vid en viss nivå av alkohol och nu protesterar när den nivån inte upprätthålls. De hamnar liksom i ett konstant "påslag".

Faktum är att hjärnan kan bli överaktiv när den inte längre får den förväntade dämpningen från alkoholen. Detta är en komplex biokemisk reaktion, men i grunden handlar det om en obalans i signalsubstanserna.

Även om dessa abstinensbesvär kan kännas väldigt obehagliga och till och med skrämmande, är det bra att veta att de i de flesta fall minskar och försvinner av sig själva över tid. För de allra flesta är detta en övergående fas.

De goda nyheterna är att sjukvården sällan är nödvändig för att hantera dessa övergående abstinenssymtom. Kroppen har en otrolig förmåga till självreglering, en fascinerande inbyggd mekanism för att återfinna balansen.

• Oro och ångest: En ihållande känsla av att vara på helspänn, även utan uppenbar anledning.
• Fysiska skakningar: Speciellt märkbart i händer, men kan även drabba andra delar av kroppen.
• Svettningar: Ofta plötsliga och rikliga, även när det inte är varmt.
• Sömnsvårigheter: Insomningsproblem, uppvaknanden under natten eller ytlig sömn.

Man kan se det lite som att naturen försöker återställa ordningen. Precis som en trädgård som behöver lite tid att återhämta sig efter en storm, behöver även vår biologi tid att normaliseras. Det är en påminnelse om vår egen motståndskraft.

En reflektion som slår mig ibland är hur vi så lätt glömmer bort kroppens egna "systemåterställningsfunktioner". Vi fokuserar på symptomen, på obehaget, men sällan på den inneboende kraften till läkning som finns inom oss.

Ofta handlar det om att lyssna noga på vad kroppen försöker säga. När dessa signaler blir tydliga och ihållande, är det ett tecken på att man bör fundera över sina dryckesvanor. Det är inte en dom, utan en information.

Hur mycket vin är 10 standardglas?

Tio glas vin, en kväll i juli, ljuset vägrar dö. Det hänger kvar, ett disigt sken över takåsarna.

Balkongen på Tjärhovsgatan, minns jag. En doft av asfalt efter regn, och syrenerna från gården. Allt är tyst nu. Bara minnet av klirrande glas.

Man räknar inte glasen när man lever. Man räknar dem efteråt. När flaskorna är tomma och natten är över. 100 till 120 milliliter per glas. En exakt mätning av en oordnad känsla.

Så tio glas blir... mer än en flaska. Nästan två. En hel kväll upphälld. En hel konversation. En hel tystnad som fyller rummet efteråt. Siffrorna betyder ingenting då.

Solen går aldrig ner helt den där tiden på året. Den bara doppar sig vid horisonten. Och tio glas rött vin speglar det där matta, eviga ljuset. Ett glas. Ett till. Tills minnet blir lika suddigt som himlen. Tills siffrorna försvinner. 1,2 liter. En evighet.

Tio standardglas vin motsvarar 1,2 liter, beräknat på 120 ml per glas.

Ett standardglas definieras av mängden ren alkohol, vilket är 10–12 gram. Denna mängd alkohol finns i olika volymer beroende på dryckens styrka.

• Vin (rött/vitt): 100–120 ml
• Starköl (5%): 280–330 ml
• Sprit (40%): 30–40 ml
• Champagne/Mousserande vin: 150–180 ml
• Likör (20%): 60–80 ml