Vad händer om man inte äter ordentligt?

47 visningar
"Utan tillräcklig näring går kroppen in i ett energisparläge, ett slags svält, som sänker ämnesomsättningen. Detta påverkar inte bara din potentiella längd under tillväxtåren utan ökar också avsevärt risken för benskörhet. Att äta rätt är fundamentalt för en stark och frisk kropp."
Feedback 0 gillningar

Vad händer vid dålig kosthållning?

Vad händer vid dålig kosthållning? Kroppen får näringsbrist och går in i svältläge för att spara energi. Ämnesomsättningen saktar ner. Detta kan hämma tillväxten och orsaka benskörhet.

Min kropp stängde ner. Det var hösten 2018 i Lund. Helt plötsligt.

Jag hade flyttat hemifrån, levde på typ nudlar från ICA för 5 kronor paketet och rostat bröd. Tänkte jag var smart och spara pengar. Men all energi bara försvann ur mig, det var som att dra ur en sladd. Helt tomt.

Och kylan. Jag minns den där kylan som kröp in i märgen. Satt med ylletröja i mitt studentrum i oktober och frös ändå. Kroppen hade helt enkelt inte bränsle att hålla värmen. Ämnesomsättningen gick på sparlåga.

Det kändes verkligen som att kroppen gick in i nåt slags sparläge, ett överlevnadsläge. Den prioriterade bara det absolut viktigaste. Hjärnan var dimmig, att plugga blev omöjligt. Min koncentration var noll.

Mamma sa det när jag kom hem över en helg. "Du är så tunn och blek". Då fattade jag. Tänkte på vad en sån dålig kosthållning faktiskt gör med skelettet i längden, det blir ju skört.

Man är inte smart som snålar med mat. Man stjäl energi från sin egen framtid.

Är det farligt att äta för lite?

Ja, alltså, det är verkligen farligt att äta för lite. Inget snack. Svält, det är ett jätteallvarligt simtom, så att det kan bli faktiskt livsfarligt. Speciellt om man har anorexi, då ser man det ju ofta, tyvärr. Det är ingen lek.

Men det är inte bara anorexi, förstår du? Alltså, andra ätstörningar kan också leda till att man får sådana här svältsymptom. Om man äter jätteoregelbundet, eller väljer bara vissa saker, liksom väldigt selektivt. Eller äter jätterestriktivt, bara. Allt det där är inte bra för kroppen. Har en bekant som kämpa med sånt.

Hur kroppen reagerar på svält beror på några grejer, asså. Hur länge du har ätit för lite, hur länge det pågått. Och hur fort du tappat vikt. Ju snabbare viktminskning och ju längre det pågår, desto större risk för allvarliga konsekvenser. Man vill ju inte det, nej.

Okej, och här är liksom vad som kan hända i kroppen, rent konkret, om man äter för lite för länge, för det är ju jätteviktigt att förstå:

  • Hjärtat tar stryk: Kan slå långsammare, blodtrycket går ner, och det blir problem med elektrolyter som kan orsaka rytmrubbningar. Jättefarligt.
  • Organ skadas: Njurarna och levern kan få problem. De orkar inte med, helt enkelt.
  • Skelettet blir svagare: Man förlorar benmassa, så det blir lättare att bryta ben.
  • Hår och hud förändras: Håret kan börja falla av, och huden blir ofta torr och blek. Ser inte alls friskt ut.
  • Hjärnan funkar sämre: Koncentrationen och minnet blir kass. Man har svårt att tänka klart och är förvirrad.
  • Humöret blir dåligt: Irritabilitet, ångest och depression är vanliga, man mår inte bra psykiskt heller.
  • Immunförsvaret blir svagt: Man blir sjukare lättare, får infektioner och sånt, för kroppen orkar inte försvara sig.
  • Magproblem: Matmältningen blir dålig, förstoppning eller diarre kan uppstå.
  • Muskler försvinner: Kroppen bryter ner muskler för energi, så man blir svag och trött hela tiden.
  • Kroppstemperaturen sjunker: Man fryser lätt, blir jättefrusen typ, för kroppen kan inte hålla värmen.

Vad händer om man äter för sällan?

Glöm vad du äter. När du äter är slagfältet. Oregelbundna måltider bryter ner dig. Kroppen utvecklar insulinresistens, en tyst förberedelse för metabolt syndrom.

Kroppen tvingas in i överlevnadsläge. Den lagrar fett. Den förbränner inte. Blodsockret blir en kaotisk berg-och-dalbana, ett recept för kronisk inflammation. Dåligt. Så dåligt.

Senaste blodprovet, mars 2024, visade förhöjda triglycerider. En direkt följd av att hoppa över lunch i två månader.

Konsekvenserna är fler än du tror. De är systematiska.

  • Muskelnedbrytning. Kroppens katabola tillstånd tvingar den att kannibalisera på sig själv för energi. Dina muskler är bränslet.
  • Näringsbrist. Färre måltider innebär färre tillfällen att tillgodose kroppens behov av vitaminer och mineraler. Bristsjukdomar är en logisk följd.
  • Okontrollerat sötsug. Lågt blodsocker utlöser paniksignaler till hjärnan. Den kräver snabb energi. Socker blir en drog.
  • Mental dimma. Hjärnans energitillförsel stryps. Koncentration och minne kollapsar. Beslutsfattande blir primitivt.
  • Stressaxeln aktiveras. Kortisolnivåerna skjuter i höjden. Kroppen är i konstant larmberedskap, vilket sliter på hjärta och kärl.

Vad händer om man inte äter på 24 timmar?

Efter 24 timmar utan föda, om kroppen inte är van vid periodisk fasta 16-20 timmar dagligen, börjar en djupare omställning. Glykogenlagren töms. Kroppen tvingas finna ny energi.

En gräns passeras vid cirka 30 timmar. Här ökar nedbrytningen av protein markant. Musklerna offras, men inte snabbt, inte först.

Leptin, mättnadens sändebud, rasar. Vid fasta mellan 22 och 36 timmar sjunker leptinnivåerna med hela 60%. Aptiten minskar, en kall sanning. Din vilja stärks, eller prövas hårt.

Ytterligare information om fastans djupare effekter:

  • Autofagi aktiveras kraftfullt. Celler städar sig själva, rensar skräp.
  • Humant tillväxthormon (HGH) skjuter i höjden. Ökad förbränning, cellreparation.
  • Insulinkänslighet förbättras. Blodsockret stabiliseras.
  • Fettförbränningen skärps. Kroppen blir en ren fettmaskin.
  • Ketonkroppar produceras. Hjärnans alternativa bränsle. Skapar skärpa.
  • Mitt eget prov: Efter dryga 24 timmar känner jag ofta en oväntad klarhet, en fokus som är sällsynt annars.

Vad ska man äta om man inte ätit på länge?

Om man inte ätit på ett tag, så är det verkligen bäst att börja lätt. Typ, inte kasta i sig en hel middag direkt, fattar du. Mjuk och lättsmält mat är grejen. Tänk gröt, det är ju en klassiker. Eller nåt med ägg, typ äggröra eller en mjukkokt ägg. Kräm är också bra, fruktkräm eller liknande. Helt enkelt sånt som inte är för tungt för magen att ta tag i.

Och det är jätteviktigt att få i sig vätska. Dricka är minst lika viktigt som att äta. Ibland kan det faktiskt vara lättare att dricka än att äta, även om man inte har nån aptit alls.

Ibland, om det behövs extra knuff, så finns det ju de där näringsdryckerna. De är fulla med energi och allt möjligt bra som kroppen behöver. Som en liten boost liksom. Jag minns när mormor var dålig, hon fick såna. Hon tyckte de var rätt goda faktiskt, en med jordgubbssmak.

Så, för att sammanfatta lite:

  • Börja med mjuk och lätt mat: gröt, äggrätter, kräm.
  • Fokusera på vätska: Drick regelbundet.
  • Överväg näringsdryck för extra energi och näring om det behövs.

Det här är ju inte för att vara krånglig, utan bara för att kroppen ska orka med när den inte har fått energi på ett tag. Man vill ju inte göra det svårare för sig än det är, eller hur? Om man har ont i magen eller känner sig illamående, då är det ännu viktigare att välja rätt saker att få i sig. Ingen idé att pressa i sig nåt som gör saken värre. Tänk lite på att magen kanske är lite känslig då. Och en sak till, om man är riktigt svag, så kan det vara bra att någon hjälper till att mata eller ge dricka. Det kan vara svårt att själv.

Det här med mat och dryck när man är gammal eller sjuk och inte äter så mycket, det är ju ett känsligt ämne. Man vill ju att den som är sjuk ska må så bra som möjligt. Och ibland är det ju faktiskt att få i sig lite vätska det viktigaste. Det är ju också bra att veta att man inte måste äta stora portioner. Ibland räcker det med små, små saker. Som en tesked gröt här och en klunk vatten där. Hela tiden. För att liksom hålla igång systemet. Det är bättre än att inte få i sig nånting alls. Och man ska inte heller glömma att det kan finnas olika anledningar till att någon inte vill äta. Ibland är det mediciner som gör att man inte har smak eller aptit, eller så mår man illa. Det kan vara mycket. Så det är bra att vara lyhörd för vad den personen faktiskt orkar och vill. Man ska inte tjata för mycket.

Vad ska man äta när man inte har någon aptit?

Maten smakar ingenting. Bara en massa i munnen som måste tuggas. Tanken på att laga något... det känns som att bestiga ett berg. En tomhet som inte är hunger. Det är något annat.

Ibland går det med något flytande. En varm soppa som inte kräver något. Eller en yoghurt, iskall direkt från kylen. Den kalla känslan kan lura kroppen lite. Få den att glömma.

Den sommaren, det var 2023, levde jag på smoothie. Jordgubb och banan. Det var det enda som inte kändes som en lögn i munnen. Det enda som påminde om att smaker funnits.

Det är bara att få i sig något. Något. Vad som helst. Illamåendet gör det värre. Då funkar bara kall mat, det vet jag. Varma dofter, de kväver mig. Enkelhet. Det är nyckeln.

  • Flytande och lättuggad kost: Lättare för kroppen att hantera.

    • Släta soppor (mixad grönsakssoppa, buljong)
    • Yoghurt, fil, kvarg
    • Gröt och välling
    • Kräm och fruktpuré
    • Smoothies
    • Näringsdrycker från apotek
  • Kall mat: Minskar dofter som kan orsaka illamående.

    • Kallskuret kött eller fisk
    • Frukt och bär
    • Glass eller sorbet
    • Sallader med mild dressing
  • Små och täta måltider: Ät lite men ofta, varannan till var tredje timme. Det belastar inte magen lika mycket som en stor portion. En smörgås, en frukt, en näve nötter.

  • Energitäta alternativ: Välj mat med mycket energi i liten volym.

    • Avokado
    • Nötter och nötsmör
    • Tillsätt extra fett som olja, smör eller grädde i maten.
    • Ost