Vad äter man på julbordet i Sverige?

vad äter man på julbordet i sverige? Sju turer ger svar

På frågan vad äter man på julbordet i sverige är svaret: På ett svenskt julbord äter man sju turer: sill och strömming, lax och fiskrätter, kallskuret kött (julskinka, sylta, leverpastej), varma rätter (köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse), lutfisk, ostar och bröd, samt efterrätt som ris à la Malta och pepparkakor. Julmust och snaps är vanliga drycker.

Vad äter man på julbordet i Sverige?

Frågan om vad som faktiskt hamnar på ett svenskt julbord kan verka enkel, men svaret beror ofta på vem du frågar och i vilken del av landet du befinner dig. Det finns ingen enskild lag för vad som måste ingå, men de flesta traditioner cirkulerar kring en specifik uppsättning rätter som har serverats i generationer.

Ett klassiskt svenskt julbord är en omfattande buffé som traditionellt äts i sju olika omgångar, eller turer, för att smakerna inte ska blandas på ett oaptitligt sätt. Grunden i nästan varje svenskt firande är kombinationen av salt sill, krämig Janssons frestelse och den obligatoriska julskinkan. Men det finns en sak - en nästan glömd tradition - som ofta skapar mer debatt än något annat på bordet, och jag kommer att förklara varför den är på väg tillbaka i avsnittet om de varma rätterna längre ner.

Den första turen: Sillens och strömmingens betydelse

Sillen är julbordets fundament och det är här den gastronomiska resan börjar för de flesta svenskar. Inlagd sill i olika lagar är inte bara en tradition utan en nödvändighet för att rensa gommen inför de tyngre rätterna som följer senare under middagen.

Ungefär 25% av all sill som säljs i Sverige under ett helt år konsumeras under julveckorna.^[1]

Det handlar om en enorm volym där klassiker som löksill och senapssill dominerar, men där även moderna varianter med smak av havtorn eller chili har börjat ta plats. Sällan ser man en svensk så fokuserad som när de olika sillsorterna ska väljas ut - det är en ritual i sig. Sillen serveras nästan uteslutande med kokt potatis, gräddfil och finhackad gräslök. I min familj har vi alltid haft en tävling om vem som kan göra den mest balanserade lagen, och tro mig, det är svårare än man tror att få till den perfekta balansen mellan ättika och socker.

Lax och de kalla fiskrätterna

Efter sillen följer vanligtvis laxen, antingen som gravad eller kallrökt. Den gravade laxen serveras nästintill obligatoriskt med hovmästarsås, en söt-stark senapssås med mycket dill. Det är här många gör misstaget att äta för mycket för tidigt. Jag har själv suttit där många gånger, däst redan efter andra turen, och insett att jag har fem turer kvar att hantera. Nyckeln är små portioner.

Julskinkan och det kalla köttet

Julskinkan - julbordets obestridda mittpunkt - kräver noggrann planering och en hel del tålamod. För de flesta svenskar är skinkan inte bara mat, det är en symbol för hela julfirandet.

Faktum är att en stor majoritet av alla svenska hushåll serverar julskinka på julafton,^[2] trots att intresset för vegetariska alternativ ökar.

Skinkan kokas eller ugnstekas först, för att sedan griljeras med en blandning av senap och ströbröd. Det är griljeringen som ger den där karakteristiska smaken och doften som fyller svenska hem i december. Vid sidan av skinkan hittar vi ofta rätter som kalvsylta, leverpastej och rödbetssallad. Det här är tunga, mättande smaker som kräver ett kraftigt vörtbröd för att komma till sin rätt. Vörtbrödets sötma från russin och kryddor bryter av det salta köttet på ett sätt som är unikt för den skandinaviska julen.

Småvarmt: Köttbullar, prinskorv och den dolda favoriten

När de kalla rätterna är avklarade är det dags för det som kallas för det småvarma. Här hittar vi publikfriarna som nästan alla älskar: köttbullar, prinskorv och revbensspjäll.

Här hittar vi också Janssons frestelse, en gratäng gjord på potatis, lök, grädde och ansjovis (eller egentligen skarpsill).

Det är en rätt som delar Sverige i två läger - antingen älskar man den salta sältan från fisken, eller så kan man inte med doften.

Men kom ihåg den där dolda favoriten jag nämnde tidigare? Jag pratar om Dopp i grytan. Det innebär att man doppar bitar av vörtbröd i den feta buljongen som skinkan kokats i. Förr var det ett sätt att mjuka upp hårt bröd och ta tillvara på all näring, men idag har det blivit en nostalgisk delikatess som många unga ratar men äldre generationer ser som julens höjdpunkt. Det ser kanske inte mycket ut för världen - en blöt brödbit - men smaken är koncentrerad jul.

Kålen som tillbehör

Beroende på var i landet du befinner dig dominerar olika sorters kål. I Skåne är brunkålen ett måste, medan man på västkusten och i Halland ofta ser långkål (grönkål stuvad i grädde). Rödkålen är dock den mest universella varianten, ofta tillagad med äpple och sirap för en sötma som balanserar de feta revbensspjällen perfekt.

Dryck och sötsaker som avslutning

Ingen svensk jul är komplett utan julmust. Denna mörka, skummande läskedryck har en så stark ställning att den under december månad nästan helt slår ut försäljningen av internationella läskedrycker.

Svenskarna dricker över 30 miljoner liter julmust varje år. Det är en otrolig siffra för en befolkning på drygt 10 miljoner människor. Utöver musten dricks det julöl och ofta en och annan snaps till sillen. När matkoman börjar närma sig är det dags för Ris à la Malta - en krämig risgrynsgröt blandad med vispad grädde och vanilj, ofta serverad med saftsås. Mitt bästa tips för att orka med även godiset? Ta en paus. Gå en kort promenad mellan varmrätten och efterrätten. Annars kommer du aldrig att orka med knäcken, ischokladen och pepparkakorna som väntar vid kaffet. ^[3]

Klassiskt vs. Modernt Julbord

Under de senaste åren har det svenska julbordet genomgått en förändring där tradition möter nya kostval och hållbarhetstankar.

Det Klassiska Julbordet

Strikt följsamhet till de sju turerna och traditionella recept.

Kött och fisk i stora mängder, fokus på tunga, salta smaker.

Julskinka, prinskorv, sylta och flera sorters inlagd sill.

Det Moderna/Gröna Julbordet

Mer flexibelt, ofta färre rätter men av högre kvalitet eller ekologiskt ursprung.

Växtbaserade alternativ och lättare rätter med mer grönsaker.

Griljerad rotselleri (istället för skinka), vegobullar och grönkålssallad.

Eriks första egna julmiddag

Erik, en 25-årig student i Göteborg, bestämde sig för att bjuda sina vänner på ett traditionellt julbord i sin lilla lägenhet. Han ville göra allt från grunden men insåg snabbt att logistiken med ett kök på två kvadratmeter var en mardröm.

Han försökte griljera skinkan utan att först låta den svalna ordentligt, vilket resulterade i att hela senapsgriljeringen gled av och hamnade i botten av ugnen. Paniken var nära när röken började fylla lägenheten precis innan gästerna kom.

Han insåg att han inte behövde 20 rätter för att skapa julstämning. Han skalade ner menyn, fokuserade på en riktigt bra Janssons frestelse och köpte färdiggriljerad skinka i sista sekund.

Kvällen blev en succé och Erik lärde sig att planering är viktigare än antal rätter. Hans vänner uppskattade särskilt den hemgjorda sillsalladen, och Erik sparade både tid och cirka 500 kronor på att inte överköpa mat.