I vilken ordning äter man italiensk mat?

11 månader sedan 56 visningar

"Italiensk måltidsrytm: Colazione (lätt frukost), Pranzo (riktig lunch), Merenda/Aperitivo (eftermiddagsfika/aperitif), Cena (lätt middag), Dolce (efterrätt). Njut av varje momento!"

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Hur äter man italiensk mat steg för steg?

Min italienska mormor, Nonna Emilia, lärde mig allt. Hennes frukost (Colazione), runt 8 på morgonen i hennes kök i Rom sommaren 2008, var enkel. En cappuccino, stark och söt, med en biscotti. Inget mer.

Lunch (Pranzo), oftast runt 13, var annorlunda. Pasta, alltid. Enorma portioner, men aldrig kladdigt. Jag minns en fantastiskt god ragu, köttfärsås, hon lagade den 17 juni.

Senare på dagen, runt 16, en liten Merenda – kanske en liten kaka med kaffe. Ingen stor grej, bara något litet.

Aperitivo, 18:30, var mer spännande. Prosecco, oliver, lite bröd. På en uteservering, vid fontänen, i Trastevere, betalade vi 15 euro.

Middag (Cena), sen, runt 21, var familjär. Sallad, enklare rätt, ofta fisk. Lättare än lunchen.

Och Dolce? Mamma mia! Glass, tiramisu, pannacotta... Allt beroende på humör. Ingen räknade kalorier, det var bara glädje.

Hur äter man italiensk mat?

Åh herregud, italiensk mat... hur äter man den "rätt"? Alltså, det är ju inte raketforskning, eller? Eller?

Primi före secondi, fattar jag. Pasta före kött. Men vad händer om man bara vill ha pizza? Är pizza en primo?
Ossobuco... det där milanesiska grejen. Äter man den när? Är det ett undantag? Stress.
Tänk om jag blandar ihop allt? Pinsamt. Skulle aldrig få vara med i Masterchef Italia, typ.
Inte beställa allt samtidigt? Absolut inte! Det är ju... brottsligt tydligen? Fattar inte varför. Varför är det så viktigt? Är det verkligen så fel?
Mamma sa alltid att man ska smaka på allt. Men vad händer om jag HATAR något? Tänk om jag får sniglar igen? Ugh.
Apropå mamma... hon gör ju värsta fusksåsen ibland, med grädde i. Skulle italienare dö av det?
De 10 budorden vid det italienska matbordet. Finns det verkligen så många? Måste googla. Är det ens sant?

Googlar... Escapeaway.se. Okej, en reseblogg.

Aja, beställer nog bara en pizza nästa gång. Slippa tänka.

Ps. Min moster, hon kör alltid "svensk-italiensk". Lasagne med bechamelsås, ni vet. Fast bechamelsåsen är köpt. Hur illa är det? Skulle en mormor i Italien slå henne med en kavel? Frågar åt en vän. Fast det är moster. Och mig. Lite. Ibland.

Vad betyder primo piatto?

Primo piatto? Första rätten, alltså. Aha, fattar. Antipasto först, sen primo. Små portioner, ja. Smart, det där. Får man mer sen? Eller räcker det? Hoppas det räcker inte! Nej, vänta, jag menar… Jag är ju alltid hungrig. Pasta, risotto, soppa… Jag tar nog pasta. Alltid pasta. Eller risotto med svamp, kanske? Nej, pasta. Men vilken pasta? Carbonara? Nej, för fet. Pesto? Näe… Aglio e olio? För enkelt. Åh, vad svårt det här är. Ska jag beställa en stor portion direkt? Nej, det är ju fel. Primo piatto… Första rätten… liten portion… Hur mycket är en liten portion? Nånstans mellan 50 och 150 gram, gissar jag. Det beror väl på restaurangen.

Primo piatto = första rätten
Antipasto före
Små portioner, för att "stilla den värsta hungern"
Kan vara:
- Soppa
- Risotto
- Pasta
50-150 gram (uppskattning, varierar)
Jag vill ha pasta, men vilken? Åh, stress! Alltid samma dilemma.
Måste fundera på det här lite till. Klockan är 18.30 nu… Ska jag beställa take away istället? Nej. Restaurang. Primo piatto…

Hur äter man antipasti?

Antipasti: Kall, kraftfull, kort.

Småplock. Ostar. Chark.

Surdegsbröd. Crostini.

Fikon, gratinerade. Perfekt.

Variera efter smak. Enkelt.

Ostar: Pecorino, Parmesan, mozzarella.
Chark: Prosciutto, salami, bresaola.
Bröd: Surdegsbröd, crostini (rostat bröd).
Tillbehör: Marinerade oliver, inlagd paprika.

Enkel förrätt. Eller tilltugg. Punkt.

Min favorit? Parmesan med fikon. Inget annat.

Årets trend: Tryffelolja.

Uppdaterat.

Vad är primi och secondi?

Aha, "primi" och "secondi"... Som att italiensk mat är en opera, inte en snabbmatskiosk!

Primi: Alltså, pastan och risotton. Inte sidorätter, fattar du? Nej, de är stjärnorna. Typ som Pavarotti i sina glansdagar. Kan vara värda mer än min första bil. Och lika svåra att bemästra.
Secondi: Okej, efter pastan kommer köttet. Fisk. Fågel. Grejen är att dessa "secondi" aldrig skulle få för sig att dela scen med pastan. Aldrig! Lite som att bjuda in Zlatan att spela andrafiol.
Tänk dig, jag åt en gång en carbonara som var så god att jag grät. Sen kom "secondi", en stackars liten kyckling. Kändes lite som att se en mygga försöka brotta ner en elefant, liksom. Lite patetiskt.
Kuriosa: Visste du att vissa italienare tror att äta "secondi" först är som att hoppa i en pool med kläderna på? Helt fel! Min faster, hon svär att det är kulturellt självmord. Starka ord, va?

Senaste gången jag var i Rom, beställde jag en pizza som "primi". Servitören gav mig en blick. En sån där blick som bara italienare kan ge. Som att jag hade föreslagit att man skulle måla om Sixtinska kapellet i rosa.

Undrar just om han förstod mitt försök till kulturell fusion.

Varför dricker italienarna inte cappuccino efter 11?

Varför ingen cappuccino efter elva? Är det en konspiration av espressobarägare? Nej, bara italiensk logik. Tänk dig en cappuccino som en fluffig, sovande björn – perfekt för en lugn morgonpromenad, men inte för en eftermiddagsjogging.

Mjölkens tyngd. En cappuccino är ju rätt så tung på magen. Efter elva är det dags för något lättare, något som inte känns som en mini-fika-koma mitt på dagen. Som en liten, pigg fågel – en espresso!
Tradition och rituellt kaffe. Att dricka cappuccino på morgonen är en sorts helig ritual i Italien, ungefär som att britter dricker te. Vill du ha te till middag? Nä, precis.

Ja, det finns undantag, som allt annat i livet. Men generellt sett? Nej, det är ingen bra idé att be om en cappuccino klockan 15.00 på en uteservering i Rom. Du riskerar att få en blick som kan smälta glas. Jag pratar av egen erfarenhet. Nästan. Kanske.

Min moster Maria i Neapel dricker cappuccino när hon vill, trots allt. Men hon är ett undantag som bevisar regeln. Eller kanske är det tvärtom? Livet är full av paradoxer, precis som en riktigt bra espresso.

Sammanfattning:

Tradition
Mjölkets tyngd på dagen
Espresso är bättre eftermiddagsval

Tillägg: 2023. Inga nya upptäckter om italienska cappuccinotrender. Ännu.

När dricker italienare grappa?

Klockan är mycket. Sovrummet är kallt. Jag ligger här och tänker på… grappa. Ja, konstigt va?

Det är smaken jag minns mest, stark och söt på samma gång. Bränner till i halsen, men en varm känsla sprider sig sen. Som en liten eld inne i mig. Precis som den där kvällen i Toscana, 2022.

Efter maten. Alltid efter maten. Det var då vi drack den. Familjen, Pappa, mamma, min bror. Vi satt länge vid bordet, pratade och skrattade. Men det var tystnaden mellan skratten som jag minns bäst. En tystnad fylld av… vadå? Jag vet inte. Kanske bara lugn. Eller trötthet.

Den där grappan... den smakade av minnen. Av solen som stekte på oss på den lilla terrassen. Av mormors pasta, den bästa jag någonsin ätit. Av hennes skratt, som jag saknar så mycket nu.

Varför tänker jag på detta just nu? Varför denna plötsliga längtan efter den där varma smaken? Jag vet inte. Det är bara... sånt man tänker på mitt i natten. Ensamma tankar, som spöken.