Hur mycket kött äter vi i Sverige per person?

Svenskarnas minskande köttkonsumtion: En närmare titt på tallriken

Svenskarnas förhållande till kött har genomgått en betydande förändring under de senaste decennierna. Medan den totala köttkonsumtionen ökat sedan 1980-talet, vittnar de senaste årens siffror om en tydlig trendvändning. Den svenska köttkonsumtionen per person minskar, vilket väcker frågor om hållbarhet, kostvanor och framtidens matbord.

År 2022 landade den totala köttkonsumtionen på 80,7 kg per person. Detta är en siffra som, trots en nedåtgående trend, fortfarande representerar en betydande mängd kött per individ. Men bilden blir mer nyanserad när vi tittar närmare på köttslagen.

En av de mest iögonfallande förändringarna sedan 1980 är den markanta ökningen av fjäderfäköttkonsumtionen. Fjäderfä, som kyckling och kalkon, har blivit alltmer populärt och utgör nu en betydande del av den svenska köttkonsumtionen – hela 23,1 kg per person år 2022. Denna ökning står i kontrast till en minskning av konsumtionen av exempelvis nötkött, fläskkött och lammkött. Precis hur mycket dessa köttslag minskat per år sedan 2022 kräver ytterligare data.

Orsakerna till den minskade totala köttkonsumtionen är komplexa och sammansatta. Miljömedvetenhet spelar en allt större roll, med många svenskar som aktivt väljer att minska sitt köttintag för att bidra till ett mer hållbart liv. Debatten kring klimatpåverkan från köttproduktionen har också bidragit till denna medvetenhet.

Utöver miljöaspekten spelar även hälsomedvetenhet en roll. Fler och fler svenskar väljer vegetariska och veganska alternativ, vilket naturligtvis påverkar den totala köttkonsumtionen. Kosttrender, prisutveckling och tillgängligheten av alternativ till kött påverkar också konsumenternas val.

Slutsatsen är att svenskarnas köttkonsumtion är i förändring. Medan den totala konsumtionen minskar, fortsätter fjäderfäköttet att öka i popularitet. Det är en komplex utveckling med flera bidragande faktorer, som speglar en ökad medvetenhet kring miljö, hälsa och hållbarhet. Framtiden kommer att visa om denna nedåtgående trend fortsätter och hur den svenska tallriken kommer att se ut i framtiden. Ytterligare forskning och data behövs för att ge en fullständig bild av denna utveckling och dess långsiktiga konsekvenser.