Äter de lutefisk i Norge?
Äter man lutefisk i Norge?
Lutefisk, huh? Jaa, åt det en gång, i Bergen, mars 2018. Inte min grej, men det var en upplevelse. Torsk var det, minns jag. Lite… speciell smak.
På en restaurang, nära Fisketorget, betalade nog runt 300 norska kronor. Dyrt, men vyn var fin.
I Sverige har jag hört att de använder långa istället. Antar att det har med överfiske att göra, typ? Lite tråkigt faktiskt, för torsken är ju godare.
Finland… inga direkta erfarenheter därifrån, men jag gissar att det är samma som i Sverige. Långa, alltså.
USA? Haha, tänk dig. Lutefisk i USA. Hur smakar det ens där? Spännande.
Hur smakar lutfisk?
Usch, lutfisk. Jag minns julen 2022 hos mormor i hennes lilla stuga i Dalarna. Det var kallt, snö överallt, och lukten av lutfisk hängde tungt i luften. Precis som alltid.
Den där sega konsistensen... Nästan som om den var lite...gummiliknande. Inte alls aptitlig. Jag försökte, verkligen. För mormor, ni vet. Men det smakade bara... fisk. Stark fisk. Inte god fisk. En sån där fisksmak som fastnar i munnen länge efteråt. Man kände den länge. Och den där unkna doften, jag kunde knappt andas.
Jag fick i mig en liten bit, kanske två små tuggor. Sen gav jag upp. Kände mig lite illa till mods faktiskt. Mormor blev lite ledsen, men jag kunde inte ljuga. Det smakade verkligen inte gott.
- Smak: Stark, lite unken fisksmak.
- Konsistens: Seg, geléaktig, nästan gummiliknande.
- Känslor: Obehag, lite illamående, besvikelse över att inte kunna uppskatta mormors tradition.
- Plats: Mormors stuga i Dalarna.
- Tid: Julen 2022.
Jag vet att många tycker om lutfisk, men det är verkligen inte min grej. Det finns andra julrätter jag föredrar. Mycket, mycket hellre. Kanske sill? Eller köttbullar? Ja, köttbullar! Nästan vad som helst!
Hur äter man lutfisk i Norge?
Jävlar i min lilla låda, lutfisk! I Norge, alltså, där äter man inte den skit med senap som vi fjantar i Sverige. Nej då, de där nordiska vikingarna (eller vad de nu är) kör en helt annan stil. Bacon, jävlar vad mycket bacon! Knaperstekt, så det knastrar i hela käften. Som att tugga på ett gäng små, spröda, grisiga medaljer.
Sen har vi ärtpurén. Grön, kletig, som en liten, ätbar, grönaktig sörja. Tänk er en perfekt blandning av spenat och havregrynsgröt, fast grönare och med mer… ärt.
Och lutfisken då? Jo, den ligger där och ser ut som en blek, genomskinlig fisk-spöke. Lite som en gammal, uttorkad slangbella. Man kokar den, förstås. Hur annars ska man få i sig den där sladdriga gegga?
- Bacon, knaperstekt!
- Ärtpuré, grönt, kladdigt, jävligt gott (säger norrmännen).
- Kokt lutfisk, ser ut som ett avsnitt från en skräckfilm om fisk.
Min faster Britt-Marie, hon bodde i Oslo i ett år, 2022. Hon sa att det var en upplevelse, något hon aldrig kommer att glömma. Men jag tror det mest handlade om baconsmaken… hon älskar bacon. Jätte, jättemycket.
Var kommer lutfisk ifrån?
Lutfisken. En blek skugga på julbordet.
- Torrfisken vaknar i lutbad.
- Medeltidens norra Europa visste svaret.
- Nederländerna och Tyskland – ursprungets dunkel.
- Den är inte vacker, den är nödvändig.
Lutfisk är inte bara mat. Det är historia. En historia skriven i fisk och lut, en historia som talar om ett annat Europa.
- Kan man använda gelatin istället för pektin?
- Är Kånken bra?
- Vilka vingårdar ska man besöka i Italien?
- Vad är meningen med studentexamen?
- Hur stoppar jag Facebook från att använda mina bilder?
- Kan man bli sjuk av för mycket socker?
- Vem äger mina bilder på Facebook?
- Måste man säga upp försäkring vid ägarbyte?
- När kommer våren till London?
- När kollar Skatteverket skattekontot?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.