Är middag och kvällsmat samma sak?

Middag eller kvällsmat – en fråga om ordval, inte tidpunkt

Är middag och kvällsmat samma sak? I de flesta fall, ja. Det är en fråga om semantik och dialektala skillnader snarare än en fundamental skillnad i måltidens karaktär. Båda termerna refererar till den sista måltiden som intas på kvällen, innan man går och lägger sig.

Ordet “middag” är idag det överlägset vanligaste och dominerande uttrycket i Sverige för denna måltid. Det är den term som används i recept, på menyer och i vardagssamtal. “Kvällsmat” används betydligt mindre frekvent, och känns ofta lite mer formellt eller till och med lite gammaldags. “Kvällsvard” är ännu mindre vanligt och har en än mer formell klang, kanske associerad med religiösa sammanhang eller en specifikt högtidlig måltid.

Förvirringen kring dessa termer bottnar i en historisk språklig utveckling. Tidigare, fram till någon gång under 1900-talet, syftade “middag” på dagens mittmåltid, det vi idag kallar “lunch”. Kvällens måltid kallades då för “aftonmåltid” eller just “kvällsmat”. Med den gradvisa omvandlingen av matrutinerna, där lunch blev en separat och allt viktigare måltid, skiftade betydelsen av “middag” till att beteckna kvällens huvudmåltid.

Idag är det alltså sällan någon egentlig skillnad i vad som avses med middag och kvällsmat. Det är främst en fråga om stil och preferens. Man kan tänka sig att “kvällsmat” kanske används i mer formella sammanhang, eller i vissa regioner eller familjer. En familj kan exempelvis säga “Vi äter kvällsmat kl 18:00”, medan en restaurangmeny naturligtvis presenterar sina rätter under rubriken “Middag”.

Sammanfattningsvis: använd “middag” – det är enkelt, tydligt och det vanligaste uttrycket. Om du vill vara lite mer formell eller vill betona kvällens karaktär kan “kvällsmat” vara ett alternativ, men risken finns att det låter lite ålderdomligt. “Kvällsvard” bör man spara till väldigt speciella tillfällen. Den semantiska skillnaden är obetydlig, men valet av ord säger något om kontext och stil.