Hur många barn tillåts du i Kina?

Hur många barn tillåts du i Kina? Nya gränsen

Regleringen kring hur många barn tillåts du i Kina har genomgått stora förändringar under senare år. Att förstå landets gällande familjeplanering skyddar mot felaktig information. Par som planerar familjebildning gynnas av att känna till de officiella ramverken för att undvika missförstånd kring nationella demografiska beslut.

Gällande regler för familjeplanering i Kina

Frågan om hur många barn tillåts du i Kina kan tyckas ha ett enkelt svar, men situationen på marknaden och i lagstiftningen rymmer i själva verket flera lager. Det korta svaret är att det sedan maj 2021 är den så kallade trebarnspolitiken kina som gäller i landet, vilket innebär att gifta par officiellt tillåts skaffa upp till tre barn.

Kinas nationella familjeplanering kina barn ändrades formellt för att tillåta tre barn per hushåll som ett direkt svar på de snabbt åldrande demografiska kurvorna och fallande födelsetal. Tidigare fanns det strikta ekonomiska straffavgifter för familjer som överskred gränserna, men under de senaste åren har fokus helt skiftat. I dagsläget är de gamla bötesbeloppen slopade i princip överallt, och myndigheterna har gått från att bestraffa stora familjer till att försöka uppmuntra dem via olika ekonomiska stödpaket.

Men det finns en hake. Att bara ändra siffran i lagboken ändrar inte den ekonomiska verkligheten för unga par över en natt. Det ska jag berätta mer om i avsnittet om ekonomiska incitament längre ner.

Från ettbarnspolitik till trebarnspolitik: Den historiska vändningen

Förändringen av Kinas befolkningspolitik har skett i snabb takt under det senaste decenniet. För att förstå dagens regler måste vi blicka tillbaka på hur många barn får man ha i kina under tidigare epoker.

Mellan åren 1979 och 2015 tillämpade Kina sin kända och hårt kritiserade ettbarnspolitik för att bromsa en befarad befolkningsexplosion. Denna policy visade sig vara extremt effektiv för sitt ursprungliga syfte, men den skapade samtidigt en tickande demografisk bomb med en krympande arbetskraft och en snabbt åldrande befolkning. År 2016 övergick landet till en universell tvåbarnspolitik, men när inte heller den lyckades vända trenden permanent introducerades slutligen trebarnspolitiken år 2021.

När jag pratar med kollegor inom omvärldsanalys blir det tydligt hur snabbt denna omställning har skett. Jag minns hur strikt kontrollerna beskrevs i början av 2010-talet, och nu ser vi istället en stat som desperat försöker subventionera fram nya födslar. Skiftet handlar inte längre om kontroll, utan om ekonomisk överlevnad.

Ekonomiska incitament och kostnader för barnfamiljer

Här är den ekonomiska verkligheten som jag nämnde tidigare. Att skaffa barn i dagens urbana Kina är förenat med enorma kostnader, vilket har lett till att den nya lagen har haft svårt att nå avsedd effekt.

För att meet den rådande fertilitetskrisen har Kina infört ett rikstäckande ekonomiskt stödsystem. Ett centralt inslag är ett skattefritt barnbidrag som ger 3.600 yuan per år för varje barn under tre års ålder. Myndigheterna har dessutom börjat slopa avgifterna för det sista året i förskolan samt utökat föräldraförsäkringen till att omfatta fler flexibla arbetstagare. Trots detta visar färska mätningar att landets samlade fertilitetsgrad ligger runt 1.0 barn per kvinna, vilket är långt under den stabila reproduktionsnivån på 2.1.

Kostnaderna för boende och privatlektioner i storstäder som Shanghai och Peking äter snabbt upp de statliga bidragen. För många par i medelklassen framstår tre barn som en ekonomisk omöjlighet. Det räcker helt enkelt inte med mindre skattelättnader när de grundläggande levnadskostnaderna är så pass höga.

Jämförelse av Kinas historiska familjeplaneringssteg

Kinas inställning till familjestorlek har genomgått tre tydliga faser under de senaste decennierna, drivet av landets förändrade ekonomiska och demografiska behov.

Ettbarnspolitiken (1979 - 2015)

- Höga böter, förlust av arbete och administrativa sanktioner

- Ett barn per par (med vissa undantag för landsbygden)

- Stoppa befolkningsexpansionen och minska resursbrist

Tvåbarnspolitiken (2016 - 2021)

- Fortsatta böter för ett tredje barn fram till slutet av perioden

- Två barn per par

- Motverka en åldrande befolkning och krympande arbetskraft

Trebarnspolitiken ⭐ (2021 - Nuvarande)

- Inga aktiva böter; fokus ligger istället på ekonomiska bidrag

- Tre barn per par officiellt godkänt

- Skapa ett barnvänligt samhälle och höja födelsetalen

Familjen Zhangs ekonomiska överväganden i Shanghai

Zhang, en 34-årig it-ingenjör i Shanghai, och hans fru drömde om en stor familj med tre barn. Efter att trebarnspolitiken infördes trodde de att vägen var fri, men de stötte snabbt på patrull i form av skyhöga boendekostnader och dyra förskoleavgifter.

De försökte först lösa situationen genom att flytta till en mindre lägenhet i utkanten av staden för att spara pengar. Resultatet blev dock timslånga pendlingsresor som slet ut båda föräldrarna och lämnade minimal tid över till barnen.

Vändningen kom när de insåg att de var tvungna att sänka kraven på exklusiva privatlärare och istället utnyttja de nya statliga förskolesubventionerna fullt ut.

Genom att optimera budgeten och ta del av det skattefria barnbidraget lyckades de stabilisera ekonomin. De har nu två barn och har lagt planerna på ett tredje barn på is tills vidare, en kompromiss som speglar verkligheten för många urbana par.