Vad heter folk från England?

Vad heter folk från England? Engelsmän eller britter

Att känna till rätt begrepp för invånare från de brittiska öarna är viktigt för att undvika vanliga missförstånd. Läs vidare för att få en tydlig och direkt förklaring av vad heter folk från england i praktiken.

Vad heter folk från England egentligen?

Svaret på frågan vad heter folk från England beror faktiskt på vilket sammanhang du befinner dig i. Folk från England kallas folk från england för britter i vardagligt tal, vilket är en sammanlagd term för alla medborgare i Storbritannien och deras ättlingar. Samtidigt används benämningen engelsmän när man syftar specifikt på invånarna i själva riksdelen England.

Jag ska erkänna en sak direkt. Jag blandade själv ihop de här begreppen långt upp i vuxen ålder tills jag stod på en pub i London och råkade kalla en skotte för engelsman - blicken jag fick glömmer jag aldrig. Det kändes genant, nästan som att kalla en norrman för svensk. I Storbritannien bor det ungefär 69,5 miljoner människor, men hela 58,8 miljoner av dem bor i just England, vilket förklarar varför många utomlands råkar sätta likhetstecken mellan de två.

Men det finns en viktig detalj som nästan alla missar när det gäller hur invånarna själva väljer att kalla sig. Jag kommer att avslöja den oväntade vändningen längre ner i artikeln när vi tittar närmare på den kulturella identiteten.

Skillnaden mellan engelsmän och britter i praktiken

Den avgörande skillnaden ligger i geografi kontra medborgarskap. Termen engelsmän beskriver personer som kommer från just England, medan invånare i england benämning fungerar som ett juridiskt och nationellt paraplybegrepp. Eftersom England utgör den största delen av Storbritannien (både till yta och folkmängd) är varje engelsman också britt, men långt ifrån varje britt är engelsman.

Låt oss vara helt ärliga - systemet med örikets olika delar kan göra vem som helst yr i huvudet. Storbritannien (United Kingdom) är en suverän stat som består av fyra riksdelar: England, Skottland, Wales och Nordirland. I passet står det alltid att personen är brittisk medborgare, oavsett om de är födda i Manchester, Cardiff eller Belfast. Ändå är lokalpatriotismen urstark. Särskilt inom sporten märks detta tydligt, där England ställer upp med ett eget landslag i fotboll och rugby, men tävlar under den brittiska flaggan under de olympiska spelen.

De fyra folkgrupperna i Storbritannien

För att undvika missförstånd på resan är det smart att ha koll på alla de fyra huvudgrupperna som ryms under det brittiska paraplyet: Engelsmän: Invånare från England, som utgör den överlägset största delen av befolkningen. Skottar: Folk från Skottland i norr, med en helt egen historia, dialekt och stolta traditioner. Walesare: Invånare i Wales i väster, där många fortfarande talar det keltiska språket kymriska. Nordirländare: Folk från Nordirland på ön Irland, där identitetsfrågan ofta är extra känslig och mångfacetterad.

Kallas folk från England för britter av dem själva?

Många utgår från att invånarna i England helst vill kalla sig för engelsmän i alla lägen. Verkligheten är betydligt mer nyanserad och beror ofta på bakgrund, bostadsort och till och med hur en fråga ställs.

Här kommer den där överraskande detaljen jag nämnde i början. I folkräkningar i England och Wales uppgav hela 54,8 procent av invånarna att de identifierar sig enbart som britter, medan bara 14,9 procent valde enbart engelsmän. Siffrorna påverkades visserligen av i vilken ordning svarsalternativen stod i formuläret, men det visar ändå en tydlig trend. I storstäder som London - där det för övrigt bor runt 30 000 till 45 000 svenskar - upplever många att begreppet britt känns mer inkluderande och modernt än engelsman.

Sällan har jag sett en så tydlig klyfta mellan hur vi utifrån ser på ett land och hur människorna där inne faktiskt känner. På landsbygden och vid stora fotbollsmästerskap vajar det rödvita Sankt Georgskorset (Englands flagga) överallt. Då är alla plötsligt stolta engelsmän. Men i vardagen och i mötet med omvärlden lutar sig de flesta tryggt mot sin brittiska identitet.

Hur du använder rätt benämning i svenskan

När du skriver eller pratar på svenska är både vad kallas en person från england och britt helt korrekta ord, men de fyller olika funktioner. Använd engelsman eller engelska när du syftar på språket eller specifika företeelser från England, och välj britt eller brittisk när du pratar om hela nationen.

Tänk på det som en tratt. Längst upp har du det breda begreppet brittiskt (som täcker hela kungariket, politiken i Westminster och kungahuset). Längre ner i tratten smalnar det av till engelskt (som handlar om engelsk fotboll, engelsk landsbygd eller dialekten i Yorkshire). Jag brukade själv slarva med detta när jag skrev texter om brittisk kultur, tills en språkvårdare påpekade att det blir konstigt att kalla en skotsk whisky för engelsk dryck. Det sved lite i stoltheten att bli rättad, men jag har aldrig gjort om det misstaget.

Det är lätt att tro att man måste memorera varenda geografisk gräns för att inte göra bort sig. Men i verkligheten kommer du otroligt långt med en enkel grundregel: engelsmän eller britter – vet du inte exakt var i Storbritannien personen kommer ifrån är ordet britt alltid det säkraste kortet.

Jämförelse: Engelsmän kontra Britter

Engelsmän (Engelska)

• Existerar inte som ett eget juridiskt medborgarskap i pass eller internationella dokument.
• Gäller enbart riksdelen England, som utgör den södra och mellersta delen av ön Storbritannien.
• Omfattar cirka 58,8 miljoner invånare, vilket motsvarar ungefär 85 procent av hela rikets befolkning.
• När du vet att en person specifikt kommer från England, eller när du pratar om engelsk kultur och fotboll.

Britter (Brittiska) - Säkraste valet

• Den enda juridiskt korrekta beteckningen för medborgarskap i hela det förenade kungariket.
• Täcker hela Storbritannien, inklusive England, Skottland, Wales och Nordirland.
• Omfattar hela landets befolkning på omkring 69,5 miljoner människor.
• När du är osäker på personens exakta hemort, eller när du talar om politik, pass och hela nationen.

Eriks första jobbvecka i Manchester

Erik, en 29-årig IT-konsult från Göteborg, flyttade till Manchester i England för ett nytt jobb och ville snabbt smälta in bland sina nya kollegor.

Under första fredagsölen kallade han entusiastiskt hela gänget för trevliga engelsmän, men stämningen vid bordet blev plötsligt stel eftersom två kollegor kom från Wales och en från Glasgow.

Efter att ha fått en vänlig men tydlig lektion i brittisk geografi insåg Erik att han måste sluta använda ordet engelsman som en slentrianmässig synonym för alla på de brittiska öarna.

Han började istället konsekvent säga britter när han pratade om kollegorna som grupp, vilket gjorde att missförstånden försvann helt och han kände sig genast mer hemma på kontoret.

Sofias språkresa och fotbolls-EM i Brighton

Sofia, en 19-årig student från Uppsala, åkte till kuststaden Brighton under ett stort fotbollsmästerskap och trodde att alla hon mötte enbart såg sig själva som britter.

Hon blev helt paff när hennes värdfamilj bestämt rättade henne och förklarade att just den här kvällen hejade de på England och var engelsmän ut i fingerspetsarna.

Hon förstod då att identiteten skiftar beroende på situation - i passet och på semestern utomlands är de britter, men på läktaren är de engelsmän.

Resten av sommaren anpassade Sofia sitt språkbruk efter sammanhanget, vilket ledde till många uppskattande leenden och djupare samtal med lokalbefolkningen.