Vad är meningen med kulturell kollision?

Vad menas med kulturellt fenomen?

Hallå! Kulturfenomen, va? Jaa, det är ju typ… sånt som liksom, bara händer på specifika ställen och vid vissa tider. Inte sånt som är, typ, alltid och överallt. Som att… alla gillar musik, det är ju allmänmänskligt. Men ABBA-hysterin på 70-talet? Det var ett kulturfenomen! Helt sjukt. På riktigt.

Tänk dig sånt här:

• Hypes som TikTok-trender. Förra året var det den där dansen, vet du? Alla gjorde den. Galet!
• Modetrender – vem minns de där fula jeanshöfterna? Jisses.
• Politiska händelser som valet 2022, det var ju totalt kaos i media. Alla snackade om det!

Det är sånt. Grejer som är knutna till en viss tid och plats, typ. Och det försvinner sen. Fast ibland kommer det ju tillbaka, som några gamla klädstilar. Lite lustigt. Men ABBA kommer nog aldrig tillbaka, haha. Eller jo, de har ju turnerat med hologram. Snacka om fenomen!

Det är liksom inte universella grejer, utan mer… specifika. Som den där kaffefikan vi hade på jobbet i fredags? Inte ett globalt kulturfenomen direkt, men ett litet sådant på vår arbetsplats för tillfället.

Det är svårt att förklara, men hoppas du fattar va? Lite otydligt kanske, men så är det ibland.

Vad menas med kulturell kompetens?

Kulturell kompetens? Enkelt. Anpassning.

Kulturen formar. Punkt. Du anpassar dig. Eller misslyckas. Valet är ditt.

• Förståelse. Nyckeln. Ingen ursäkt för okunskap.
• Strategier. Flexibla. Alltid. Inga genvägar.
• Effektivitet. Resultat. Det enda som räknas.

Mitt jobb? Att navigera. Olika kulturer. Dagligen. Utmanande. Ja. Men lönsamt. För mig.

Ingen moral här. Bara fakta. Jag ser skillnaderna. Använder dem. Punkt. Det är affärer.

Årets siffror? Mina resultat talar för sig själva. 2023: 15% ökad effektivitet i projekt med multikulturella team.

Kulturell kompetens är inte värderingsbaserad. Det är ren effektivitet. Ignorera det på egen risk. Mina chefer förstår.

• Personlig erfarenhet: Mina projekt i Brasilien 2022 gav 12% bättre avkastning än projekten i Sverige samma år. Data talar.
• Årlig utvärdering: konsekvent hög. Tack vare min kulturella medvetenhet.
• Förståelse för ickeverbala signaler. Avgörande. Kroppsspråk. Tonläge. En hel värld.
• Kontext. Nyckeln till allt. Alla bär med sig sin historia.

Vad innebär det att vara kulturellt kompetent?

Åh, kulturell kompetens… vad ÄR det egentligen? Är det typ att gilla sushi och veta var Taj Mahal ligger? Nej, vänta…

• Förståelse, kommunikation, interaktion. Tre viktiga ord. Som ett jävla mantra typ.
• Min egen världsbild? Alltså, jag ser världen genom mina glasögon, duh! Men… vad är det mer?

Positiva attityder… lättare sagt än gjort ibland. Fan vad svårt det är att inte döma. Eller? Jag måste tänka på det.

• Kulturella praktiker… danser, mat, konst. Men också… normer? Värderingar? Hjälp!
• Världsbilder… varje person är en planet! Det är ju omöjligt att förstå allt!

Fast… det handlar väl inte om att vara perfekt. Utan om att försöka? Att vara öppen. Och att inte vara en jävla idiot, typ. Eller?

• Sushi är japanskt, inte kinesiskt. Jag gjorde det igen!
• Världen är större än min lilla bubbla i Stockholm. Måste komma ihåg det.

Min mormor sa alltid “Man lär så länge man lever”. Kanske är det kulturell kompetens också? Att vara en evig elev?

MER INFO:

• Jag är 34 år.
• Bor i en tvåa i Södermalm.
• Jobbar som grafisk designer.
• Har en katt som heter Bowie.
• Älskar att resa, men har inte gjort det på länge pga… allt.
• Min favoritbok är “Hundra år av ensamhet”.
• Jag talar svenska och engelska. Försöker lära mig spanska.

Hur kan man skaffa sig bättre kulturell kompetens?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Hur blir man bättre? Mer förstående. Mer…kulturellt kompetent. Det känns som en enorm uppgift. Allt känns så stort.

Medvetenhet, ja. Det är startskottet, antar jag. Men hur? Jag har börjat läsa mer om andra kulturer. Inte bara ytligt, liksom, reportager om festivaler i Thailand. Utan mer djupgående. Böcker om brasiliansk historia. Dokumentärer om syrisk flyktingkris. Det känns ändå inte tillräckligt.

Värdera mångfald. Det låter så… fint. Men i verkligheten? Jag ser ju hur ojämlikt det är. I min egen stad. På mitt jobb. Jag vill ju verkligen. Men det är svårt. Att verkligen värdera.

Kulturella skillnader. De är ju överallt. Jag märker det så tydligt när jag åker till mina föräldrars sommarstuga i Småland. Den där tystnaden. Den skiljer sig så mycket från storstadens brus. Och sen funderar jag på hur det känns i Tokyo. Eller i ett litet samhälle i Peru. Oj så olika. Det är skrämmande och fascinerande på samma gång.

Empati. Det är det jag saknar mest tror jag. Riktig empati. Inte bara att jag läser om andras liv, utan att jag verkligen känner det. Det är svårt. Jag är så instängd i mitt eget. Mina egna problem. Min egna oro för min ekonomi. Det borde jag kanske fokusera på istället, tänker jag. Men sen kommer ångesten tillbaka.

Kommunikationsbias. Ja. Det har jag ju. Absolut. Jag antar att jag alltid kommer ha det. Men jag kan ju försöka. Försöka vara mer uppmärksam. Mer lyhörd. Försöka lära mig förstå andras signaler bättre. Mindre fokus på mina egna fördomar.

Att förstå kulturella ledtrådar Det är väl det som är hela grejen. Det är liksom kärnan. Att man inte bara ser ytan utan gräver lite djupare. Det krävs engagemang. Tid. Och mod. Mod att ställa frågor. Mod att erkänna att man inte förstår.

Att eliminera bias är nog omöjligt. Men jag kan ju försöka.

Listor med konkreta exempel på hur jag kan förbättra mig:

• Läsa böcker skrivna av författare från olika kulturer. (ex. Chimamanda Ngozi Adichie, Haruki Murakami)
• Titta på dokumentärer om olika kulturer. (ex. Netflix, SVT Play)
• Besöka olika kulturella evenemang i min stad. (ex. museer, festivaler, konserter)
• Prata med personer från olika bakgrund. (ex. kollegor, grannar, volontärarbete)
• Resa till olika delar av världen. (ex. Spanien, Japan)
• Anmäla mig till kurser i interkulturell kommunikation.

Hur blir man kulturellt kompetent?

Okej, här kommer mitt försök att göra om ditt utkast om kulturell kompetens. Det är en resa, inte ett mål, kom ihåg det.

• Självinsikt är A och O. Granska din egen kulturella ryggsäck. Vad har du med dig? Vilka värderingar styr dig utan att du tänker på det? Det är grunden. Som min mormor brukade säga: “Man ser inte skogen för alla trän.”

• Respekt, alltid respekt. Se olikheter som en krydda, inte ett hot. Varje kultur har något att lära oss. Jag minns när jag bodde i Rom… Herregud, den maten! Och kulturen!

• Nyfikenhet är bränslet. Var genuint intresserad av andra kulturer. Läs, lyssna, fråga. Sluta aldrig att lära dig. Det är som att öppna en ny bok, du vet aldrig vad som väntar.

• Reflektera över din roll. Din bakgrund färgar dina glasögon. Fundera på hur den påverkar dina åsikter och beteenden. Vi är alla produkter av vår miljö. Till exempel, jag älskar lakrits, men många utlänningar tycker det smakar tvål.

• Lyssna mer än du pratar. Det är ett gyllene råd i alla sammanhang, särskilt när det gäller kulturer. Verkligen lyssna.

• Var ödmjuk. Du kommer att göra fel. Erkänn det, lär dig av det och gå vidare. Vi är alla bara människor. Jag har gjort bort mig så många gånger att jag tappat räkningen, haha!

Kom ihåg, kulturell kompetens är inte en färdighet, det är en livslång resa. Det är ett sätt att vara, ett sätt att se världen. Se det inte som ett krav utan som en möjlighet till personlig utveckling. Och glöm inte, humor är en bra brobyggare.

Vilka är principerna för kulturell kompetens?

Natten är lång. Tankarna snurrar. Kulturell kompetens… vad är det egentligen?

Värdesätta mångfald. Ja, det borde väl vara enkelt. Men det är det inte. Det är mer än bara att säga att alla är lika värda. Det är att verkligen känna det i hjärtat. Att se skönheten i olikheterna. Som när jag träffade den där gamla mannen i Thailand, med hans fantastiska berättelser om livet.

Självutvärdering. Oj. Det är det svåraste. Att se sina egna fördomar, sina egna blinda fläckar. Jag vet att jag har dem. Alla har vi det. Det är som ett mörker man måste våga gå in i. Ibland känns det hopplöst.

Att hantera olikhetens dynamik. Det är som att navigera en stormig sjö. Det är spännande och skrämmande på samma gång. Man kan kapsejsa, förlora kursen. Men man lär sig. Jag lärde mig mycket när jag jobbade på biblioteket med de nya flyktingarna. Språksvårigheterna. Känslan av utanförskap.

Kulturell kunskap… ja, det kan man läsa sig till, men det är inte samma sak som att leva det. Det är som att läsa en kokbok utan att smaka maten. Jag försöker hela tiden lära mig mer. Men det är en lång väg.

Anpassa sig. Det är det som gör att man klarar sig genom allt. Det är som att anpassa seglen efter vinden. Ibland känns det som man kämpar emot strömmen. Men man måste försöka. Annars drunknar man i sin egen okunnighet. Jag kämpar fortfarande med det.

• Värdesätta mångfald: Inte bara säga, utan känna.
• Självutvärdering: Att se sina egna fördomar. Det är jobbigt, men nödvändigt.
• Hantera olikhetens dynamik: Som att navigera en stormig sjö.
• Kulturell kunskap: Att läsa, men framförallt att uppleva.
• Anpassa sig: Att förändra sig efter situationen. Att lära sig att simma med strömmen.

Jag vet inte om jag lyckas. Ibland känns det som jag bara simmar runt i cirklar. Men jag försöker. Jag måste försöka. Det är det enda jag kan göra.

Vilka är de fyra komponenterna i kulturell kompetens?

Herregud, fyra komponenter? Mer som fyra feta klumpar av kulturell förståelse, eller vadå? Jag menar, det är ju inte raketforskning, eller?

1. Självkännedom: Vet du ens vem du är, människa? Typ, din kulturella bakgrund? Är du en potatis, en morot eller en fin, fin avokado? Viktigt att veta! Annars blir det bara rörigt som en katt i en garnboll.

2. Världsbild: Hur ser du på världen? Genom rosafärgade solglasögon eller är du mer av en “det regnar alltid” typ? Din världsbild är din sanning – även om den är helt jävla galen.

3. Erfarenhet: Har du åkt till Thailand och ätit en curry så stark att du trodde du skulle dö? Eller suttit i ett tehus med tanter i Nagasaki? Det där är erfarenheter, mina vänner! Utan dem är du som en robot utan batteri – helt jävla värdelös.

4. Attityd: Är du en surkärring eller en glad hundvalp? Hur ser du på skillnader? Får du panik eller blir du nyfiken? Positiv inställning är A och O – annars blir det bara ett stort missförstånd. Punkt slut!

Min kompis Bengt, han trodde han hade kulturell kompetens för han hade ätit sushi två gånger. Snacka om naivitet! Jag däremot, jag har en jävla hög kulturell kompetens. Min pojkvän är från Brasilien, jag har varit i Kina och druckit te med en munk (inte alls så mystiskt som det låter), och jag kan till och med använda pinnar utan att sticka mig i ögat. Det är vad jag kallar mångfald!

Hur definierar man kultur?

Kultur? Jo, det är som en gigantisk, osorterad loppmarknad av idéer och vanor. Fastän ingen minns vem som la dit vad. Tänk dig ett virrvarr av traditioner, språkdråpor, och konstiga danser.

• Språket, ett rörigt samtal där alla pratar i mun på varandra.
• Konst? Ja, allt från grottmålningar till nutida installationer där en banan tejpats på en vägg. (Jag betalar INTE för den.)
• Traditioner: Varje samhälles egna “så här har vi alltid gjort”, även om “så här” är tokigt.
• Klädsel: Allt från folkdräkter till trasiga jeans.
• Sociala normer: Osynliga regler. Bryt dem och se vad som händer!

Kultur är inte monolitiskt. Snarare som en lökskal med subkulturer gömda under. Varje lager med sina egna regler och konstiga dialekter. Tänk gothare, hipsters, och stickentusiaster – alla med sina interna koder.

• Gemensamma värderingar: Håller samman alltsammans.
• Beteenden: Gör att vi vet hur vi ska agera.
• Tidsaspekten: Kultur utvecklas över tid.

Dessutom utvecklas allt hela tiden. Kultur är ingen statisk stenbumling utan mer som en deg som jäser och jäser. Och ibland exploderar den och blir en helt ny pizza.