Vilken inkomst måste sökande ha för att uppfylla försörjningskravet?

Vilken inkomst måste sökande ha? 6 243 kr förbehållsbelopp

Att förstå vilken inkomst måste sökande ha för att uppfylla försörjningskravet är avgörande för en godkänd ansökan hos Migrationsverket. Bristande ekonomiska medel resulterar i avslag på uppehållstillstånd, vilket skapar stora svårigheter för familjer och arbetstagare. Genom att granska de specifika kraven minskar risken för juridiska hinder och oväntade kostnader i Sverige.

Försörjningskravet – vad gäller för dig?

Frågan om vilken inkomst som krävs har inte ett enkelt svar. Det beror helt på vilken typ av tillstånd du söker. Försörjningskravet ser nämligen olika ut beroende på om du ansöker om arbetstillstånd, permanent uppehållstillstånd eller ska flytta till en anhörig i Sverige.

I grunden handlar det om att Migrationsverket ska kunna bedöma vilken inkomst måste sökande ha för att uppfylla försörjningskravet i din specifika situation och att du har tillräckliga ekonomiska resurser för att du ska kunna försörja dig själv under din tid i landet. Här går vi igenom de olika kraven steg för steg.

Inkomstkrav för arbetstillstånd – så hög lön krävs

För dig som ansöker om arbetstillstånd är kraven tydliga och baseras på din lön. Sedan juni 2025 gäller en nedre gräns för att säkerställa att arbetskraftsinvandringen håller hög kvalitet. Din lön måste uppgå till minst 80 procent av den svenska medianlönen. ^[1]

Det innebär att du från och med 17 juni 2025 måste ha en månadslön på minst 29 680 kronor.^[2] Detta gäller för de allra flesta yrken. Dessutom måste lönen vara i nivå med branschpraxis eller det kollektivavtal som gäller för din yrkesgrupp. Det räcker alltså inte med att bara uppfylla minimilönen – lönen ska också vara skälig för just ditt yrke.

Undantag från lönekravet

Det finns några få undantag från huvudregeln. För vissa yrkesgrupper, som till exempel forskare och doktorander, gäller särskilda regler. Även om du har ett jobb som omfattas av kollektivavtal med lägre ingångslön kan det finnas möjlighet att beviljas tillstånd ändå, men då krävs extra tydlig dokumentation.

Försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd

När du går från ett tidsbegränsat till ett permanent uppehållstillstånd blir försörjningskravet strängare. Här handlar det inte bara om vad du tjänar, utan om vad du har kvar efter att alla fasta kostnader är betalda.

Migrationsverket tittar på din nettoinkomst, alltså lönen efter skatt. Den måste räcka till boendekostnaden (hyra eller avgift) och dessutom ge ett överskott som motsvarar det så kallade migrationsverket förbehållsbelopp 2026. För en ensamstående vuxen innebär det att du efter betald hyra måste ha minst 6 243 kronor kvar i månaden för att klara dig. ^[3]

Det är viktigt att förstå att förbehållsbeloppet är det lägsta belopp som Migrationsverket anser att du behöver för mat, kläder, telefon och andra vanliga levnadskostnader. Har du en hög hyra kan det alltså krävas en betydligt högre lön för att nå upp till det här kravet.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring – den som bor i Sverige måste ha tillräckligt

När du ska flytta till en make, maka, sambo eller partner i Sverige är det personen som redan bor här som måste uppfylla försörjningskravet. Det är alltså inte du som sökande som behöver visa upp en inkomst, utan din anhöriga i Sverige.

Kraven här bygger också på förbehållsbelopp, precis som för permanent uppehållstillstånd, men med skillnaden att inkomsten ska räcka till hela familjen. Efter att hyran är betald måste den anhöriga i Sverige ha kvar ett visst belopp för sig själv och för dig som kommer hit.

Förbehållsbelopp för anhöriginvandring 2026

Beloppen som gäller för anhöriginvandring uppdateras varje år och baseras på prisbasbeloppet. För 2026 ser försörjningskrav anhöriginvandring 2026 ut så här: För en ensamstående vuxen krävs 6 243 kronor kvar efter betald hyra. Om ni är två sammanlevande makar eller sambor (utan barn) behövs 10 314 kronor kvar. ^[4]

Har ni barn tillkommer ytterligare belopp. För barn mellan 0 och 6 år är förbehållsbeloppet 3 336 kronor per månad. För barn som är 7 år eller äldre varierar beloppet mellan 4 004 och 5 339 kronor, beroende på barnets ålder, och här är försörjningskrav barn migrationsverket en viktig del av kalkylen. ^[5]

Vilka inkomster räknas – och vad gäller för bostaden?

Det är bara inkomster av arbete som räknas. Försörjningskravet kan alltså inte uppfyllas med hjälp av exempelvis socialbidrag eller andra transfereringar. Den anhöriga i Sverige måste ha en tillsvidareanställning eller en visstidsanställning som är tillräckligt lång för att bedömas som stadigvarande.

Bostaden spelar också en avgörande roll. Den måste vara tillräckligt stor för både den som redan bor i Sverige och den som kommer hit. Migrationsverket bedömer storleken utifrån antalet personer som ska bo i bostaden. En etta räcker alltså inte om ni blir två vuxna.

Vanliga frågor om inkomst och försörjningskrav

Det är många som blir osäkra på hur deras egen situation påverkar möjligheten att få tillstånd. Nedan reder vi ut några av de vanligaste frågetecknen som dyker upp hos sökande.

Räknas inkomsten före eller efter skatt?

Det beror på vilken typ av tillstånd du söker. För arbetstillstånd är det bruttolönen före skatt som räknas, medan det för permanent uppehållstillstånd och anhöriginvandring är nettoinkomsten efter skatt som ligger till grund för beräkningen. Det är en viktig skillnad som många missar.

Kan deltidsarbete eller tillfällig anställning godkännas?

Ja, i teorin kan deltidsarbete godkännas om lönen ändå når upp till kraven. För anhöriginvandring räcker det att inkomsten efter skatt täcker förbehållsbeloppen. Problemet är att deltidslöner sällan räcker till. En tillfällig anställning kan också vara okej, men den måste vara tillräckligt lång och stadigvarande för att Migrationsverket ska kunna bedöma att försörjningen är säkerställd på sikt.

Vad händer om jag precis har fått ett nytt jobb?

Det går bra att använda en nyanställning som grund för försörjningen, förutsatt att anställningen är påbörjad eller att det finns ett skriftligt anställningsavtal som visar att inkomsten kommer att börja betalas ut inom en snar framtid. Migrationsverket vill se att inkomsten är verklig och inte bara planerad.

Så påverkas ditt ärende av förbehållsbeloppen som justeras varje år

Förbehållsbeloppen är inte huggna i sten. Varje år räknas de om utifrån prisbasbeloppet, vilket innebär att beloppen kan ändras något. När du planerar din ansökan är det därför viktigt att kolla vilka siffror som gäller just det året du ansöker.

Skillnaderna från år till år är oftast ganska små, men de kan ändå vara avgörande om din inkomst ligger precis på gränsen. Migrationsverket använder sig av de belopp som gäller vid tidpunkten för beslutet, inte när ansökan lämnades in.

Sammanfattning – så vet du om du uppfyller försörjningskravet

Försörjningskravet kan kännas krångligt, men det handlar i grunden om att visa att du eller din anhöriga i Sverige klarar er ekonomiskt. För arbetstillstånd är budskapet enkelt: lönen måste vara minst 29 680 kronor i månaden och vara i nivå med branschstandard.

För permanent uppehållstillstånd och anhöriginvandring handlar det om nettoinkomsten och vad som blir kvar efter att hyran är betald. En ensamstående vuxen måste ha 6 243 kronor kvar i månaden. Ett par behöver 10 314 kronor kvar, och för varje barn tillkommer mellan cirka 3 300 och 5 300 kronor.

Så här års uppdateras beloppen, och det är lätt att bli förvirrad. Men om du räknar på din nettoinkomst och jämför med de senaste siffrorna från Migrationsverket får du en bra bild av om du ligger rätt till. Största utmaningen för de flesta är inte själva lönen, utan att förstå skillnaden mellan brutto och netto – och att boendekostnaden spelar lika stor roll som inkomsten.

Översikt: Försörjningskrav för olika tillståndstyper

Här är en snabb jämförelse av vad som krävs för de tre vanligaste ärendetyperna. Observera att beloppen för anhöriginvandring och permanent uppehållstillstånd avser det som ska finnas kvar efter betald hyra.

Arbetstillstånd

- Bruttolön (före skatt)

- 29 680 kr/månad (80 % av medianlönen)

- Lönen ska vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis

- Tillsvidare eller visstid med tillräcklig längd

Permanent uppehållstillstånd

- Nettoinkomst (efter skatt)

- 6 243 kr/månad för ensamstående

- Stadigvarande inkomst av arbete

- Tillräckligt stor och godkänd bostad

Anhöriginvandring

- Nettoinkomst (efter skatt)

- Ensamstående: 6 243 kr, par: 10 314 kr (plus tillägg för barn)

- Den anhöriga i Sverige måste ha stadigvarande inkomst

- Tillräckligt stor för alla som ska bo där

Elin och Ahmed – planerar att flytta ihop i Göteborg

Elin, 32 år, bor i en tvåa i Göteborg med en hyra på 8 500 kronor i månaden. Hon har ett fast jobb som sjuksköterska och en månadslön på 35 000 kronor före skatt. Efter skatt får hon ut cirka 27 500 kronor. Hon och hennes sambo Ahmed, som bor i Turkiet, vill nu ansöka om uppehållstillstånd för honom så att de kan flytta ihop.

Elin räknar på sin ekonomi och blir osäker. Efter att hyran är betald har hon 19 000 kronor kvar. Men hon vet att förbehållsbeloppet för ett par som ska bo tillsammans är 10 314 kronor. Hennes överskott ligger långt över det, så försörjningskravet är inget problem. Det som oroar henne mer är bostadens storlek – tvåan är på 55 kvadratmeter, vilket brukar godkännas för två vuxna.

De skickar in ansökan med alla underlag: anställningsavtal, lönespecifikationer, hyreskontrakt och foton på lägenheten. Efter sex månader får Ahmed besked – uppehållstillstånd beviljat. Elin hade räknat rätt från början, men hon berättar att väntan var jobbig. Hon var orolig för att de skulle missa någon detalj i underlagen.