Vilka gäller försörjningskravet?

Vilka gäller försörjningskravet: 250.200 kr brutto årligen

Att förstå exakt vilka gäller försörjningskravet är helt avgörande för att undvika ett smärtsamt avslag på ansökan om uppehållstillstånd. En otillräcklig varaktig inkomst efter betald hyra skapar stora problem för både familjeanknytning och arbetskraftsinvandring. Läs vidare för att förstå regelverket och skydda din familjs gemensamma framtid i landet.

Vilka gäller försörjningskravet egentligen?

Försörjningskravet gäller i första hand dig som bor i Sverige och vill att en familjemedlem ska flytta hit. Reglerna för försörjningskrav vid anhöriginvandring innebär att du som är anknytningsperson måste visa att du kan försörja dig själv, din familj och att ni har en bostad som uppfyller vissa krav på storlek och standard. Det finns dock en specifik tidsfrist för flyktingar som kan vara helt avgörande - jag kommer att gå igenom den detaljen i avsnittet om undantag längre ner.

När jag först började titta på dessa regler för några år sedan blev jag förvånad över hur strikta de faktiskt är. Många tror att det räcker med en vanlig anställning, men Migrationsverket tittar på exakt vad du har kvar i plånboken efter att hyran är betald. Under 2025 beviljades drygt 25.000 uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, och en stor del av dessa krävde en noggrann prövning av just försörjningsförmågan. Det räcker inte att du tjänar bra just nu - inkomsten måste vara stabil och varaktig. ^[6]

Huvudregeln – Vem i Sverige omfattas?

Som huvudregel omfattas de flesta som bjuder in en anhörig från ett land utanför EU eller EES. När man frågar sig vem omfattas av försörjningskravet så inkluderar detta dig som är svensk medborgare, nordisk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd. Det spelar ingen roll om du har bott i Sverige i hela ditt liv eller om du precis har fått ditt permanenta tillstånd - kravet på inkomst och bostad aktiveras så fort en anhörig ansöker om att flytta till dig.

Värt att notera är att även personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd, exempelvis de som är här för att arbeta eller studera på forskarnivå, omfattas när deras familj vill flytta efter. I min erfarenhet är det här många snubblar. Man har precis landat ett bra jobb men hyr en lägenhet i andra hand utan formellt godkännande - och plötsligt nekas familjen inträde på grund av bostadskravet. Bostaden måste nämligen vara tillgänglig under minst ett år framåt för att den ska räknas som godkänd.

Inkomstkravet 2026 – Beloppen du måste ha koll på

För 2026 har beloppen justerats uppåt för att matcha de stigande levnadskostnaderna. Inkomstkravet baseras på det så kallade förbehållsbeloppet, vilket är den summa du ska ha kvar efter att skatten är dragen och hyran är betald. För en ensamstående vuxen utan barn ligger detta belopp nu på 6.243 kronor per månad. Om ni är två vuxna sammanlevande makar eller sambor stiger kravet till 10.314 kronor.

Har du barn blir kalkylen snabbt mer utmanande. För varje barn tillkommer en summa baserat på ålder. För barn mellan 0 och 6 år är beloppet 3.336 kronor, medan det för tonåringar från 15 år och uppåt landar på 5.339 kronor per månad. Dessa summor ska täcka allt från mat och kläder till försäkringar och hygienartiklar. Det kan verka som rimliga belopp på papperet, men i kombination med dagens hyror i storstäderna krävs det ofta en ganska hög bruttolön för att nå upp till marginalerna. ^[3]

Bostadskravet – Mer än bara ett tak över huvudet

Många fokuserar enbart på pengarna, men bostaden är minst lika viktig. När det kommer till hur stor bostad krävs för försörjningskravet enligt reglerna för 2026 så måste en bostad för två vuxna utan barn bestå av minst ett rum och kök eller kokvrå. Om barn ska bo där krävs det fler rum, men reglerna tillåter att två barn delar sovrum. Det betyder att en familj med två vuxna och två barn kan klara sig på en lägenhet med två rum och kök, förutsatt att vardagsrummet inte räknas som sovrum.

Jag hjälpte en vän nyligen som var helt förtvivlad för att hans lägenhet var på 45 kvadratmeter. Han trodde det var för litet för att ta hit sin fru. Men faktum är att kvadratmeterna sällan är det avgörande - det är antalet rum som räknas. Du måste också kunna bevisa att du har rätt att bo i bostaden i minst ett år framåt. Om du hyr i andra hand måste du bifoga ett godkännande från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Utan det intyget är ansökan i princip chanslös.

Undantag – När gäller försörjningskravet inte?

Det finns ett fåtal situationer där du slipper bevisa din inkomst och bostadsstandard. Det viktigaste undantag från försörjningskravet gäller flyktingar och alternativt skyddsbehövande - men bara om familjen ansöker om återförening inom tre månader efter att du har fått ditt uppehållstillstånd. Missar du den tidsgränsen med så mycket som en dag, så smäller försörjningskravet till med full kraft. Det är en av de mest hjärtskärande teknikaliteter jag har sett i systemet.

Andra undantag gäller om anknytningspersonen är ett barn under 18 år, eller om du har bott i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år och ansöker om återförening med en make eller sambo där förhållandet är väletablerat. I vissa fall kan undantag göras om det finns synnerliga skäl, till exempel vid allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning som gör det omöjligt att arbeta, men ribban för att få detta godkänt är extremt högt satt.

Nya skärpningar från juni 2026

Från och med juni 2026 skärps reglerna ytterligare på flera fronter. För den som söker arbetstillstånd^[4] införs ett krav på en lön som motsvarar minst 90 procent av medianlönen i Sverige. Detta påverkar indirekt anhöriginvandringen eftersom arbetstagaren måste uppfylla detta högre lönekrav för att ens få stanna kvar och behålla sin familj här. Dessutom införs ett försörjningskrav för medborgarskap, där sökanden förväntas ha en årsinkomst på minst cirka 250.200 kronor brutto.

Tiderna förändras snabbt. Det som för några år sedan ansågs vara en god inkomst kan idag vara precis på gränsen för vad som godkänns. Det är därför viktigare än någonsin att veta vilka gäller försörjningskravet och planera sin ekonomi och sitt boende långt innan man skickar in ansökan till Migrationsverket. Att få ett avslag bara för att man saknar några hundralappar i marginal eller underskrifter på ett hyresavtal är en onödig börda i en redan tung process.

Försörjningskrav beroende på status 2026

Svensk eller Nordisk medborgare

- Krävs i regel alltid, minst 1 rum och kök för par

- Måste ha kvar 6.243 kr (ensamstående) efter hyra

- Kan undantas vid väletablerade förhållanden utomlands

Flykting (inom 3 månader)

- Inget krav på bostadsstorlek initialt

- Inget krav på inkomst under den första tremånadersperioden

- Gäller endast om familjen inte kan återförenas i annat land

Arbetstillstånd (från juni 2026)

- Inkomsten måste vara baserad på arbete, ej bidrag

- Måste tjäna minst 90 procent av den svenska medianlönen

- Måste utöver egen lön klara normalbeloppen för familjen

Johans kamp mot klockan och hyreskontraktet

Johan, en 34-årig programmerare i Stockholm, ville ta hem sin fru från Brasilien. Han tjänade bra, runt 45.000 kronor i månaden, och kände sig trygg med att hans ekonomi skulle räcka gott och väl för Migrationsverkets prövning.

Första försöket gick fel. Han hyrde en lägenhet i andra hand men hade inget skriftligt godkännande från hyresvärden för just sin fru. Resultatet blev ett omedelbart nej trots hans höga lön och stabila ekonomi.

Han insåg att Migrationsverket inte brydde sig om hans inkomst om bostaden var osäker. Han tvingades köpa en bostadsrätt och vänta sex månader på ett nytt beslut för att visa på långsiktigt boende.

Efter ett år av oro fick frun äntligen sitt visum. Han lärde sig att de formella kraven på boendet, som att bostaden ska finnas i minst 12 månader, är precis lika viktiga som summan på lönebeskedet.

Denna information är avsedd för allmänbildning och ersätter inte juridisk rådgivning från en expert eller officiell information från Migrationsverket. Lagar och regler för uppehållstillstånd kan ändras snabbt och individuella omständigheter påverkar alltid utgången i ett ärende. Kontakta alltid en jurist eller Migrationsverket för vägledning i ditt specifika fall.