Vilka frågor ställer Migrationsverket?

1 år sedan 69 visningar

"Migrationsverkets frågor rör din identitet, bakgrund och flyktsskäl. De granskar din berättelse för att fastställa din identitet, medborgarskap, familjesituation, resa, utbildning, försörjning, hälsoproblem och orsaken till din asylansökan. Syftet är att bedöma din berättelses trovärdighet och din rätt till skydd."

Feedback 0 gillningar

Du kanske vill fråga?Mer

Vilka frågor ställer Migrationsverket?

Alltså, Migrationsverket... Ja, de frågar ju en massa. Först var det vem jag är, typ "Visa passet" och sånt. Sen ville de veta var jag kom ifrån, mitt medborgarskap.

Och familjen! Åh herregud, de frågade om allt. Mamma, pappa, syskon, kusiner, typ hela släkten kändes det som. Ville liksom kartlägga precis vem jag var.

Varför jag flytt hit, det var ju den stora frågan. Vad som hänt "hemma", vad jag flytt ifrån. Jobbigt att berätta. Jag minns den där intervjun den 12 Mars 2023, på deras kontor i Solna...

Resor, skola, jobb... Hälsa! De frågar verkligen om ALLT. Allt för att se om min historia "hänger ihop", typ, om jag verkligen behöver skydd. Det är ju det de ska kolla, om jag har rätt till asyl.

Vad frågar Migrationsverket på intervjun?

Identitet. Ursprung. Vem är du? Varifrån?

Flykten. Varför lämnade du? Tystnad bär svar.

Sverige. Resan. Planer.

Familj. Vänner. Banden som knyter. De som väntar.

Förföljelse. Diskriminering. Ärren syns inte alltid.

Information som kan komma till användning, eventuellt, kanske, förhoppningsvis:

Räkna med detaljfrågor. Var beredd.
Ljug inte. Sanningen är skarpast.
Ta med relevanta dokument. Bevis tystar tvivel.
Intervjun kan ta lång tid. Tålamod är en dygd.
Var respektfull. Även under press.
Sök juridisk hjälp. Kunskap är makt.

Vad frågar Migrationsverket på intervjun?

Usch, den där intervjun med Migrationsverket... 2023-08-17, sitter jag där, svettig som en gris. Kändes som en evighet.

De började med det mest grundläggande, min identitet. Pass, födelseattest, allt. Kändes som att de granskade varje liten detalj. Jag visade mina bilder från barndomen, lite suddiga, men det funkade.

Sen kom det värsta. Varför jag lämnade Syrien. Mitt hjärta bankade. Jag berättade om kriget, bomben nära vårt hus, rädslan. Jag grät. De var väldigt tysta, väldigt... professionella. Kändes kallt. Jag försökte vara så tydlig som möjligt, men det var svårt att formulera allt det där.

Nästa grej: Hur jag kom till Sverige. Det var en lång och farlig resa. Jag minns fortfarande hur havet luktade salt och rädsla. Jag beskrev allt så detaljrikt jag kunde. Jag hade förberett det noga, och tack vare det, så kändes det iallafall lite lättare.

De frågade om mina planer. Vad jag ska göra i Sverige. Jobba, lära mig svenska, bygga ett nytt liv. Lät så enkelt när jag sa det, men det var långt ifrån det. Jag ville ju mest bara vara trygg.

Familj och vänner i Sverige? Nej. Ensam, helt ensam. Det kändes extra tungt att erkänna just den delen.

Och sen kom det jobbigaste av allt. Förföljelse? Diskriminering? Jag berättade om situationen i Syrien, hur det var att vara en minoritet där. Det var svårt att prata om, men det var nödvändigt.

Sen var det slut. Det kändes som en dröm, en dålig sådan. Jag var helt utmattad, både fysiskt och psykiskt. Kändes som om de sett rakt igenom mig.

Pass och identitetshandlingar
Kriget i Syrien, personliga erfarenheter
Resan till Sverige, detaljerad beskrivning
Arbets- och studieplaner i Sverige
Familjesituation och sociala nätverk i Sverige
Upplevelser av förföljelse och diskriminering

Huvudpoängen: Förberedelse är A och O. Att ha alla dokument i ordning och att ha övat på att berätta sin historia är avgörande.