Vilka domar syns i belastningsregistret?

Vilka domar hamnar egentligen i belastningsregistret? En djupdykning i registreringen av brottslighet

Belastningsregistret, ofta kallat brottsregistret, är ett centralt register som förvaltas av Polismyndigheten. Det innehåller uppgifter om personer som har dömts för brott i Sverige. Men precis vilka domar som syns i registret och hur länge de stannar kvar är en fråga som ofta väcker funderingar. Denna artikel ger en översiktlig bild av vilka domar som faktiskt registreras och vad det innebär i praktiken.

Mer än bara fängelsedomar:

Det är viktigt att förstå att belastningsregistret inte enbart innehåller information om fängelsedomar. Även andra typer av påföljder registreras, vilket inkluderar:

• Strafförelägganden: Detta är en typ av påföljd som utfärdas utan rättegång, oftast för mindre allvarliga brott. Personen erkänner brottet och accepterar den föreslagna påföljden, till exempel böter. Strafförelägganden likställs med en fällande dom i många sammanhang och registreras därför i belastningsregistret.
• Fällande domar: Detta innefattar domar från tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen där en person har befunnits skyldig till ett brott efter att en rättegång har hållits. Oavsett vilken typ av påföljd som döms ut – fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst eller böter – registreras domen.
• Godkända ordningsböter: Även mindre förseelser som resulterar i godkända ordningsböter registreras.

Vad registreras inte?

Det finns också situationer där uppgifter inte hamnar i belastningsregistret. Exempel på detta är:

• Förundersökningar som läggs ner: Om en misstanke om brott inte leder till åtal, eller om åtalet läggs ner, kommer detta inte att registreras.
• Frikännande domar: Om en person frikänns i domstol, det vill säga att domstolen inte anser att personen är skyldig till brottet, registreras inte domen i belastningsregistret.
• Vissa typer av administrativa åtgärder: Till exempel indragna körkort eller beslut om omhändertagande enligt sociallagstiftningen.

Konsekvenser av registrering:

Informationen i belastningsregistret används för en rad olika ändamål. Det kan användas av:

• Polismyndigheten: För brottsutredningar och förebyggande av brott.
• Åklagarmyndigheten: Vid bedömning av påföljder och åtalsbeslut.
• Domstolar: Vid bedömning av påföljder och straffmätning.
• Arbetsgivare: I vissa fall kan arbetsgivare begära utdrag ur belastningsregistret, till exempel vid anställning inom barnomsorg, skola, vård eller säkerhetsbranschen.
• Privatpersoner: En person har rätt att få utdrag ur sitt eget belastningsregister.

Gallring och hur länge uppgifterna stannar kvar:

Uppgifterna i belastningsregistret gallras efter en viss tid, vilket innebär att de tas bort. Gallringstiden varierar beroende på brottets allvarlighetsgrad och den påföljd som har dömts ut. Vissa uppgifter kan gallras efter några år, medan andra kan finnas kvar i registret under en mycket längre tid, ibland hela livet.

Sammanfattningsvis:

Belastningsregistret är en viktig källa till information om brottslighet i Sverige. Det innehåller inte bara fängelsedomar, utan även strafförelägganden och andra typer av påföljder. Att veta vilka domar som registreras och hur länge de stannar kvar är viktigt för att förstå konsekvenserna av att begå brott och för att kunna navigera i samhället på ett informerat sätt. För att få en fullständig bild av innehållet i sitt eget belastningsregister är det bäst att begära ett utdrag från Polismyndigheten.