Vad räknas som kränkande särbehandling?

Vad räknas som kränkande särbehandling på arbetsplatsen?

Kränkande särbehandling på arbetsplatsen är ett allvarligt problem som kan få förödande konsekvenser för den drabbade. Det handlar inte bara om uppenbara övergrepp, utan även om mer subtila handlingar som kan vara svåra att identifiera och bemöta. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 definieras kränkande särbehandling som beteenden eller handlingar som riktas mot en eller flera anställda och som är förnedrande, upprepade eller systematiska. Viktigt att poängtera är att det inte krävs uppsåt för att en handling ska klassas som kränkande särbehandling; det räcker med att handlingen orsakar förnedring eller obehag och riskerar att leda till negativa konsekvenser.

Men vad innebär det konkret? Det finns ingen uttömmande lista, men följande exempel illustrerar olika former av kränkande särbehandling:

Direkta handlingar:

• Hot och våld: Både fysiskt och psykiskt våld, inklusive hot om sådant våld.
• Diskriminering: Olika former av diskriminering baserad på kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning etc. Detta inkluderar både direkta och indirekta diskrimineringsformer.
• Förnedrande beteende: Att exempelvis bli utsatt för skämt, förolämpningar, trakasserier eller utfrysning. Detta kan ske både öppet och i mer subtila former.
• Mobbing: Systematiskt och upprepat kränkande beteende mot en eller flera personer.
• Sexuella trakasserier: Oönskade sexuella närmanden, kommentarer eller beteenden.

Indirekta handlingar:

• Utestängning: Att medvetet uteslutas från sociala aktiviteter, informationsflöden eller beslutsprocesser.
• Ignorering: Att systematiskt bli ignorerad eller bortsett från.
• Ryktesspridning: Spridning av osanna eller kränkande rykten om en person.
• Manipulering: Att manipulera en person för att få denne att känna sig osäker eller underlägsen.
• Olika behandling: Att systematiskt behandlas sämre än andra kollegor, exempelvis genom att ges sämre arbetsuppgifter eller mindre utveckling.

Konsekvenserna av kränkande särbehandling kan vara allvarliga och innefatta:

• Psykisk ohälsa: Ångest, depression, stress, utbrändhet.
• Fysisk ohälsa: Sömnproblem, magproblem, huvudvärk.
• Nedsatt arbetsförmåga: Svårigheter att koncentrera sig, minskad produktivitet.
• Uppsägning: I värsta fall kan kränkande särbehandling leda till att den drabbade tvingas sluta sitt arbete.

Det är viktigt att komma ihåg att även om en handling inte avses vara kränkande, kan den ändå uppfattas som sådan av den som utsätts för den. Arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och åtgärda kränkande särbehandling. Om du upplever eller bevittnar kränkande särbehandling, är det viktigt att du anmäler det till din chef eller någon annan ansvarig på arbetsplatsen. Tystnad gynnar aldrig den drabbade. Det finns stöd att få, och det är aldrig fel att söka hjälp.