Vad får en invandrarfamilj i bidrag?

Vad får en invandrarfamilj i bidrag? Fasta ersättningsnivåer

Att förstå vad får en invandrarfamilj i bidrag skapar tydlighet kring det ekonomiska stödet. Reglerna bestämmer exakta dagersättningar utifrån boendeform och familjesituation. Genom att granska de fastställda nivåerna undviker man missförstånd kring statens ekonomiska existensminimum under etableringsperioden.

Hur fungerar det ekonomiska stödet för invandrarfamiljer i Sverige?

Vilka bidrag en invandrarfamilj får i Sverige beror helt på familjens rättsliga status, inkomster, hushållets storlek samt var i processen de befinner sig. Det finns inget specifikt schablonbidrag som betalas ut enbart baserat på att man är invandrare, utan alla ekonomiska stöd är hårt behovsprövade och styrs av allmänna regelverk. Rättigheterna förändras dramatiskt beroende på om familjen är asylsökande eller om de har beviljats permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Det svenska välfärdssystemet genomgår dessutom omfattande reformer för att stärka arbetslinjen och motverka långvarigt bidragsberoende. Förändringarna innebär bland annat en successiv kvalificering till välfärden, vilket betyder att nyanlända måste arbeta eller bo i landet under en längre tid för att få full tillgång till alla bosättningsbaserade förmåner. För att förstå systemet rättvist måste man skilja på de olika stegen i integrationsprocessen.

Under asyltiden: LMA-ersättning från Migrationsverket

Innan en familj har fått beslut om uppehållstillstånd räknas de som asylsökande och omfattas av lagen om mottagande av asylsökande. De har då inte rätt till ordinarie svenska socialförsäkringsförmåner utan får ett minimalt ekonomiskt bistånd för att täcka de allra mest basala behoven. Om asylsökande bor på ett anläggningsboende där fri mat ingår är dagersättningen extremt låg, medan beloppet blir något högre om de själva måste köpa och laga sin mat.

För vuxna som delar hushåll med en partner eller annan familjemedlem ligger ersättningen på 61 kronor per dag och person när maten inte ingår på boendet. För ensamstående vuxna är summan 71 kronor per dag. Barnfamiljer får ett mindre tillägg per dag för varje barn, vilket varierar mellan 37 och 50 kronor beroende på barnets ålder.^[3] Pengarna ska räcka till livsmedel, kläder, skor, hygienartiklar, sjukvård, medicin samt fritidsaktiviteter. Det krävs inga avancerade beräkningar för att inse att denna dagersättning är utformad som ett rent existensminimum under väntetiden.

Viktiga skillnader att hålla koll på under asylprocessen

Det uppstår ofta missförstånd kring vad asylsökande faktiskt får ta del av. Många blandar ihop dagersättningen med de mer generösa stöden som betalas ut efter att ett uppehållstillstånd har beviljats. Det är värt att understryka följande punkter: Inget barnbidrag nyanlända sverige: Asylsökande familjer får överhuvudtaget inte det ordinarie svenska barnbidraget, utan barnens behov täcks helt av den låga dagersättningen.

Eget boende förändrar stödet: Familjer som väljer att ordna ett eget boende (exempelvis hos släktingar) istället för att bo på Migrationsverkets anläggningar får som huvudregel ingen dagersättning eller särskilt bostadsbidrag alls. Eget underhållsansvar: Om en asylsökande har egna sparade pengar eller lyckas få ett tillfälligt arbete under asyltiden måste de i första hand försörja sig själva, och dagersättningen dras in helt eller delvis.

Efter uppehållstillstånd: Etableringsprogram och nya ersättningsregler

När en bidrag invandrare familj beviljas uppehållstillstånd och folkbokförs i en svensk kommun förändras spelreglerna helt. De lämnar Migrationsverkets system och skrivs istället in i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Programmet är utformat för att nyanlända snabbt ska lära sig svenska och hitta ett arbete eller en utbildning. Under den tid they deltar i programmet har de rätt till en statlig ersättning som administreras och betalas ut av Försäkringskassan.

Regelsystemet för denna ersättning har stramats åt och förändrats avsevärt för att öka drivkrafterna till självförsörjning. Den fasta etableringsersättning försäkringskassan ligger på 335 kronor per dag så länge individen deltar aktivt i sitt program på heltid, vilket betalas ut för högst 5 dagar per vecka. Under den allra första kartläggningsperioden är beloppet lägre och uppgår till 231 kronor per dag.^[5] Den tidigare bostadsersättningen och det gamla etableringstillägget har slopats för nya perioder, och istället har ett renodlat barntillägg införts för att stötta nyanlända med hemmavarande barn under 20 år.

Jag minns själv när jag guidade en familj genom myndighetsdjungeln under en liknande reformperiod. Det var otroligt snårigt. Föräldrarna var genuint stressade över att blanketterna inte stämde och att pengarna inte skulle räcka till vinterkläder. Barntillägget fungerar nu så att en förälder kan ansöka om 400 kronor per månad för varje hemmavarande barn under 11 år. För äldre barn och ungdomar mellan 11 och 19 år är tillägget 750 kronor per månad. Det finns dock ett strikt tak då barntillägg endast lämnas för högst tre barn per hushåll, vilket förhindrar att de totala bidragsbeloppen blir passiviserande höga.

Kvalificering till välfärden: Det nya 5-årskravet

En av de mest grundläggande förändringarna i svensk lagstiftning rör rätten till så kallade bosättningsbaserade förmåner, som exempelvis barnbidrag, bostadsbidrag och garantipension. Tidigare fick nyanlända tillgång till dessa stöd nästan omedelbart efter att de folkbokförts i landet. Den nya lagstiftningen kräver istället en gradvis kvalificering till socialförsäkringen för att minska risken för utanförskap och långvarigt bidragsberoende.

Regeln innebär att en person som flyttar till Sverige från ett land utanför EU eller EES måste ha varit lagligt bosatt i landet i minst fem år under en ramtid på femton år för att få full rätt till dessa bosättningsbaserade bidrag.

Det finns dock ett viktigt och tydligt snabbspår genom eget arbete. En nyanländ familj kan korta sin kvalificeringstid avsevärt genom att etablera sig på arbetsmarknaden och uppnå en stabil arbetsinkomst.

Snabbspåret kan exempelvis nås om en individ har en månadsinkomst på 40 032 kronor under sex månader i följd, eller en lägre inkomst runt 20 850 kronor per månad utspritt över tolv av de senaste tjugofyra månaderna.^[7] Detta sätter ett starkt och konkret ekonomiskt fokus på att arbete ska löna sig framför bidrag.

Kommunalt ekonomiskt bistånd: Försörjningsstöd och riksnorm

Om en invandrarfamilj efter sitt uppehållstillstånd har mycket låga inkomster, eller om etableringsersättningen inte räcker till för att täcka hushållets nödvändiga utgifter, kan de vända sig till sin hemkommun för att ansöka om ekonomiskt bistånd nyanlända, vilket i dagligt tal kallas försörjningsstöd eller socialbidrag. Detta stöd är helt behovsprövat och fungerar som samhällets absolut sista skyddsnät. Det innebär att familjen måste redovisa varenda krona i inkomst och tillgångar innan något stöd betalas ut.

Storleken på försörjningsstödet styrs av en nationell riksnorm som regeringen fastställer varje year. Riksnormen ska täcka personliga kostnader för mat, kläder, hygien och fritid samt gemensamma hushållskostnader som förbrukningsvaror, internet och telefoni. För två sammanboende vuxna utan barn är den gemensamma personliga riksnormen 8 510 kronor per månad.^[8] Utöver riksnormen kan kommunen bevilja pengar för så kallade skäliga kostnader, vilket framförallt omfattar den faktiska boendekostnaden (hyran), hemförsäkring och hushållsel, förutsatt att kostnaderna ligger på en rimlig nivå för orten.

Det pågår dock en kraftfull politisk bidragsreform med målet att införa ett nationellt bidragstak för att säkerställa att det ekonomiska utbytet av att gå från bistånd till arbete alltid är tillräckligt stort. Samtidigt stramas reglerna upp så att kommuner i framtiden inte ska kunna lämna lokala tillägg utöver riksnormen, och försörjningsstöd riksnorm familj för större hushåll med fler än tre barn begränsas. Dessutom ställs det hårda krav på motprestation. Alla vuxna som uppbär försörjningsstöd och saknar arbete måste delta i aktiviteter, svenskundervisning eller arbetspraktik på heltid för att behålla sin rätt till ekonomiskt bistånd.

Jämförelse av ekonomiskt stöd utifrån rättslig status

Asylsökande familj

Måste hålla kontakt med Migrationsverket och medverka i asylprocessen

LMA-dagersättning på 61 kr/dag per vuxen i delat hushåll (om mat inte ingår)

Migrationsverket

Ingen rätt till barnbidrag eller bostadsbidrag

Nyanländ under etablering (0-2 år med uppehållstillstånd)

Obligatoriskt deltagande i SFI, samhällsorientering och jobbaktiviteter på heltid

Etableringsersättning på 335 kr/dag (max 5 dagar i veckan)

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Barntillägg på 400-750 kr/månad per barn (max 3 barn). Begränsat barnbidrag pga kvalificeringsregler

Familj med långvarigt uppehållstillstånd (eller efter arbete)

För försörjningsstöd krävs heltidsaktivitet, inskrivning på Arbetsförmedlingen och aktivt arbetssökande

Arbetsinkomst eller a-kassa. Vid behov behovsprövat kommunalt försörjningsstöd

Försäkringskassan och hemkommunen

Full tillgång till barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag efter 5 års bosättning (eller via arbete)

Familjen Alis möte med det svenska bidragssystemet i Malmö

Familjen Ali, bestående av två vuxna och två barn under tio år, bosatte sig i Malmö efter att ha beviljats uppehållstillstånd. De trodde felaktigt att de automatiskt skulle få ett fast schablonbidrag för att täcka alla sina utgifter och kände en stor oro över hur de skulle klara ekonomin.

Föräldrarna skrevs omedelbart in i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen. Första månaden var kaotisk och fylld av praktisk friktion eftersom de missförstod tidrapporteringen, vilket ledde till att Försäkringskassan drog in ersättningen under tre dagar. Det var en brutal påminnelse om att systemet bygger på strikt motprestation.

Genom hårt arbete lärde de sig att navigera i myndighetsstrukturerna och förstod att pengarna var helt kopplade till deras studieaktivitet. De fick etableringsersättning och ansökte om det nya barntillägget, vilket gav dem ett nödvändigt tillskott på 800 kronor i månaden för sina två yngre barn.

Efter ett år hittade pappan ett arbete som busschaufför och mamman började arbeta inom äldreomsorgen. Genom sina egna arbetsinkomster lyckades de nå upp till kraven för det ekonomiska snabbspåret, vilket kortade deras kvalificeringstid till socialförsäkringen och gjorde dem helt oberoende av kommunalt försörjningsstöd inom femton månader.