Hur gör man en utredning kränkande särbehandling?
Hur utreda kränkande särbehandling på arbetsplatsen?
När ett sånt där ärende landar på ens bord blir luften liksom tjockare. Hela stämningen på kontoret ändras.
Det första jag gör är att försöka backa bandet, utan att döma. Vad hände egentligen. Jag minns ett fall från förra våren, den där tisdagen 15 april på kontoret i Malmö. Jag fick sitta i timmar och läsa gamla mejlkedjor för att förstå hur en liten kommentar kunde växa till något så stort.
Man måste verkligen gräva. Prata med folk runtomkring, inte bara de två som är i centrum. Se hur de agerar nu. Finns det ett mönster. det e inte bara vad som sas, utan hur det landade och vad som hände sen.
Utredning av kränkande särbehandling inleds med en nulägesanalys. Man kartlägger historik, tidigare åtgärder, och de inblandades beteenden.
Och sen sitter man där med allt. En hög med papper och anteckningar. Då kommer det svåra.
Det svåraste är att sätta en etikett på det. Är det här mobbning på riktigt, alltså systematiskt och elakt. Eller är det en konflikt som spårat ur totalt mellan två starka viljor. Kanske är det ren diskriminering. Eller är det chefen som inte klarar sitt jobb. Gränserna är så suddiga.
Steg två är en preliminär bedömning av situationen. Man definierar om det är mobbning, diskriminering, en vanlig konflikt eller misskötsamhet.
Det är aldrig svartvitt. Aldrig. Bakom varje anmälan finns en människa som mår dåligt, oavsett om det är juridiskt rätt eller fel. Det får man aldrig glömma bort i processen.
Vad klassas som kränkande särbehandling?
Det börjar så tyst. En skiftning i luften i kontorslandskapet, ett stilla eko av ett samtal som tystnar när du närmar dig kaffemaskinen. Dammkornen dansar i solstrimman från fönstret, men du känner dig bara kall. Utanför.
Det är handlingarna. Orden som sägs, eller inte sägs. En blick som dröjer sig kvar för länge, ett skämt som landar fel i magen. En systematisk nedmontering av din person, bit för bit, tills du inte känner igen dig själv i spegeln på morgonen.
Och så tystnaden. Den är värst. Att inte bli inbjuden till lunchen. Att dina mejl förblir obesvarade. Du blir luft, en osynlig närvaro vid ditt eget skrivbord. En långsam, metodisk förvisning från gemenskapen. Från värmen.
Det sätter sig i kroppen. En ständig spänning i axlarna. Söndagskvällarna som blir en klump av ångest. Ohälsa är ett så kliniskt ord för denna långsamma förgiftning av själen. en själ som inte längre vill vakna till en ny dag.
Jag minns ljuset från fönstret på kontoret i Hornstull, hur det föll över de tomma skrivborden sent på eftermiddagen. Att få sitt arbete saboterat. Att bli fråntagen sina ansvarsområden utan förklaring. Det är också en kränkning. En tyst utradering.
- Kränkande särbehandling definieras som återkommande negativa handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt.
- Målet med handlingarna, medvetet eller omedvetet, är att stöta ut den drabbade från arbetsplatsens gemenskap.
- Detta leder till ohälsa, både psykisk och fysisk.
Exempel på handlingar:
Social utfrysning: Att ignoreras, inte hälsas på, medvetet uteslutas från möten och sociala aktiviteter.
Arbetsrelaterade kränkningar: Att undanhålla nödvändig information, sabotera arbetsuppgifter, ge orimlig arbetsbörda eller oberättigad kritik.
Personliga påhopp: Ryktesspridning, förtal, nedsättande kommentarer om utseende, privatliv, kompetens eller ursprung. Sexuella trakasserier är en specifik form.
Fysiskt och verbalt aggressivt beteende: Hot, skrik, fientliga gester.
Regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att utreda, åtgärda och förebygga kränkande särbehandling.
Vad anses som en kränkning?
En kränkning... ja, det är väl när något skaver inuti. Som en liten, vass sten som någon placerar i din sko. Och du går och går, försöker ignorera den, men den bara är där. Gör ont. Ibland syns det inte utåt, men det känns. I hela kroppen, ända in i själen. Man sover inte gott då.
Nedsättande ord. De där viskningarna, eller de högljudda skratten som river. Det kan vara någon som säger att du är "värdelös". Eller "ful". Kommer ihåg när någon sa jag hade "konstig röst" i högstadiet. Det fastnade. Även om jag vet att det inte stämmer, så ekar det ibland. Speciellt när det är tyst, mitt i natten.
Ryktesspridning. Det är som ett gift som sipprar ut. Man vet inte vem som började, eller varför. Plötsligt är man en annan person i andras ögon, en person man inte känner igen. Förlöjliganden... det är skratten. Inte med dig, utan åt dig. Känner det där obehaget fortfarande, hur det bränner i kinderna. Trots att det var så länge sen.
Slag, sparkar. Det är ju uppenbart. Men även det där osynliga. Utfrysning. Som att vara i ett rum fullt med folk men ändå helt ensam. När ingen svarar, när blicken undviker din. Hot. Det är rädslan. Den där tysta, gnagande rädslan för vad som kan hända. Som får en att se sig om axeln. Hela tiden. Min bror Erik upplevde utfrysning i skolan, det gjorde mig så ledsen.
Sen finns det ju också... de där andra sakerna. De som man läser om, eller hör. Som är lika verkliga, men kanske inte alltid pratas om. Men det är kränkningar, alltihop.
Olika former av kränkningar kan vara så mycket. Inte bara det uppenbara. Det är det som är så svårt. För det sitter ofta djupt. Inuti. Man bär det med sig, som en tung ryggsäck man inte får av.
- Verbala kränkningar: Nedsättande kommentarer, glåpord, förolämpningar, hot om våld, trakasserande utrop.
- Fysiska kränkningar: Slag, sparkar, knuffar, att hålla fast någon, ofrivillig beröring.
- Sociala kränkningar: Utfrysning ur grupper, spridning av rykten, förlöjligande inför andra, mobbning.
- Psykiska kränkningar: Hot, skrämsel, konstant kritik, manipulativt beteende, att bli nedvärderad systematiskt.
- Sexuella kränkningar: Alla former av oönskad sexuell uppmärksamhet, kommentarer, beröring eller krav.
- Digitala kränkningar: Spridning av kränkande bilder/texter online, nätmobbning, hot via sociala medier.
- Strukturella kränkningar: När system eller normer inom en organisation systematiskt missgynnar eller kränker individer baserat på till exempel kön, etnicitet eller funktionsvariation. Min syster Lisa har ofta pratat om hur kvinnor behandlas annorlunda på hennes arbetsplats, det är också en form av kränkning.
- Hur mycket hyra kan jag ta ut för en bostadsrätt?
- När blev skolan gratis i Sverige?
- Vad är negativt med etanol?
- Kan man ta studenten om man har fi matte?
- Har pappan rätt till barnbidraget?
- Hur länge kan man dricka vatten som stått framme?
- Hur mycket får man i lön som bartender?
- Hur går ett brytpunktssamtal till?
- Hur läser man av en batteriladdare?
- Vad läser en batteriladdare när den är fulladdad?
Feedback på svar:
Tack för din feedback! Din input är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra svar i framtiden.