Vilka muskler aktiveras vid stavgång?

Muskler som aktiveras vid stavgång

Stavgång är en effektiv träningsform som engagerar en betydande mängd muskler i hela kroppen. Jämfört med vanlig gång eller löpning aktiverar stavgång fler muskler, vilket ger en jämnare belastning och minskar risken för skador.

Övre kropp

• Bröstmuskler: Pectoralis major och pectoralis minor aktiveras vid stavisättning för att driva kroppen framåt.
• Axelmuskler: Deltamusklerna, supraspinatus och infraspinatus stabiliserar axlarna och hjälper till med stavisättning.
• Triceps: Triceps brachii används för att sträcka ut armbågarna och driva stavarna bakåt.
• Biceps: Biceps brachii arbetar tillsammans med triceps för att böja armbågarna och dra stavarna framåt.

Nedre kropp

• Lårbensmuskler: Quadriceps (rectus femoris, vastus medialis, vastus lateralis och vastus intermedius) används för att sträcka ut knäna och driva kroppen framåt.
• Hamstrings: Semitendinosus, semimembranosus och biceps femoris assisterar quadriceps vid knästräckning och hjälper också till med höftböjning.
• Gluteus maximus: Den stora skinkan används för att sträcka ut höfterna och ge kraft till stavisättning.
• Vader: Gastrocnemius och soleus aktiveras vid fotvinkelssträckning och ger kraft till avstamp.

Bål

• Magmuskler: Rectus abdominis, obliquer och transversus abdominis stabiliserar bål och rygg och förhindrar överansträngning.
• Ryggmuskler: Erector spinae-musklerna stabiliserar ryggraden och ger stöd för stavgången.

Genom att aktivera muskler i hela kroppen hjälper stavgång till att förbättra styrka, uthållighet och koordination. Jämfört med vanlig gång eller löpning ger stavgång en mer omfattande träning som minskar risken för skador och förbättrar den totala hälsan och konditionen.