Varför pratar jag konstigt?

Orsaker till att man börjar prata otydligt eller sluddrigt?

Jag märkte det första gången på ett kalas hemma hos gamla Eva i Solna, tror det var i mars nån gång för ett par år sen. Hade druckit lite för mycket bubbel, såklart.

Plötsligt kändes tungan stel, orden snubblade, som att en tjock dimma lagt sig över munnen. Det var så pinsamt, jag ville sjunka genom golvet.

Det visade sig sen, efter en del doktorsbesök som kändes som en evighet, att det kan hända om hjärnan får sig en smäll. Eller nerverna krånglar, typ.

Prata blir plötsligt ett jättejobb, och andra har svårt att hänga med i vad jag försöker säga. Som att tala ett annat språk.

Men vet du, det finns faktiskt saker man kan göra. Har testat en del övningar som faktiskt hjälper, och det finns smarta prylar.

Livet behöver ju inte stanna bara för att munnen spelar en ett spratt. Det handlar om att hitta nya sätt att kommunicera, med lite hjälp.

Varför är jag så förvirrad?

Varför du är så jävla förvirrad? Ja, kära du, det är en klassiker! Ofta är det tabletterna som jävlas, de där små rackarna man knaprar i sig som om de vore lördagsgodis. Typ smärtstillande som gör att man tror man är en rymdhjälte eller anti-inflammatoriska som får en att glömma var man ställde kaffekoppen. Hände mig förra veckan, letade som en idiot efter min mobil – den låg i frysen bland frysta ärtor!

Eller så har du kanske nyligen blivit skuren i, som en julskinka. Efter en större operation, typ höftledsbyte, kan hjärnan bli lite som en gröt. Plötsligt funderar du på om katter egentligen är spioner från yttre rymden. Inte konstigt att man blir snurrig när kroppen haft storstädning! Man känner sig som en diskmaskin på sista sköljningen.

Det kan vara allt från en simpel feber som får en att se rosa elefanter, till att hjärnan fått för sig att den ska hålla en spontan rockkonsert klockan tre på natten. Ibland är det bara hjärnan som är på semester, och den glömde skicka ett vykort. Min granne trodde han var en papegoja i torsdags.

Mer skit som rör till det i huvudet:

• Vätskebrist: Drick mer, din torris! Hjärnan är ingen uttorkad öken som längtar efter kameler.
• Sömnbrist: Om du sover som en zombie, ja då tänker du som en zombie. Inte bra för skärpan.
• Infektioner: En vanlig urinvägsinfektion kan göra gamla gubbar och tanter helt borta vägarna. Min mormor trodde hon var drottning Silvia en gång! Helt galet.
• Alkohol och droger: Självklart. Men det är ju fusk. Då ska man vara förvirrad, det är liksom meningen.
• Vitaminbrist: Särskilt B12. Låter tråkigt va? Men det är sant, hjärnan behöver faktiskt sitt bränsle.
• Stress: Hjärnan blir som en överhettad dator som får blåskärm.
• Blodsockerfall: Om magen kurrar och du känner dig svimfärdig – ät något för helvete!

Vad är sluddrigt tal?

Jag satt där vid köksbordet, novemberljuset silade in genom det frostade fönstret. Det var en söndag förra året, tror jag, någon gång i oktober eller november, mitt i den där gråa perioden innan snön kom. Mamma satt mittemot, försökte berätta något om grannarna, men orden kom inte ut rätt. Det var som om hennes tunga hade tappat bort formen.

Talet lät sluddrigt, lite som om hon var berusad. Men hon hade ju bara druckit sitt morgonkaffe, inget annat. Hon viftade lite med handen, ett svagt leende, men frustrationen syntes i ögonen. Hon försökte igen, samma resultat. Orden bara flöt ihop, blev till en enda lång, otydlig massa. Det var inte bara svårt att höra vad hon sa, det var obehagligt att lyssna på. Hela hennes ansikte såg lite slappt ut på ena sidan.

Det här var inte första gången. Det hade hänt några gånger tidigare, små episoder som vi bara sopat under mattan. ”Du är trött, morsan”, sa jag då. Men nu… nu var det tydligare. En riktig känsla av att något inte stämde infann sig. Ett snabbt sök på mobilen ledde mig till ordet dysartri. Låter ju som ett medicinskt uttryck för just det här.

Jag fick henne att ringa sin läkare. Kort tid efteråt fick vi en tid på sjukhuset. Undersökningar, tester. Det visade sig att det faktiskt var det, dysartri. Någonting påverkade nervsignalerna till musklerna som styr talet.

• Dysartri är svårigheter att tala, inte att förstå eller att hitta ord.
• Det kan bero på olika saker: stroke, neurologiska sjukdomar som Parkinson, MS, eller hjärnskador.
• Symtomen varierar: talet kan låta rallande, viskande, ansträngt eller, som i mammas fall, sluddrigt.
• Svårighetsgraden kan variera från knappt märkbar till att helt förhindra talförståelse.
• Det är en motorisk taldelning, alltså hur musklerna i talapparaten samarbetar.