Varför får man låg självkänsla?

Varför får man låg självkänsla? Orsaker och faktorer

Att förstå varför får man låg självkänsla hjälper individer att identifiera bakomliggande risker. Osäkerhet påverkar hur vi ser på oss själva i vardagen. Genom att lära mer om dessa psykologiska faktorer och effekterna av social påverkan skapas förutsättningar för en stabilare självbild och ett sundare mående i framtiden.

Varför får man låg självkänsla?

Låg självkänsla beror ofta på en kombination av arv och miljö, där erfarenheter under barndomen spelar en avgörande roll för hur vi ser på oss själva senare i livet. Det är en komplex upplevelse som kan påverkas av allt från tidig anknytning till hur vi hanterar motgångar som vuxna.

Barndomens betydelse för självbilden

Självkänslan formas till stor del under uppväxten. Om ett barn inte blir tillräckligt sedd eller bekräftad för den hen är, kan det vara svårt att utveckla en trygg inre grund.^[1] Bristande bekräftelse under de formativa åren lägger ofta en grund för dålig självkänsla barndom.

Att växa upp med återkommande kritik eller orimliga krav från föräldrar och lärare skapar ofta en inre kritiker. Denna röst fortsätter att döma individen långt upp i vuxen ålder. Trauma och mobbning i skolan är andra tunga faktorer som kan leda till att man internaliserar andras elakheter och känner att man inte duger.

Sociala faktorer och jämförelsens pris

I dagens samhälle ställs vi ständigt inför sociala jämförelser. Att konstant mäta sig mot vänner, kollegor eller influencers via sociala medier kan skapa en ihållande känsla av otillräcklighet.^[2] Det är lätt att glömma att det vi ser hos andra ofta är en redigerad yta.

Perfektionism är en annan drivkraft bakom orsaker till dålig självkänsla. Orealistiska krav på sig själv och ett svartvitt tänkande - där en miss räknas som totalt fiasko - bryter sakta men säkert ner tilltron till det egna värdet. Det blir en ond cirkel som är svår att bryta utan medveten ansträngning.

Händelser i vuxenlivet och psykisk ohälsa

Livskriser, som en svår separation, arbetslöshet eller sjukdom, kan utmana vår identitet och självbild i vuxenlivet. När livet svajar är det vanligt att börja tvivla på sitt eget värde. Det finns också ett tydligt samband med psykisk ohälsa och självkänsla; låg självkänsla kan bidra till depression och ångest, samtidigt som dessa tillstånd i sig kan försämra självbilden ytterligare. ^[3]

Kan man förändra sin självkänsla?

Det går att jobba med sin självkänsla, men det kräver tid och ofta en förändring av tankemönster. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en beprövad metod där man lär sig identifiera och utmana den inre kritikern. Genom att öva på att vara mer självmedkännande och acceptera att ingen är perfekt, kan man gradvis förbättra självkänsla och bygga upp en tryggare inre bas.

Självkänsla kontra Självförtroende

Många blandar ihop självkänsla och självförtroende, men de bygger på olika grunder.

Självkänsla

• Din inre bild och upplevelse av ditt eget värde.
• Formas tidigt genom anknytning och bekräftelse.
• Mer grundläggande och svårare att påverka snabbt.

Självförtroende

• Din tro på din förmåga att klara av specifika uppgifter.
• Byggs genom erfarenhet, övning och prestationer.
• Situationsberoende och kan tränas upp relativt snabbt.

Erik: Från perfektionism till acceptans

Erik, 34 år, var en högpresterande konsult som aldrig kände sig nöjd. Varje gång han fick beröm fokuserade han på det lilla han inte hunnit göra, vilket ledde till kronisk stress och en känsla av att aldrig räcka till.

Första försöket att ändra detta var att ignorera känslorna och jobba ännu hårdare, men det slutade med att han blev utbränd på bara fyra månader.

Han började sedan i KBT och insåg att hans behov av perfektion var en skyddsmekanism mot en rädsla att inte vara värdefull utan prestationer.

Efter ett halvår av övningar i att sätta rimliga mål, rapporterade Erik att han kunde slappna av efter jobbet. Han beskrev det som att en tung sten fallit från bröstet, vilket förbättrade hans relationer märkbart.

Denna information är för utbildningsändamål och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Om du mår psykiskt dåligt, kontakta alltid vårdcentral, psykolog eller ring 1177 för stöd och vägledning.