Vad ska man göra om man har fått solsting?

Solsting: Snabb hjälp och vad du bör göra

Solen kan vara underbar, men ibland tar värmen överhanden. Solsting, eller hypertermi som det medicinskt kallas, uppstår när kroppens naturliga kylsystem inte längre klarar av att hålla temperaturen nere. Det är ett allvarligt tillstånd som kräver snabba åtgärder för att undvika komplikationer.

Varför får man solsting?

Den främsta orsaken till solsting är hög omgivningstemperatur, särskilt i kombination med hög luftfuktighet och intensiv fysisk aktivitet. Kroppen producerar värme under aktivitet, och i varma förhållanden blir det svårare att bli av med den överskottsvärmen genom svettning. Faktorer som uttorkning, överdriven klädsel och vissa medicinska tillstånd kan också öka risken för solsting.

Hur känner man igen solsting?

Symtomen på solsting kan variera från milda till livshotande. Här är några tecken att vara uppmärksam på:

• Hög kroppstemperatur: Ofta över 40 grader Celsius.
• Snabb puls och andning: Kroppen försöker desperat kyla ner sig.
• Kraftig svettning (inledningsvis): Senare kan svetten upphöra helt.
• Rodnad och varm hud: Huden kan kännas torr eller fuktig.
• Huvudvärk och yrsel: Vanliga tidiga tecken.
• Illamående och kräkningar: Kroppen reagerar negativt på överhettningen.
• Förvirring, desorientering eller sluddrigt tal: Indikerar påverkan på hjärnan.
• Kramper: Ett allvarligt tecken som kräver omedelbar läkarvård.
• Medvetslöshet: Livshotande.

Vad ska du göra om någon drabbas av solsting?

Tiden är avgörande. Ju snabbare du agerar, desto bättre är chanserna för ett positivt utfall.

1. Ring 112 omedelbart om personen är medvetslös, har kramper eller visar tecken på allvarlig förvirring.
2. Flytta personen till en svalare plats: Sök skugga, ett luftkonditionerat rum eller någon annan sval miljö.
3. Kyl ner kroppen snabbt:
   • Ta bort överflödiga kläder.
   • Applicera kalla kompresser eller ispåsar på nacke, armhålor och ljumskar.
   • Sänk ner personen i ett kallt bad om möjligt.
   • Spraya eller badda huden med kallt vatten och fläkta personen.
4. Erbjud vätska: Om personen är vaken och kan svälja, ge små mängder sval (inte iskall) vätska att dricka. Vatten eller sportdryck med elektrolyter är bra alternativ.
5. Övervaka personen noggrant: Håll koll på personens andning, puls och medvetandenivå tills professionell hjälp anländer.

Förebygg solsting:

Förebyggande är alltid bättre än behandling. Följ dessa råd för att minska risken för solsting:

• Drick tillräckligt med vätska: Drick regelbundet under dagen, även om du inte känner dig törstig.
• Undvik ansträngande aktiviteter under de varmaste timmarna på dagen: Planera dina aktiviteter till morgonen eller kvällen när det är svalare.
• Klä dig lätt och luftigt: Välj ljusa kläder som andas.
• Sök skugga: Undvik direkt solljus så mycket som möjligt.
• Använd solskyddsmedel: Skydda din hud mot solbränna, vilket kan hindra kroppen från att kyla ner sig effektivt.
• Ta pauser: Om du måste vara ute i värmen, ta regelbundna pauser i skuggan eller i en svalare miljö.
• Var extra försiktig med barn, äldre och personer med underliggande medicinska tillstånd: Dessa grupper är mer utsatta för solsting.

Solsting är en potentiellt livshotande situation. Genom att vara medveten om riskerna, känna igen symtomen och veta hur man agerar snabbt kan du rädda liv. Kom ihåg att snabb nedkylning och medicinsk hjälp är avgörande.