Vad ska jag göra om jag har ont i magsäcken?

Vad ska jag göra om jag har ont i magsäcken? Egenvård

Att uppleva magbesvär är vanligt och ökar på grund av vardaglig stress och förändrade kostvanor. Lär dig mer om vad ska jag göra om jag har ont i magsäcken och skonsam egenvård för att lindra dina besvär i hemmet.

Vad ska jag göra om jag har ont i magsäcken?

Att drabbas av smärta i magsäcken eller ett obehagligt sug i maggropen är en väldigt vanlig upplevelse som kan bero på många olika faktorer i vardagen. För de allra flesta handlar det om tillfälliga besvär som går över helt av sig självt utan att du behöver söka läkarvård på en vårdcentral. Det första du bör göra är att sänka tempot, vila och ge din kropp en chans att återhämta sig under ett par dagar.

Det kan dock vara svårt att veta exakt varför smärtan uppstår. Sanningen är att magbesvär har ökat markant under det senaste decenniet. En omfattande nationell undersökning visar att andelen svenskar som regelbundet upplever magproblem har stigit från 30 procent till nästan 38 procent under en tioårsperiod.^[1] Den absolut vanligaste orsaken bakom denna ökning är vardaglig ont i magen vad göra, tätt följt av förändrade kostvanor och obalans i tarmfloran. Om dina besvär är lindriga är det bäst att börja med enkla livsstilsförändringar och skonsam egenvård i hemmet.

Egenvård och kostvanor för en känslig mage

När du har ont i själva magsäcken eller övre delen av buken reagerar slemhinnan ofta negativt på starka syror och tunga livsmedel. Genom att justera hur och vad du äter kan du snabbt ge magen chansen att läka i fred. Istället för att äta tre stora och tunga måltider bör du fördela maten på flera mindre portioner utspridda över dagen.

Det här näringsmässiga upplägget minskar belastningen på magmunnen och förhindrar att stora mängder magsyra produceras på en och samma gång.

Det finns dock ett par vanliga fällor du måste se upp med. Jag rekommenderar att du helt undviker följande triggers under några dagar: Kaffe och starkt te: Koffein stimulerar produktionen av saltsyra och kan irritera en redan känslig slemhinna. Fet och friterad mat: Fett fördröjer magsäckens tömning vilket ökar trycket och kan skapa en brännande känsla. Starka kryddor och alkohol: Chili, rå lök och alkoholhaltiga drycker kan förvärra inflammationer och trigga halsbränna. Rökning och nikotin: Tobaksrök försvagar magmunnens förmåga att hålla tätt mot den sura magsaften.

Tänk på att inte dricka extremt stora mängder vatten i direkt anslutning till maten då det späder ut de naturliga matsmältningsenzymerna. Satsa istället på mild, kokt mat som ris, kyckling eller kokta grönsaker under den mest intensiva perioden.

Receptfria läkemedel och viktiga tidsgränser

På apoteken finns det ett brett utbud av receptfria läkemedel som kan lindra sveda, sura uppstötningar och magkatarr effektivt. Det är dock helt avgörande att du väljer rätt typ av preparat baserat på dina specifika symtom och att du inte överanvänder dem. En stor risk med långvariga magbesvär är att människor behandlar sig själva alldeles för länge utan att veta vad som egentligen pågår på insidan.

Om dina besvär handlar om tillfällig halsbränna eller sura uppstötningar kan antacida eller syradämpande mediciner ge snabb lindring. Men kom ihåg den gyllene tidsgränsen: använd aldrig receptfria läkemedel mot magbesvär i mer än 2 veckor i sträck utan att först ha rådgjort med en läkare. Att dämpa symtomen med mediciner under lång tid kan maskera bakomliggande sjukdomar som kräver en helt annan typ av medicinsk behandling.

En annan vanlig biverkning som faktiskt skapar magont är vanliga värktabletter. Antiinflammatoriska smärtstillande mediciner, så kallade NSAID-preparat som innehåller exempelvis ibuprofen eller aspirin, blockerar kroppens skyddande prostaglandiner i magsäcken. Det gör att slemhinnan blir helt oskyddad mot den frätande saltsyran. Det har visat sig att så mycket som 5 procent till 10 procent av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett rent fysiskt magsår. ^[2] Om du behöver ta smärtstillande är det därför mycket säkrare att välja produkter med paracetamol.

När ska man söka vård för ont i magen?

Även om de flesta magknip är ofarliga finns det situationer där kroppen signalerar att någonting är allvarligt fel. Du ska aldrig ignorera långvarig smärta. Om du har haft återkommande eller ihållande besvär i maggropen under mer än ett par veckor bör du boka en tid hos din vårdcentral för en ordentlig när ska man söka vård för ont i magen.

Det finns vissa akuta varningssignaler som innebär att du inte ska vänta på en vanlig läkartid. Du behöver söka vård omedelbart på en akutmottagning eller ringa 112 om du upplever något av följande symtom: 1. Du har en mycket stark, plötslig och ihållande smärta i magen som inte avtar. 2. Du kräks blod eller kaffesumpliknande vätska. 3. Din avföring är helt svart, tjärliknande eller innehåller synligt blod. 4. Du har svårt att svälja mat eller känner att maten fastnar i matstrupen. 5. Du drabbas av ofrivillig och oförklarlig viktnedgång tillsammans med extrem trötthet.

För personer som är 50 år eller äldre och som drabbas av helt nya magbesvär är riktlinjerna i vården extra strikta. Här rekommenderas i princip alltid en undersökning med gastroskopi för att helt utesluta allvarliga förändringar i magsäcken eller tolvfingertarmen.

Funktionell dyspepsi - när magen är känslig utan synlig orsak

Många som genomgår en omfattande utredning med både blodprover och gastroskopi får höra att allt ser helt normalt och friskt ut på bilderna. Trots detta fortsätter magen att göra ont. Denna diagnos kallas för funktionell dyspepsi, vilket i dagligt tal brukar översättas till känslig mage egenvård. Det betyder att magsäckens funktion och nervsignaler är i obalans, trots att det inte finns några synliga sår eller inflammationer i slemhinnan.

I den svenska befolkningen uppskattas prevalensen av dyspepsi ligga någonstans mellan 11 procent och 20 procent, beroende på exakt hur strikt diagnosen definieras. Bland de patienter som söker vård för sina besvär utgör kvinnor en klar majoritet. Funktionell dyspepsi är ett långvarigt tillstånd, men det finns hopp. En långsiktig svensk studie har visat att cirka 60 procent av alla drabbade blir helt återställda eller upplever en mycket kraftig förbättring inom en tioårsperiod.^[4] Behandlingen fokuserar främst på stresshantering och att hitta en livsstil som lugnar nervsystemet.

Hitta rätt hjälp vid magont

Egenvård i hemmet

1. Kostomläggning, vila, mindre portioner och eventuellt receptfria läkemedel
2. Mild tillfällig sveda, magknip efter maten eller lättare stressmage
3. Maximalt 2 veckor innan du bör rådfråga sjukvården

Vårdcentralen

1. Läkarundersökning, provtagning för exempelvis Helicobacter pylori och remiss till gastroskopi
2. Återkommande eller långvarig smärta i magsäcken som pågått i flera veckor
3. Boka tid inom några dagar vid ihållande eller oförklarliga besvär

Akutmottagning (112)

1. Omedelbar kirurgisk eller medicinsk bedömning för att utesluta brustet magsår eller akut inflammation
2. Plötslig, extremt våldsam smärta, feber, blodiga kräkningar eller svart avföring
3. Sök vård direkt utan minsta fördröjning

Linnéas väg till en lugnare mage: Från stress till balans

Linnéa, en 34-årig projektledare i Göteborg, drabbades under en intensiv lanseringsperiod av en brännande smärta i maggropen efter varje måltid. Hon kände sig frustrerad och orolig för att hon drabbats av ett allvarligt magsår.

Hennes första försök att lösa problemet var att helt slumpmässigt köpa starka receptfria syradämpande tabletter och fortsätta arbeta i samma höga tempo. Det visade sig dock att magen reagerade med ännu mer kramper och illamående efter en vecka.

Ett genombrott kom när hon ringde sjukvårdsrådgivningen och insåg att mediciner inte kan radera effekterna av extrem stress och slarviga matvanor. Hon ändrade taktik, började äta små portioner på fasta tider och stängde av arbetstelefonen helt under kvällarna.

Efter fyra veckor med det nya upplägget rapporterade Linnéa att den brännande smärtan var helt borta. Hennes sömn förbättrades avsevärt och hon lärde sig att magen är det allra första organet som reagerar när stressnivåerna blir ohållbara.

Denna information är endast avsedd för utbildningssyfte och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning eller bedömning av legitimerad vårdpersonal. Individuella hälsotillstånd varierar stort. Konsultera alltid en läkare eller vårdcentral innan du fattar beslut om ändrade mediciner eller behandlingsplaner. Sök omedelbart akut vård om du upplever svåra eller akuta symtom.