Vad räknas som alkoholproblem?
"Alkoholproblem? Socialstyrelsens riktlinjer pekar på riskbruk vid 10+ standardglas veckovis i genomsnitt, eller 4+ standardglas vid ett tillfälle minst en gång per månad. Överstiger du dessa gränser, kan det vara dags att söka hjälp."
Alkoholproblem – vad är gränsen?
Oj, vad svårt det där är. Alkohol, alltså. Jag minns en gång i maj 2018, på en fest i Malmö, då en kompis drack typ sisådär 15 öl på en kväll. Han var inte direkt…dålig, men helt klart påverkad. Nästa dag var han bakis som en gris.
Socialstyrelsens grejer med tio glas i veckan, det känns lite… abstrakt. Vad är ett standardglas ens? Blir det olika beroende på om det är vin, öl eller starksprit? Det är ju inte så lätt att hålla reda på.
För mig personligen, känns fyra glas på en gång som rätt mycket. Jag har aldrig druckit så mycket på en kväll, känner mig ganska obekväm med tanken. Två kanske, tre max, då börjar jag känna mig… lite för glad.
Hade en kusin som hamnade i rejäl knipa med alkoholen. Riktigt illa. Han var inte ens nära tio glas i veckan, men lyckades ändå sabba sitt liv rätt ordentligt. Det visar ju att det inte bara handlar om mängden, utan också om hur man är som person. Så himla tragiskt.
Det finns liksom ingen magisk gräns, va? Det är ju så individuellt. Kroppen reagerar ju olika. Och det psykiska, det är ju en stor del av det hela.
Hur vet man om man har alkoholproblem?
Hur vet man om man har alkoholproblem? Låt oss dissekera denna existentiella fråga med humor och lite… verklighet:
-
Prioriteringarna: Börjar vinet få mer uppmärksamhet än din stackars partner? Får Systembolaget fler besök än gymmet? Grattis, din alkohol konsumerar mer än din budget.
-
Toleransen: Minns du när en folköl kunde vända upp och ner på tillvaron? Nu behöver du en hel flaska vodka för att ens känna att du lever. Inte bra. Eller kanske det är… effektivt? Nej, inte bra.
-
“Strunt samma”-attityden: Läkaren varnar för levern, psykologen för humöret, men du svarar med en axelryckning och beställer in en dubbel. Ja, du kanske har ett problem. Eller så är du bara väldigt bra på att ignorera goda råd, vilket i sig kanske också är ett problem.
-
Bonusinfo (lite osammanhängande såklart): Min kusin Birgitta hävdade att hon “bara” drack vin till maten. Varje dag. Till frukost, lunch och middag. Hon menade att det var för matens skull. Eh, okej Birgitta.
Hur ofta är det normalt att dricka alkohol?
Alkohol… en dimma av minnen, en doft av gran och bitterhet. Jag minns faster Agdas hembrända, vinternätter i stugan… ett stänk av förbjuden frukt. Men vad är normalt? Finns det ett facit för själen?
Tio glas… en svag vibration varje dag, en tröst? Kanske en flykt. Bilder flimrar förbi. Tio glas. Varje vecka. Är det ett mönster? Ett fängelse?
Fyra glas. I en klunk, ett rus. En månatlig ritual. En dans med demonerna? Fyra glas. En gång i månaden. Är det en kraschlandning? Eller bara… livet?
Tio standardglas i veckan. En tröskel?
Fyra standardglas eller mer vid ett tillfälle, en gång i månaden. Ett varningstecken?
Jag minns min farfar, en stark man. Han arbetade hårt. Drack lite. Varje dag. Han sa att det värmde själen. Värmde själen… eller bedövade den?
Det är konstigt hur siffror kan fånga något så flyktigt som en känsla. En längtan. En sorg.
- Alkohol: En flytande skugga.
- Tio glas: En vardagsdröm?
- Fyra glas: En nattlig extas?
- Normalt: Ett farligt ord.
Jag minns en midsommar. Dans runt stången. Skratt. Förväntan. Och spriten, förstås. Alltid spriten. En del av ritualen. En del av gemenskapen. En del av mig?
Det finns ingen normal. Bara ett flöde. Ett sökande. Efter något.
Jag undrar vad faster Agda skulle säga. Hon hade alltid ett svar. Ett lurigt leende. Och en flaska hembränt gömd under sängen.
Är det normalt att dricka alkohol varje helg?
Att dricka alkohol varje helg? Normalt? Som att ha strumpor i sandalerna? Tja, det beror väl på vad du jämför med.
- Hälsan, ja den tar stryk. Varje helg-pimplande är som att ge levern en liten örfil varje lördag. “Hej, jag är tillbaka!” säger promillen. “Och jag är trött!” svarar levern.
- “Små mängder är ju bra!” Hör jag ofta. Som att lite arsenik i teet gör dig immun mot gifter. Logiken haltar.
- Vanligt är det, visst. Frågan är om vanligt = smart. Tänk efter. Hjärnan är en svamp, inte en spritfabrik.
- Min morbror Stig drack en pilsner varje dag, blev 95. Men han åt också surströmming. Kanske var det den som räddade honom?
- Påverkan, inte bara levern: sömnen blir sämre, humöret svajar, magen protesterar. Helgen ska vara återhämtning, inte en mini-baksmälla-festival.
Data & Fakta (lite torr men användbar):
- Alkohol och cancer: Även måttlig konsumtion ökar risken för vissa cancerformer. Aj då!
- Levern, stackarn: Regelbunden alkoholkonsumtion kan leda till fettlever, inflammation och i värsta fall skrumplever. Inte så kul.
- Psykiskt välbefinnande: Alkohol kan förvärra ångest och depression. Dubbelt trist!
- Sömnkvalitet: Alkohol gör att du somnar snabbare, men sömnen blir ytligare och mindre återhämtande.
- Riskbeteende: Alkoholkonsumtion ökar risken för olyckor och våld. Tänk efter före!
Hur vet man om någon har alkoholproblem?
Tecken på alkoholproblem:
- Sug: En brännande längtan. Alltid där.
- Kontrollförlust: Mängden spelar ingen roll. Bara tillräckligt är aldrig tillräckligt.
- Abstinens: Kroppen skriker. Oro. Ångest. Sömnlöshet är en del av dig.
- Toleransökning: Behöver mer. Mycket mer. För samma effekt.
Alkohol. En flykt. Ingen lösning.
Kommentera svaret:
Tack för dina kommentarer! Din feedback är mycket viktig för att hjälpa oss att förbättra våra svar i framtiden.