Vad räknas som alkoholmissbruk?

Dolda flaskor och tysta plågor: Att förstå alkoholmissbruk

Alkohol är en integrerad del av många kulturer och sociala sammanhang. Ett glas vin till middagen, en öl med vänner – för många är det en naturlig del av livet. Men var går gränsen mellan socialt drickande och missbruk? Alkoholmissbruk är en komplex sjukdom som smyger sig på och ofta förblir oupptäckt, både av den drabbade och omgivningen. Det kännetecknas inte nödvändigtvis av dagligt drickande eller synlig berusning, utan snarare av ett tvångsmässigt förhållande till alkohol som leder till negativa konsekvenser i personens liv.

Ett av de tydligaste tecknen på alkoholmissbruk är en ökad tolerans. Kroppen vänjer sig vid alkoholen, och det krävs allt större mängder för att uppnå samma effekt. Den som tidigare blev berusad av två glas vin behöver nu kanske fyra eller fem. Denna ökade tolerans går ofta hand i hand med ett ökat behov av att dricka. Tankarna kretsar kring alkohol, och det blir allt svårare att motstå suget. Drickandet blir en central punkt i tillvaron, och andra intressen och aktiviteter får stå tillbaka.

En annan varningssignal är försämrad kontroll över drickandet. Personen har svårt att sluta dricka när hen väl börjat, och dricker ofta mer än vad som var tänkt. Löften om att minska ner på alkoholen bryts gång på gång. Kontrollförlusten kan manifestera sig på olika sätt, från att dricka mer än man planerat till att dricka vid olämpliga tillfällen, som exempelvis före arbetet eller bilkörning.

Kanske det mest allvarliga tecknet på alkoholmissbruk är fortsatt drickande trots negativa följder. Trots att alkoholen orsakar problem i relationer, på arbetet, med hälsan eller ekonomin, fortsätter personen att dricka. Förnekelse är ofta en stark komponent i missbruket, och den drabbade kan ha svårt att inse eller erkänna problemets omfattning. Anhöriga kan vittna om upprepade incidenter, bortförklaringar och brutna löften, men personen själv minimerar ofta konsekvenserna av sitt drickande.

Fysiskt beroende utvecklas ofta vid långvarigt missbruk. Kroppen har blivit så van vid alkoholen att den reagerar med abstinensbesvär när tillförseln upphör. Symtomen kan variera från milda obehag som skakningar och svettningar till all allvarligare tillstånd som delirium tremens, vilket kan vara livshotande. Rädslan för abstinens kan i sig bli en drivkraft att fortsätta dricka.

Det är viktigt att komma ihåg att alkoholmissbruk är en sjukdom, inte en moralisk brist. Det finns hjälp att få, och ju tidigare man söker hjälp, desto bättre är prognosen. Att erkänna att man har ett problem är det första steget mot tillfrisknande. Det finns en mängd olika behandlingsmetoder, från terapi och stödgrupper till medicinsk behandling för att lindra abstinensbesvär. Anhöriga spelar också en viktig roll i att stödja den drabbade och uppmuntra till att söka hjälp. Att bryta tystnaden och söka stöd är avgörande för att ta tillbaka kontrollen över sitt liv och bryta sig loss från alkoholens grepp.