Vad klassas som riskbruk?

Riskbruk av alkohol: När blir drickandet ett problem?

I takt med att alkohol är en integrerad del av många sociala sammanhang i Sverige, är det viktigt att vara medveten om gränsen mellan måttlig konsumtion och riskbruk. Att förstå vad som definieras som riskbruk är avgörande för att kunna göra informerade val och skydda sin egen och andras hälsa.

Socialstyrelsen, den myndighet som ansvarar för frågor kring socialtjänst och hälso- och sjukvård i Sverige, har fastställt riktlinjer för att identifiera riskbruk av alkohol. Dessa riktlinjer syftar till att ge en tydlig ram för att upptäcka och åtgärda potentiellt skadligt drickande.

Vad innebär riskbruk enligt Socialstyrelsens riktlinjer (2023)?

Enligt de senaste riktlinjerna (2023) klassas alkoholbruk som riskbruk om konsumtionen uppfyller något av följande kriterier:

• Hög veckovis konsumtion: Att regelbundet dricka minst 10 standardglas alkohol per vecka.
• Intensivkonsumtion (så kallad “binge drinking”): Att vid ett tillfälle konsumera minst 4 standardglas alkohol, oavsett om detta sker månadsvis eller oftare.

Vad är ett standardglas?

Ett standardglas alkohol innehåller ungefär 12 gram ren alkohol. Det motsvarar ungefär:

• En liten starköl (33 cl)
• Ett glas vin (12-15 cl)
• En drink (4 cl starksprit)

Det är viktigt att vara uppmärksam på portionsstorlekar, då många glas och drinkar serveras med större mängder alkohol än ett standardglas.

Varför är det viktigt att känna till dessa gränser?

Att regelbundet överskrida dessa gränser ökar risken för en rad negativa konsekvenser, både fysiska och psykiska. Exempel på risker inkluderar:

• Fysiska hälsoproblem: Leverproblem, hjärt-kärlsjukdom, ökad risk för vissa typer av cancer.
• Psykiska hälsoproblem: Ångest, depression, sömnstörningar.
• Sociala problem: Problem i relationer, svårigheter i arbetet eller studierna, ekonomiska problem.
• Ökad olycksrisk: Ökad risk för skador och olyckor, både för den som dricker och för andra.

Vad kan man göra om man misstänker riskbruk?

Om du är orolig för din egen eller någon annans alkoholkonsumtion finns det hjälp att få.

• Prata med någon: Att prata med en vän, familjemedlem, läkare eller psykolog kan vara ett första steg.
• Sök professionell hjälp: Vårdcentralen, beroendemottagningar och andra vårdinrättningar kan erbjuda rådgivning och behandling.
• Använd självhjälpsverktyg: Det finns olika online-resurser och appar som kan hjälpa dig att kartlägga din alkoholkonsumtion och sätta upp mål för att minska drickandet.

Att vara medveten om riskbruksgränserna är ett viktigt steg mot en hälsosammare relation till alkohol. Genom att vara uppmärksam på sin egen och andras konsumtion, och söka hjälp vid behov, kan man minimera risken för negativa konsekvenser och främja en god hälsa. Kom ihåg att det aldrig är för sent att göra en förändring.