Vad är småkärlssjukan?

Småkärlssjukan: När hjärtats minsta blodkärl sviker

Småkärlssjukan, ibland benämnd mikrovaskulär sjukdom, är en underdiagnostiserad och missförstådd hjärtsjukdom som påverkar hjärtats allra minsta blodkärl. Till skillnad från den välkända kranskärlssjukdomen, där de stora artärerna som försörjer hjärtat med blod är blockerade eller förträngda, drabbar småkärlssjukan de finaste blodkärlen, de så kallade mikrovaskulära kärlen, i hjärtmuskeln.

Detta innebär att vid traditionella undersökningar som kranskärlsröntgen, där de stora kranskärlen undersöks, kan resultaten framstå som normala. Kranskärlen ser friska och öppna ut, vilket kan ge en falsk trygghet. Problemet ligger istället i de skadade inre kärlväggarna i de mikrovaskulära kärlen. Denna skada försämrar deras förmåga att vidga sig ordentligt och anpassa blodflödet efter hjärtats behov.

Vad händer i hjärtat vid småkärlssjukan?

När de små blodkärlen inte kan leverera tillräckligt med blod till hjärtmuskeln uppstår syrebrist, så kallad ischemi. Detta kan leda till en rad symptom, bland annat:

• Bröstsmärta: Ofta beskrivs smärtan som diffus, molande eller tryckande, och kan vara svårare att lokalisera än vid traditionell kärlkramp. Den kan komma vid ansträngning, men också i vila.
• Andfåddhet: Även vid lättare ansträngning kan man uppleva andnöd.
• Trötthet: En ovanlig och ihållande trötthet, som inte går att vila bort, är vanligt.
• Palpitationer: Oregelbundna hjärtslag eller hjärtklappning.
• Yrsel: Känslan av att vara ostadig eller svimmel.

Vem drabbas av småkärlssjukan?

Småkärlssjukan är vanligare hos kvinnor än hos män, särskilt efter klimakteriet. Det finns flera faktorer som kan öka risken för att utveckla sjukdomen:

• Hög ålder: Risken ökar med åldern.
• Högt blodtryck: Skadar blodkärlen och ökar risken för mikrovaskulär skada.
• Högt kolesterol: Kan bidra till plackbildning även i de minsta kärlen.
• Diabetes: Högt blodsocker skadar blodkärlen.
• Rökning: Skadar blodkärlen och ökar risken för inflammation.
• Fetma: Ökar belastningen på hjärtat och bidrar till inflammation.
• Metabolt syndrom: En kombination av högt blodtryck, högt blodsocker, högt kolesterol och bukfetma.
• Inflammation: Kronisk inflammation i kroppen kan skada blodkärlen.

Diagnos och behandling

Diagnosen småkärlssjuka kan vara svår att ställa eftersom standardtester som kranskärlsröntgen ofta visar normala resultat. För att bekräfta diagnosen kan läkaren använda sig av mer avancerade metoder, till exempel:

• Kärlfunktionstester: Mäter blodkärlens förmåga att vidga sig.
• Myokardiell perfusion scintigrafi (SPECT): En typ av hjärtscintigrafi som visar hur väl hjärtmuskeln får blod.
• MR-undersökning av hjärtat (hjärt-MR): Kan upptäcka tecken på ischemi och skada på hjärtmuskeln.

Behandlingen av småkärlssjukan fokuserar på att lindra symptomen, förbättra blodflödet i de små kärlen och minska risken för komplikationer. Behandlingen kan inkludera:

• Livsstilsförändringar: Rökstopp, hälsosam kost, regelbunden motion och viktminskning.
• Läkemedel: Exempelvis betablockerare, kalciumantagonister, ACE-hämmare och statiner. Syftet är att sänka blodtrycket, förbättra blodflödet och minska kolesterolet.
• Nitroglycerin: Kan användas vid akuta bröstsmärtor för att vidga blodkärlen.

Viktigt att komma ihåg

Småkärlssjukan är en komplex sjukdom som kräver en individuell behandling. Om du upplever symptom som bröstsmärta, andfåddhet eller trötthet bör du kontakta din läkare för en undersökning. En tidig diagnos och behandling kan bidra till att förbättra din livskvalitet och minska risken för allvarliga komplikationer. Det är också viktigt att vara aktiv i din egen vård, lära dig mer om sjukdomen och följa läkarens rekommendationer noggrant.

#Småkärlssjuka #Symptom #Vad Är